Ekvin metabolic syndrome

Felicitas72

Trådstartare
Hej! Jag har stort behov av råd och hjälp. För 1 år sedan köpte jag en häst, en underbar individ. Fick veta innan köp att han haft ett lättare fånganfall några år innan men kunnat gå på bete. Såg inget problem i detta eftersom jag håller igång hästarna, har magert hösilage, lösdrift i skogshage, magert bete på somrarna. Började inte bra då han blev sparkad av hagkompisen och fick stå i 2½ månad. Sedan kom hösten och vintern och det har knappt gått att rida då det har regnat och varit blankis nästan hela tiden.

Kring sportlovet uppmärksammade jag att han var stapplig och hade svårt att röra sig. Trodde först på en sträckning men tillkallade veterinär och en hovslagare med fångkunskap.

Fick då veta, att de konstiga sulorna jag sett redan under sensommaren, var orsakat av hovbensrotation och hovbenssänkning. Alltså sulan var jäms med strålen :(

Veterinären säger att han med all sannorlikhet (utan blodprov taget) har EMS och att medicinering kan fungera med det är dyrt och han måste äta det resten av livet. Och det finns inga garantier. En annan aspekt är också att han hade reservationer mot fång så ingenting går på veterinärvårdsförsäkringen.

Till saken hör att jag i efterhand fått veta att hästen inte haft kraftiga fånganfall 4 ggr, satt på svältdiet, eftersom det inte gick att medicinera, han blev aggressiv och försvarade sin mat.

Min undran är om någon har erfarenhet av detta och hur ni skulle ställa er om ni hamnade med denna skitdiagnos.

När jag fick veta hans bakgrund så sa jag att han inte skall behöva lida mer, han får vara här tills han får ont igen och sedan får han åka till himlen.

Det jag brottas med idag är hur jag skall kunna låta honom stå på svält diet (halm är omöjligt att få tag i här uppe), låta honom stå i liten sjukhage när han har stort behov av att få umgås med flocken. Jag kan inte motionera pga hans hovar.

Jag känner mig ganska uppgiven....... det känns inte schysst mot hästen att han skall bara få stå i en hage ensam resten av sitt liv, äta minimalt med hö etc.
 
Jag känner mig ganska uppgiven....... det känns inte schysst mot hästen att han skall bara få stå i en hage ensam resten av sitt liv, äta minimalt med hö etc.

Jag personligen, tycker att du har skrivit svaret själv i det jag fetade.
Även om jag vet om en del folk med EMS hästar verkar tycka att det är helt ok att hästarna får spendera sina liv i små grusrutor till hagar (ofta så de ser de andra hästarna i stallet smaska gräs dagarna i ända) få minimalt med hösilage och bara motion när de mår tillräckligt bra för det.

Det är inte ett värdigt hästliv om du frågar mig och fruktansvärt egoistiskt av människan, som på något sätt då egentligen bara sparar (plågar) hästen för att själv slippa lida när hästen dör/avlivas.

Visst du kan ju ta blodprov och kolla hur det står till, kanske till och med medicinera (metformin är väl det vanligaste till EMS hästar?), jag hade valt att avsluta hästens lidande utan att vänta på att den ska få ont igen. Visst är det fruktansvärt att ta bort sin bästa vän, MEN, är det inte värre att stackaren ska få lida sista tiden i sitt liv p.g.a. du inte orkar med att ta bort den?

SusieQ som själv har diabetes och vet hur jävligt man mår av det...
 
Jag personligen, tycker att du har skrivit svaret själv i det jag fetade.
Även om jag vet om en del folk med EMS hästar verkar tycka att det är helt ok att hästarna får spendera sina liv i små grusrutor till hagar (ofta så de ser de andra hästarna i stallet smaska gräs dagarna i ända) få minimalt med hösilage och bara motion när de mår tillräckligt bra för det.

Det är inte ett värdigt hästliv om du frågar mig och fruktansvärt egoistiskt av människan, som på något sätt då egentligen bara sparar (plågar) hästen för att själv slippa lida när hästen dör/avlivas.

Visst du kan ju ta blodprov och kolla hur det står till, kanske till och med medicinera (metformin är väl det vanligaste till EMS hästar?), jag hade valt att avsluta hästens lidande utan att vänta på att den ska få ont igen. Visst är det fruktansvärt att ta bort sin bästa vän, MEN, är det inte värre att stackaren ska få lida sista tiden i sitt liv p.g.a. du inte orkar med att ta bort den?

SusieQ som själv har diabetes och vet hur jävligt man mår av det...

Tack :D Nä för mig handlar det inte om att jag inte orkar låta honom gå vidare utan mer frustration över att människor, en del veterinärer och hovslagare tycker att man skall medicinera hästen och att JAG inte tänker på hästen om jag tar bort honom. Att han visst kan ha ett bra liv med sin EMS. En annan veterinär säger att det bästa för hästen är att låta honom åka. Känner att jag blir idiotförklarad för att jag inte skulle ha samvete att låta honom stå i en liten grushage utan kompisar i resten av hans liv eller för att inte medicinera honom utifall att han kanske skulle bli friskare. Och för att hålla EMS i schack behöver jag kunna motionera honom ordentligt vilket jag inte kan. Det är liksom moment 22. :/ men tack igen för ditt svar!
 
Fång är en för hästen väldigt hemsk och smärtsam sjukdom, som än så länge varit förskonad ifrån (peppar, peppar). Men jag har sett andras hästar och därför bestämt mig för att om någon av mina hästar drabbas kommer jag att ta bort hästen och inte behandla. Så jag tycker du tänker helt rätt med din häst, den har ju dessutom fått chansen och inte blivit bra.
 
Jag hade beslutat mig beroende på vilka förutsättningar jag hade. För det första finns det en hästkompis som kan gå på samma diet? Eller går det att lösa fodringarna så att hästen kan gå i flocken utan att få i sig för mycket mat? Finns det "bete" som kan fungera till denna häst?

Jag hade ett russ som jag behandlade som en EMS-häst. Troligtvis hade hon utvecklat symptomen om jag inte höll henne så hårt redan från start. Hon gick med flocken på dagtid och fick begränsad mängd mat i kombination med mycket motion. Vi hade även tillgång till magra skogsbeten.

Allt beror på förutsättningarna. EMS är ingen dödsdom men det kan vara nog så krångligt för dig som hästägare. Är du beredd att lägga den tiden och energin på hästen?
 
Veterinären säger att han med all sannorlikhet (utan blodprov taget) har EMS och att medicinering kan fungera med det är dyrt och han måste äta det resten av livet. Och det finns inga garantier. En annan aspekt är också att han hade reservationer mot fång så ingenting går på veterinärvårdsförsäkringen.

Tyvärr verkar din veterinär väldigt dåligt insatt i vad EMS är. EMS är en beteckning på hästar som är överviktiga, har lokala fettansamlingar och är insulinresistenta. Dessa hästar behöver inte medicineras. Vad dessa hästar behöver är en strikt foderstat med låg socker- och stärkelsehalt och så mycket motion som möjligt.

Problemet med din häst är tydligen att han har både hovbensrotation och hovbenssänkning. Hur en veterinär kan undgå att ställa diagnosen fång på en häst med hovbensrotation och hovbenssänkning är en fullständig gåta för mig. Anlita en annan veterinär.

Du verkar ju verkligen gilla din häst som enligt din beskrivning är “en underbar individ”.

Mitt råd är att ta reda på hur illa ställt det är med din häst innan du fattar beslut om avlivning eller inte. Det du behöver göra är följande:

- Hovarna måste röntgas för att kunna se omfattningen av hovbensrotation och sänkning.

- Blodprov måste tas och basala insulin- och glukosvärden bestämmas.

- Eventuellt bör även ACTH-prov tas om PPID misstänks.

Din försäkring ska täcka dessa kostnader. Kontakta en veterinär som är insatt i EMS.
 
Tyvärr verkar din veterinär väldigt dåligt insatt i vad EMS är. EMS är en beteckning på hästar som är överviktiga, har lokala fettansamlingar och är insulinresistenta. Dessa hästar behöver inte medicineras. Vad dessa hästar behöver är en strikt foderstat med låg socker- och stärkelsehalt och så mycket motion som möjligt.

Problemet med din häst är tydligen att han har både hovbensrotation och hovbenssänkning. Hur en veterinär kan undgå att ställa diagnosen fång på en häst med hovbensrotation och hovbenssänkning är en fullständig gåta för mig. Anlita en annan veterinär.

Du verkar ju verkligen gilla din häst som enligt din beskrivning är “en underbar individ”.

Mitt råd är att ta reda på hur illa ställt det är med din häst innan du fattar beslut om avlivning eller inte. Det du behöver göra är följande:

- Hovarna måste röntgas för att kunna se omfattningen av hovbensrotation och sänkning.

- Blodprov måste tas och basala insulin- och glukosvärden bestämmas.

- Eventuellt bör även ACTH-prov tas om PPID misstänks.

Din försäkring ska täcka dessa kostnader. Kontakta en veterinär som är insatt i EMS.


Nej veterinären undgick inte att ställa diagnosen fång. Missade bara att skriva det. Fång konstaterades direkt därav kontakt med hovslagare som kan fång och la fångbeslag. Som jag skrev tidigare så är troligtvis för lite motion pga en fruktansvärt dålig vinter med bara ishalka ute, orsaken till att han fått fång. Han har lagt till fettdepåer på nacken, ordentligt, och han hade tippad mankam när han kom hit förra sommaren och nu ligger hela nacken. Han har lagt till fettdepåer även på andra delar, rumpa, nedanför manken mm. Men revbenen känns precis som de skall kännas på en normalviktig häst.

Varför jag känner att det "kanske" är bäst att han får åka vidare, är att han är 11 år, har haft minst 4 fånganfall hittills, varpå minst två kraftiga. Han får idag analyserat hösilage (som han ätit ända sedan oktober) med låg sockerhalt och slowfeedernät. Inget kraftfoder öht. Då han står på lösdrift så behöver han kunna äta hela tiden vintertid och halm är supersvårt att få tag i här.

Egentligen är de förutsättningarna jag har här, utmärkta för fånghäst, eftersom hagen är stor, kuperad, dom kan röra på sig, de har lågenergihö med nät. Men trots detta så har han utvecklat fång igen och nu när jag var till hovslagare för 2a gången så såg man en blödning i sulan. Sulan hade förstås dragit upp sig en aning och fången har stannat av. Men som någon skrev här ovan; -Är det ett värdigt hästliv, att gå i en liten hage när man är van att i princip kunna ströva fritt i en skog. Att aldrig mer kunna gå på bete. Att bara motioneras när han mår bra?

Nej allt som har med fång att göra, är undantaget på försäkringen, tyvärr.
 
Nej veterinären undgick inte att ställa diagnosen fång. Missade bara att skriva det. Fång konstaterades direkt därav kontakt med hovslagare som kan fång och la fångbeslag. Som jag skrev tidigare så är troligtvis för lite motion pga en fruktansvärt dålig vinter med bara ishalka ute, orsaken till att han fått fång. Han har lagt till fettdepåer på nacken, ordentligt, och han hade tippad mankam när han kom hit förra sommaren och nu ligger hela nacken. Han har lagt till fettdepåer även på andra delar, rumpa, nedanför manken mm. Men revbenen känns precis som de skall kännas på en normalviktig häst.

Varför jag känner att det "kanske" är bäst att han får åka vidare, är att han är 11 år, har haft minst 4 fånganfall hittills, varpå minst två kraftiga. Han får idag analyserat hösilage (som han ätit ända sedan oktober) med låg sockerhalt och slowfeedernät. Inget kraftfoder öht. Då han står på lösdrift så behöver han kunna äta hela tiden vintertid och halm är supersvårt att få tag i här.

Egentligen är de förutsättningarna jag har här, utmärkta för fånghäst, eftersom hagen är stor, kuperad, dom kan röra på sig, de har lågenergihö med nät. Men trots detta så har han utvecklat fång igen och nu när jag var till hovslagare för 2a gången så såg man en blödning i sulan. Sulan hade förstås dragit upp sig en aning och fången har stannat av. Men som någon skrev här ovan; -Är det ett värdigt hästliv, att gå i en liten hage när man är van att i princip kunna ströva fritt i en skog. Att aldrig mer kunna gå på bete. Att bara motioneras när han mår bra?

Nej allt som har med fång att göra, är undantaget på försäkringen, tyvärr.

Jag tycker du sen länge har svarat på din egen fråga.
Jag hade valt att låta hästen avsluta.
 
Hej!

Jag förstår att det känns jobbigt med en sån diagnos. Hästen verkar ju också ganska illa däran?

Huruvida du ska ha hästen kvar beror ju helt på dina förutsättningar och din ork. Jag har sett hästar som man trodde det var kört för blir friska och fungera igen, men det kräver massor av ägaren.

Att han går i kuperad hage är bra, men uppenbarligen klarar inte hans kropp av den mängd mat han sätter i sig. Näten har en tendens att inte alls hindra vissa hästar- min åt precis lika mycket med nät som utan, det tog henne och henns kompisar ungefär 2 veckor innan de började äta sina dagliga 20 kg/dag igen... Även lösdriftshästar kan gå med begränsad mat i form av fodringar, vet många stall som slutat med nät och fri tillgång eftersom hästarna blivit för feta.

Så frågan är väl egentligen om du är villig att låta honom få begränsat med mat, gå i en mindre hage utan mat åtminstone tills han är frisk, när han är frisk kanske han kan gå i bättre hage igen?? Har du möjlighet att medicinera om det behövs, har du hjärta att banta honom (för det låter som om det är vad som behövs, trots att du känner revbenen)?

Svårt beslut, jag hade nog låtit honom vandra vidare.

/Lavinia, vars häst går i mindre hage, själv och får grovfoder 4 ggr/dag. Hon trivs kanon och har helt slutat hetsäta :-)
 
Jag har en EMS häst. Hon går på lösdrift året runt i stor kuperad hage, hon går på magert bete på sommaren.
På vintern fodrads det med slowfeedingnät och utöver det halm. På sommaren betas det men under kontroll och i vissa perioder med betesbegränsare.
Min häst har lätt hovroskförbening och lätt rotation visserligen pga av en hålvägg men ändå.
Det är mycket jobb med dessa hästar, när man väl får ner dom i vikt så blir allt mycket lättare. Som spader ess säger så stämmer inte alls infon du har fått veterinären, byt veterinär!
Ang matagressivitet och bantningen så går brukar det gå och lösa med små tricks här och där samt har dom extra behov av tex magnesium osv.
Men jag har också full förståelse om man inte orkar ha dessa hästar.
 
Tack :D Nä för mig handlar det inte om att jag inte orkar låta honom gå vidare utan mer frustration över att människor, en del veterinärer och hovslagare tycker att man skall medicinera hästen och att JAG inte tänker på hästen om jag tar bort honom. Att han visst kan ha ett bra liv med sin EMS. En annan veterinär säger att det bästa för hästen är att låta honom åka. Känner att jag blir idiotförklarad för att jag inte skulle ha samvete att låta honom stå i en liten grushage utan kompisar i resten av hans liv eller för att inte medicinera honom utifall att han kanske skulle bli friskare. Och för att hålla EMS i schack behöver jag kunna motionera honom ordentligt vilket jag inte kan. Det är liksom moment 22. :/ men tack igen för ditt svar!

Jag tycker definitivt inte att du ska ha dåligt samvete eller bli idiotförklarad för att du inte vill att hästen ska tvingas leva ett liv som för den är onaturligt och ovärdigt. Vissa veterinärer behandlar djur liiite för länge och istället för att hjälpa djuret så blir det ett onödigt lidande. Jag tycker att du ska lyssna på dig själv och den andra veterinären du pratat med.

Alla som har häst vet väl att hästar i det vilda betar ca 70% av dagen och visst hästar som står på box gör inte det (kanske sommartid på bete). Men tänk dig då att behöva stå i en liten grusruta utan att få bete sig som en normal häst gör överhuvudtaget.
Jag tycker att det är intressant att veten, säger att hästen kan ha ett bra liv trots sjukdomen.
Som jag förstått har dessa hästar högt blodsocker, det testas med blodprov med jämna mellanrum, det skulle behöva testas en gång i veckan om inte varje dag och sedan medicineras efter behov, men det har nog ingen varken råd eller lust med.
Som diabetiker vet jag hur jävla dåligt man mår när man har högt blodsocker, ska man då samtidigt ha ont och leva på svältkost, har iaf jag svårt att se det som ett "bra" liv för en häst.
Som redan nämnts av mig och flera gånger i tråden, du tänker helt rätt när du känner att det bästa för hästen är att gå vidare, för det är det.
 
Jag har en EMS häst. Hon går på lösdrift året runt i stor kuperad hage, hon går på magert bete på sommaren.
På vintern fodrads det med slowfeedingnät och utöver det halm. På sommaren betas det men under kontroll och i vissa perioder med betesbegränsare.
Min häst har lätt hovroskförbening och lätt rotation visserligen pga av en hålvägg men ändå.
Det är mycket jobb med dessa hästar, när man väl får ner dom i vikt så blir allt mycket lättare. Som spader ess säger så stämmer inte alls infon du har fått veterinären, byt veterinär!
Ang matagressivitet och bantningen så går brukar det gå och lösa med små tricks här och där samt har dom extra behov av tex magnesium osv.
Men jag har också full förståelse om man inte orkar ha dessa hästar.

Jag förstår inte riktigt vad du och spaderess menar med att min veterinär inte kan. Att en EMS häst kan medicineras har jag fått bekräftat både från min veterinär och även Strömsholm. Men det finns andra som säger motsatsen. Vad jag förstått är att en EMS häst behöver strikt diet och mycket motion. Men vad jag känner är svårt är mycket motion i komb. med att hovarna är som de är. Det är ju underbart att din häst lyckas gå på bete och på lösdrift.
 
Det finns de som säger att EMS-hästar kan ha lättare att gå ner i vikt om man ger dem exempelvis Levotyroxin. Min egen häst gick ner en hel del med medicinering. Medicinen sattes in efter en hel massa blodprov på klinik, prov som visade låg nivå av just tyroxin. Efter ca 12 månader tog vi nya prover och värdena var normala, så medicinen sattes ut igen. Det fungerade fint, men det absolut effektivaste är motion, motion, motion. Och givetvis en anpassad foderstat.

Jag har min häst på lösdrift. De fodras fyra gånger om dagen, precis som alla andra hästar i stallet. Lösdrift är inte samma sak som fri tillgång på foder!
Bete är uteslutet. Dock klarar min häst att gå på gräs, så länge han motioneras dagligen. Han är 19 och har haft fång fyra gånger. Inga hovbensförändringar i och för sig. Har alltid varit snabb att upptäcka symtom och satt in behandling tidigt (och haft tur antar jag).

I ditt fall låter det ju som att EMS är det minsta problemet. Om det är som du säger att hästen haft "konstiga sulor" sen sensommaren, orsakat av hovbensrotation och hovbenssänkning och med sulan jämns med strålen, ja då har det nog gått alldeles för långt.
 
Hej! Jag har stort behov av råd och hjälp. För 1 år sedan köpte jag en häst, en underbar individ. Fick veta innan köp att han haft ett lättare fånganfall några år innan men kunnat gå på bete.

Fick då veta, att de konstiga sulorna jag sett redan under sensommaren, var orsakat av hovbensrotation och hovbenssänkning. Alltså sulan var jäms med strålen :(

Veterinären säger att han med all sannorlikhet (utan blodprov taget) har EMS och att medicinering kan fungera med det är dyrt

Till saken hör att jag i efterhand fått veta att hästen inte haft kraftiga fånganfall 4 ggr, satt på svältdiet, eftersom det inte gick att medicinera, han blev aggressiv och försvarade sin mat.

Min undran är om någon har erfarenhet av detta och hur ni skulle ställa er om ni hamnade med denna skitdiagnos.

Det jag brottas med idag är hur jag skall kunna låta honom stå på svält diet (halm är omöjligt att få tag i här uppe), låta honom stå i liten sjukhage när han har stort behov av att få umgås med flocken. Jag kan inte motionera pga hans hovar.

Jag känner mig ganska uppgiven....... det känns inte schysst mot hästen att han skall bara få stå i en hage ensam resten av sitt liv, äta minimalt med hö etc.
Du har redan fått en del bra svar.
Det låter som att din häst har haft något betydligt mer allvarligt än ett lättare fånganfall för några år sedan. En sänkning som går ner mot sulan är inte något som är lindrigt. Det är mkt allvarligt.

Vad är det för medicin du ska ge till din häst med EMS?

Jag lever med en sådan häst. Hon är superkänslig för socker eller andra kolhydrater i gräs. Då reagerar hon omedelbart. Hon är också snabb till att lägga på sig en massa extra kilon. Hon hade ett allvarligt fånganfall dec 2008 men har varit frisk sedan dess. Hon går i hagen tillsammans med de andra men med betesbegränsare. Jobbigt? Ja det är det varje dag jag sätter på munkorgen. Men jag vet att hon inte överlever utan den. Alternativet är en grushage. Jag har hittat ngt som fungerar och väljer att fortsätta med det.

En EMS häst är ständigt i riskzonen för ett nytt fånganfall. Det måste man finna sig i som hästägare. Annars är det nog lika bra att göra sig av med hästen. Jag är naturligtvis mkt fäst vid min häst. Hon är definitivt hästen i mitt liv och jag hoppas att det för hennes skull är värt allt extra besvär och att hon inte kan vara som andra.

Jag anser inte att det är OK att en EMS häst har allvarliga fånganfall varje år. Då har man inte lyckats med sin hästhållning. Det gäller att minimera sockret och maximera motionen. Nu går det inte att motionera en sjuk häst. Om den är fet MÅSTE den bantas. Annars blir den inte bra. Det finns massor sv trådar om hur man tar hand om fånghästar.
 
Angående medicin och EMS, så utan att veta vad för medicin det är som diskuterats, så tycker jag det är väl "magstarkt" av vet att slå fast att det behöver medicinerats resten av livet?

Jag har en EMS-häst. Han har haft två fånganfall, ett sommaren som treåring och ett vintern efter. Det var inte roligt under fångkonvalescensen, speciellt inte som det tog tid innan vi kunde häva anfallet (mycket socker i höet visade det sig). Han bantades, men fick trots detta ett nytt anfall vintern som kom, i februari med massa snö ute, inga foderändringar osv.

Just vid bantningen under konvalescensen kan medicin hjälpa till. Min fick det inte då, men sommaren som fyraåring sattes metformin in (från början på grund av att veterinären av annan anledning ville ge kortison en kort period). Då var hästen smal, men hade depåer. Depåerna formligen smälte av honom med metforminet, trots ingen motion (han stod på box för gaffelbandsskador)

Jag minns inte exakt när jag tog bort metforminet, men kanske efter 1.5 år. Han har varit utan metformin i flera år nu. Då han är dammallergiker kan jag inte ge halm, men jag byggde en automatisk utfodring så hans begränsade mat fördelas i portioner över hela dygnet - gjorde stor skillnad både mentalt och på insulinresistensen. Han går inte på gräs och äter lågsocker och lågstärkelsefoderstat. Och tycker livet är prima. Jag sa när han fick fång att "om han inte kan gå på gräs, då tar jag bort, det är inte värdigt hästliv". Sen dess har jag fått inse att det var en förhastad slutsats, det är ett alldeles utmärkt liv det han har. Att äta gräs är inte det avgörande, utan det avgörande är att kunna röra sig, busa, födosöka och ha kompis.

Han går på lösdrift och det ska gå under -30 om han ska få någon extra mat. Däremot får han täcke utefter väder.

Så, det kan gå alldeles utmärkt och innebära alldeles utmärkt livskvalitet för en EMS-häst.
MEN... en viktig sak skiljer din och min. Min fick inga sänkningar/rotationer (mirakulöst nog). Du kan idag inte se på hans hovar att han nånsin haft fång, och han har inga sviter av sitt fång. Däremot har han naturligtvis väldigt mycket lättare än en annan häst att få fång.

Så, i ditt fall med en försäkring som inte täcker, en såpass besvärad häst och din egen känsla tycker jag INTE du ska känna dig minsta "dålig" som ägare om du väljer att ta bort. Det är du inte! Jag skulle inte göra om det med min..

Vill du däremot innerst inne försöka, så som sagt det är en lång väg och inte lätt men det är inte per automatik omöjligt.

Lycka till oavsett vad du beslutar dig för!
 
Min EMS-häst fick sin diagnos efter ett lättare fånganfall för sex år sedan. Hovarna klarade sig relativt bra, men hon skos idag med sidokappor och har lädersulor året om.
Det viktigaste var att banta ner henne, men inte så lätt när det inte gick att motionera. Hon hade stora fettdepåer över nacke och vid svansroten. Efter en vinter på bara hö var hon nästan normalviktig igen. Hon fodrades 4 ggr/dag och gick ensam i hagen. Sedan dess har hon gått med kompisar som vanligt fram till sommaren, men då blir det en mindre hage som utökas ett par meter varje dag med gräs. I augusti kan hon gå med de andra igen.
Man kan bli helt tokig av att gå och kolla puls och andra tecken på fång hela tiden. Det är mycket jobb, men det är det värt och hon mår bra. Passning hela sommaren och på vintern gäller det att ha koll på grovfoder att vara superförsiktig vid foderbyten.
 

Liknande trådar

Hästvård Min 12-årige Irish Cob valack fick kolik söndag kväll. Igen. Han fick kolik tre gånger förra hösten (stod uppstallad i Frankrike) -...
Svar
5
· Visningar
2 703
Senast: Egonson_
·
Hästvård Jag är så ledsen och förvirrad, behöver skriva av mig och kanske få lite tips och råd. Min lilla shettis var plötsligt stapplig och halt...
2 3
Svar
48
· Visningar
7 957
Senast: mily
·
Hästmänniskan För snart sex veckor sedan blev jag tvungen att avliva min underbara häst som jag har haft i 8 år. Han fick fång för tredje gången och...
2
Svar
22
· Visningar
5 461
Senast: Hoppsin
·
Relationer Jag hade en bästa vän som jag lärde känna när jag var runt 20-21 år ungefär. Vi var nära vänner till förra sommaren, dvs i ca 13 år. Vår...
2
Svar
24
· Visningar
6 677
Senast: LenaH
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp