Era erfarenheter av kastreringen

[em-pirre]

Då minns du nog fel hund.

Det tror jag inte. Men jag tänker inte diskutera mera för dina trådar finns nog inte kvar.

 

[SiZo]

Det tror jag inte. Men jag tänker inte diskutera mera för dina trådar finns nog inte kvar.

Det är jag helt säker på eftersom hunden jag pratar om var helt trygg och orädd i allt innan kastreringen. Hon var en sån som jag tror hade försökt försvara mig om jag blev överfallen. Nuvarande hundar hade sprungit hem eller gått o gömt sig.

Jag har haft ett gäng hundar.

 

[mackan]

Hundhållningen samt hundaveln i Sverige skiljer sig väldigt mycket från stora delar av världen. Hästar och hundar är så olika att det enda gemensamma de har är att de lever med människor för det mesta. Det är ungefär lika relevant att jämföra hästar och hundar som att jämföra hästar med höns eller gris med hänvisning till att båda är vanliga ute på landet.

Ffa är det ju kulturellt . Det är ju lite därför det är intressant att se hur över tid i Sverige, det blivit jättevanligt att folk kastrerar sina hanhundar på rutin, jmf med att man aldrig någonsin gjorde det tidigare utan medicinsk konkret anledning.

@Masse även kulturen ang att kastrera häst skiljer sig ju rejält. Det är norm i Sverige att kastrera såvida det inte är en yrkesverksam ägare med en hingst som anses kunna bidra till aveln.
I andra länder, beroende på kultur, hästhållning och hur stambok och avel ser ut, är det tvärtom ovanligt att kastrera sina hingstar på rutin.

 

[Acto]

T
Tack för ett sakligt svar.
Kan tillägga att min lille som nu är 4 månader är väldigt kaxig och orädd för sin ålder. Lyfter på benet när han kissar sedan en månad och har börjat jucka på saker i passande storlek sedan någon vecka.
Jag vet också att hans storebror fick kastreras innan han var ett år p g a problem med att märka revir inne. I hans fall försvann det med kastreringen.

Att din hund "redan" lyfter på benet säger ju dock ingenting/har ingen betydelse för hur han kommer bli som vuxen. Vidare, juckande är i princip alltid en överslagshandling, särskilt hos valpar, och har alltså inget med sexualitet att göra. Överslagshandling beror tex på för mkt stimuli/intryck, positiv eller negativ stress, eller övertrötthet.

 

[TinyWiny]

Att din hund "redan" lyfter på benet säger ju dock ingenting/har ingen betydelse för hur han kommer bli som vuxen. Vidare, juckande är i princip alltid en överslagshandling, särskilt hos valpar, och har alltså inget med sexualitet att göra. Överslagshandling beror tex på för mkt stimuli/intryck, positiv eller negativ stress, eller övertrötthet.

Det här kan inte understrykas nog mycket!!!

 

[Fille]

Min hund blev så personlighetsförändrad efter kastrering att jag faktiskt var tvungen att ta bort henne.
Hon var helt trygg innan, superstabil, hur klok som helst, inte rädd för något.

Efter kastreringen blev hon långsamt nervösare och nervösare.Totalt livrädd för allt.

Till slut kunde jag inte lämna henne ensam alls, hon fick fullkomlig panik och skrek och kissade på sig. Om någon gasade med en bil 200 meter bort så var hon så stressad att hon satt och hjässade. Folk var farliga, andra hundar var farliga... Ja, listan med ofarliga saker var typ jag och hennes valpar. That's it.


Jag kommer ALDRIG någonsin kastrera en hund som verkligen inte behöver det. Aldrig någonsin i förebyggande syfte.

Har nästan samma erfarenhet som dig...

 

[vallhund]

Va?
Det är knappast olagligt för vet att föreslå kastrering.
Jag är som sagt inte för slentrianmässig kastrering, men lite rim och reson får det vara med.

Fel av mig, de bryter mot sitt förbunds rekommendationer om att alltid gå igenom för o nackdelar som kan påverka individen.

 

[Kenya]

Om din veterinär inte självmant tar upp de vanligaste nackdelarna så tycker jag att du ska fråga en annan veterinär.
Min (tik) blev inkontinent och fick ullig päls. Jag halverade hennes matransoner och det fungerade tills hon blev äldre och slutade springa runt som en galning. Då fick hon banta, konstant, i flera år. Hon fick alltså gå i flera år och vara konstant hungrig och fick ändå aldrig smaka något gott.. =/ Varje fysisk åkomma ledde till att hon gick upp i vikt vilket slet onödigt mycket på leder och annat. Jag hade inte gjort om det! Speciellt det här med vikten. Det är inte bara en biverkning. Hundens mat, (tränings)godis, vikt och kondition är liksom själva grunden för ett gott hundliv.
Det kan så klart gå jättebra också! Men som sagt, det kan vara smart att hitta en mer nyanserad veterinär innan du bestämmer dig.

 

[Nota]

Jag har kastrerat två hanar och den ena blev det ingen skillnad på alls medans den andra blev tjock.
Jag äger inte den hunden längre men hans ägare kämpar ständigt med hans övervikt än idag flera år efter kastreringen.

 

[LaMagia]

T
Tack för ett sakligt svar.
Kan tillägga att min lille som nu är 4 månader är väldigt kaxig och orädd för sin ålder. Lyfter på benet när han kissar sedan en månad och har börjat jucka på saker i passande storlek sedan någon vecka.
Jag vet också att hans storebror fick kastreras innan han var ett år p g a problem med att märka revir inne. I hans fall försvann det med kastreringen.

Att kastrera en valp bör ju inte vara ett alternativ. Könshormoner behövs för en normal utveckling både fysiskt som psykiskt. Jag har själv två intakta hanhundar här hemma: en mops på nästan 2 år och en chow chow på 8,5 år. Mopsen är en riktig piss-nisse, men i övrigt är han inga problem, trots att vi även har intakta tikar. Chowhanen är fullständigt rumsren, har använts i avel och är helcool kring tikarna utom när de går in i höglöp. Pga ålder så har han fått förstorad prostata ett par gånger som han behandlats för och blivit helt bra.

Skaffar man en hanhund så får man ju en hanhund. På den tiden vi enligt lag inte fick lov att kastrera hanhundar i Sverige (denna lag gällde fram till 1989) annat än av medicinska skäl, så klarade folk av att ha hanhundar och även uppfostra dem till trevliga hundar med kulorna i behåll. Vad har hänt sedan dess? Bekväma hundägare som inte vill ha en normal hormonstinn tonåring, okunniga veterinärer som drar in pengar genom kastreringskampanjer eller är det aveln som producerat hanhundar som är besvärligare? Om det är det sistnämda så är det väl ännu viktigare att valpar inte kastreras, för då får ju uppfödare aldrig veta om problem finns...
Gällande medicinska skäl så finns det i min värld ingen anledning att kastrera i förebyggande syfte. En levande varelse kan råka ut för allt möjligt och vi kan inte operera oss bort från allt sådant. Om man ändå verkligen känner att man måste kastrera så väntar man lämpligen tills hanen är vuxen så att den fått växa och utvecklas normalt.

 

[Nota]

Att kastrera en valp bör ju inte vara ett alternativ. Könshormoner behövs för en normal utveckling både fysiskt som psykiskt. Jag har själv två intakta hanhundar här hemma: en mops på nästan 2 år och en chow chow på 8,5 år. Mopsen är en riktig piss-nisse, men i övrigt är han inga problem, trots att vi även har intakta tikar. Chowhanen är fullständigt rumsren, har använts i avel och är helcool kring tikarna utom när de går in i höglöp. Pga ålder så har han fått förstorad prostata ett par gånger som han behandlats för och blivit helt bra.

Skaffar man en hanhund så får man ju en hanhund. På den tiden vi enligt lag inte fick lov att kastrera hanhundar i Sverige (denna lag gällde fram till 1989) annat än av medicinska skäl, så klarade folk av att ha hanhundar och även uppfostra dem till trevliga hundar med kulorna i behåll. Vad har hänt sedan dess? Bekväma hundägare som inte vill ha en normal hormonstinn tonåring, okunniga veterinärer som drar in pengar genom kastreringskampanjer eller är det aveln som producerat hanhundar som är besvärligare? Om det är det sistnämda så är det väl ännu viktigare att valpar inte kastreras, för då får ju uppfödare aldrig veta om problem finns...
Gällande medicinska skäl så finns det i min värld ingen anledning att kastrera i förebyggande syfte. En levande varelse kan råka ut för allt möjligt och vi kan inte operera oss bort från allt sådant. Om man ändå verkligen känner att man måste kastrera så väntar man lämpligen tills hanen är vuxen så att den fått växa och utvecklas normalt.

Delvis sen tror jag att det är fler och fler som har hundar och framförallt har hundar i stan och då är det bekvämt att ha en kastrerad hund och "så är ju alla andra kastrerade".