Jag vet inte vart du har fått dina uppgifter från eller hur insatt du är i fallet, men jag har följt det på nära håll och tänker berätta precis vad som hände.
Den 4 juni 2002 lämnades en pigg och välmusklad häst , som var i gott hull hos hingsthållaren. (Det finns flera skriftliga utlåtanden på hur Prudur såg ut innan hon åkte till betäckning, bla av veterinär, hovslagare och tränare.)
Hingsthållaren hade problem att få henne dräktig och beslöt att behandla henne med Hippotrim, detta utan att meddela stoägaren eller att hästen undersökts av veterinär. Hippotrim är för övrigt ett receptbelagt sulfapreparat (aktiva substanser: trimetoprim och sulfadiazin), metaboliseras i levern, utsöndras i huvudsak via njurar. Det är viktigt med fri tillgång till vatten under behandlingstiden. (Källa:fassvet) Utan fri tillgång på vatten sägs Hippotrim kunna leda till leverskador.
Torsdagen den 22 augusti 2002 hämtades Prudur. Hon hade då tappat kraftigt i vikt, vilket stoägaren påpekade. Hon fick till svar: ”Ja, men hon är ju i ridhästkondition”.
Det kan jag inte hålla med om, hon var omusklad, insjunken i flankerna och halsen var tunn. Hennes blick var tom och loj.
Efter hemkomsten på torsdag kväll den 22 augusti ville hon bara sova. Stoägaren tittade till henne under natten. Följande dag höll hon Prudur under närmast konstant uppsikt. Hon hade fått rådet att försiktigt försöka få henne att äta och dricka och gjorde upprepade försök till detta. Prudurs tillstånd ändrades varken till det bättre eller till det sämre under dagen.
Prudur kördes in till Slöinge djursjukhus på lördag morgon, alltså 1,5 dygn efter hemkomst. Hon fick genast dropp (10 l) eftersom hon var uttorkad. Prover togs och det visade sig att hon hade grava leverskador, men med medicinering skulle hon kanske kunna leva ett par år till.
Beslut togs senare under lördagen att sonda henne med vatten och glukos. Detta klarade hennes magsäck inte av, på lördag kväll blev hon kraftigt sämre och beslut togs om akut buköppning.
Prudur dog på operationsbordet pga brusten magsäck och i bukhålan utrunnet tarminnehåll.
Hon levde alltså drygt två dygn efter hemkomst och inte en vecka .
Angående etiska nämndens arbete, så har det tagit nästan ett helt år att komma fram till ett beslut. Jag tror inte att det var ett lätt beslut att fatta, då de faktiskt har känt och arbetat med den här mannen under lång tid.
Hingsthållaren fick vid två tillfällen brev från etiska nämnden, där han anmodades att inkomma med sin version av händelsen. Vid det andra tillfället påpekades även att han inte inkommit med någon skrivelse och att beslut skulle komma att fattas oavsett om han lämnade in kommentarer eller ej.
Hingsthållaren skickade aldrig in några kommentarer, utan valde istället att skriftligen överklaga det senare fattade beslutet och då beklaga sig över att hans vittnen inte blivit hörda av etiska nämnden. Men det är faktiskt hingsthållarens eget ansvar att skicka information och uppgifter till etiska nämnden, vilket ju faktiskt påpekades skriftligen två gånger för honom.
