Få i bäbis flytande läkemedel

strawberrysylt

Trådstartare
Jaha. Igår eftermiddag blev ju onödigt spännande verkligen.

Akuten blev det efter att vi ätit lite pannkaka. Men vi fick bra hjälp.

Men nu ska bäbisen få Desloratadin i tre dagar, vilket ju verkar lättare sagt än gjort. Har ni några tips? Har läst på 1177, men hittade inte så mkt.
På akuten gick det bra när sköterskan gav, funderar på att be grannen (som han inte känner igen så väl) klä sig i vit rock och komma hit och bara ge utan så mycket lull-lull. Kan funka?

För blanda det i maten ska man väl inte kanske?
Ska läsa runt mer också o ringer väl Knodd igen om vi inte får i honom snart.

Hålla fast vill vi undvika så långt det går.
 
Är det tablett? Mortla till pulver, späd med lite vatten, dra upp i spruta och ge i munnen.
Brukar funka att ge på insidan av kinden lite längre bak, ge något mumsigt direkt efter, vatten/mjölk/eller vad som nu passar.

Är det flytande är det bara att göra enligt ovan.

Krångla inte till det.
Jag ger penicillin, hostmedicin, febernedsättande på ovan sätt. Och ja det kan vara lite motsträvigt men är snabbt övergående.
 
Är det tablett? Mortla till pulver, späd med lite vatten, dra upp i spruta och ge i munnen.
Brukar funka att ge på insidan av kinden lite längre bak, ge något mumsigt direkt efter, vatten/mjölk/eller vad som nu passar.

Är det flytande är det bara att göra enligt ovan.

Krångla inte till det.
Jag ger penicillin, hostmedicin, febernedsättande på ovan sätt. Och ja det kan vara lite motsträvigt men är snabbt övergående.

Det är flytande, men jag tror det är mest lukten som gör att han inte vill ta den. Det luktar starkt typ syntetisk godislukt. Så han fattar ju att det inte är hans vanliga D-droppar, dem tar han utan problem.

Vi tycker inte det är lätt alls. Men ja som sagt att bara ge snabbt utan lull-lull hade väl varit bra, vi är lite för veka.
Ska höra om grannen är hemma.
 
Vi resonerar här hemma att barnet inte kan avgöra vad som är det bästa, det är vi som föräldrar som har den uppgiften.
Det ger att vi inte som alternativ att det finns ett val. Hårt? Ja kanske.

Men medicin ordinerad av läkare är inte ett alternativ för oss att "dalta" med. Jag låter inte barnet "lukta" eller annat, jag ger och sen är det bra med det.
Jag säger inte att ni skall göra så, det är upp till er, men jag är av åsikten att "det är bara att göra".
 
Det är flytande, men jag tror det är mest lukten som gör att han inte vill ta den. Det luktar starkt typ syntetisk godislukt. Så han fattar ju att det inte är hans vanliga D-droppar, dem tar han utan problem.

Vi tycker inte det är lätt alls. Men ja som sagt att bara ge snabbt utan lull-lull hade väl varit bra, vi är lite för veka.
Ska höra om grannen är hemma.
Dra upp medicinen och ge långt bak i munnen från sidan. Det är bara att göra, tar inte mer än några sekunder.

Blir väl betydligt mer traumatiskt för barnet om en främmande kommer med vit rock och ger barnet? Och varför ens klä ut sig?
 
Blir väl betydligt mer traumatiskt för barnet om en främmande kommer med vit rock och ger barnet? Och varför ens klä ut sig?
Ja, hellre att det är "tryggheten" dvs mamma och pappa som ger det än en främling utklädd till något som kanske kan sätta "spår" hos barnet i andra viktiga situationer, läkarbesök etc.

Det är ju som att hota med att "polisen kommer och tar dig om du inte gör som jag säger" helt galet, polisen skall barn ha tillit till "polisen är snäll och kommer alltid att hjälpa dig".
 
Jaha. Igår eftermiddag blev ju onödigt spännande verkligen.

Akuten blev det efter att vi ätit lite pannkaka. Men vi fick bra hjälp.

Men nu ska bäbisen få Desloratadin i tre dagar, vilket ju verkar lättare sagt än gjort. Har ni några tips? Har läst på 1177, men hittade inte så mkt.
På akuten gick det bra när sköterskan gav, funderar på att be grannen (som han inte känner igen så väl) klä sig i vit rock och komma hit och bara ge utan så mycket lull-lull. Kan funka?

För blanda det i maten ska man väl inte kanske?
Ska läsa runt mer också o ringer väl Knodd igen om vi inte får i honom snart.

Hålla fast vill vi undvika så långt det går.

Ha honom i famnen och stoppa in sprutan långt in i munnen. Han kommer inte bli traumatiserad. Det är medicin som han måste ha helt enkelt. Och även om det inte är kul så måste det göras. När de är så små brukar det inte vara några bekymmer är min uppfattning 😊
 
Det är flytande, men jag tror det är mest lukten som gör att han inte vill ta den. Det luktar starkt typ syntetisk godislukt. Så han fattar ju att det inte är hans vanliga D-droppar, dem tar han utan problem.

Vi tycker inte det är lätt alls. Men ja som sagt att bara ge snabbt utan lull-lull hade väl varit bra, vi är lite för veka.
Ska höra om grannen är hemma.
På apoteket brukar de ha sprutor till flytande som man får.
 
Det är flytande, men jag tror det är mest lukten som gör att han inte vill ta den. Det luktar starkt typ syntetisk godislukt. Så han fattar ju att det inte är hans vanliga D-droppar, dem tar han utan problem.

Vi tycker inte det är lätt alls. Men ja som sagt att bara ge snabbt utan lull-lull hade väl varit bra, vi är lite för veka.
Ska höra om grannen är hemma.

Fördelen om du använder spruta som flera har föreslagit är också att han inte känner doften lika tydligt som om du försöker ge med t.ex. sked. Och "tricket" är att göra det relativt snabbt så barnet inte hinner börja tänka så mycket - håll i famnen, in med sprutan i munnen (ena sidan), "sikta" långt bak och töm sprutan. Det tar några sekunder och man kan lämpligen ge något riktigt gott på sked direkt efteråt - en fruktpuré eller annat som är ett "säkert kort" :)
 
Håller med de andra. Är man så pass liten kan man inte själv bestämma över sin medicinska behandling. (Det är precis som att bilbälte och cykelhjälm inte är förhandlingsbart.) Hoppas att ni fick spruta med er hem från akuten. Är det 2,5 ml eller 5 ml han ska ha av desloratadinen? Det finns ju små sprutor som är enklare att fiska in långt bak i munnen via kinden. Ha honom lite "tiltad" också när ni ger så rinner det bakåt ännu lättare. Kämpa på! Jag vet att det är tufft i början :heart. Tänk på att ni hjälper honom trots att det inte alls känns så.
 
Vi resonerar här hemma att barnet inte kan avgöra vad som är det bästa, det är vi som föräldrar som har den uppgiften.
Det ger att vi inte som alternativ att det finns ett val. Hårt? Ja kanske.

Men medicin ordinerad av läkare är inte ett alternativ för oss att "dalta" med. Jag låter inte barnet "lukta" eller annat, jag ger och sen är det bra med det.
Jag säger inte att ni skall göra så, det är upp till er, men jag är av åsikten att "det är bara att göra".

Självklart kan han inte avgöra det.
Självklart ska han få den. (Dagens dos har han fått nu).
Problemet var att vi daltade för mycket. Därför provade vi med sked, men det gick sämre ja.
Vilket sköterskan inte gjorde (daltade), hon som var van.

Dra upp medicinen och ge långt bak i munnen från sidan. Det är bara att göra, tar inte mer än några sekunder.

Blir väl betydligt mer traumatiskt för barnet om en främmande kommer med vit rock och ger barnet? Och varför ens klä ut sig?

Ja, det gick bra när vi provade igen. Fick lite pepp av Knodd. Men jag tycker inte det är konstigt att det känns svårt första gången man ska ge sin lilla bäbis läkemedel.

Ända sen han kom ut har han tyckt vårdpersonal varit spännande och till 90% har allt gått toppenfint på bb och bvc. Det var därför jag tänkte vi kunde prova så.
Nu gick det bra ändå.

Ja, hellre att det är "tryggheten" dvs mamma och pappa som ger det än en främling utklädd till något som kanske kan sätta "spår" hos barnet i andra viktiga situationer, läkarbesök etc.

Jovisst här har du rätt på ett sätt tycker jag. Igår fick jag tyvärr lov att hålla fast honom när läkaren ville titta i hans öron. Då var han ledsen och det var ju bättre jag höll än nån annan när han var ledsen. Helst hade han ju inte varit ledsen, men.

Jag var lite orolig för att han skulle få spår av det mot mig eller hur man ska säga, men det verkar gått bra och här håller jag med dig, bättre det var jag. Jag har ingen erfarenhet, det är inte så lätt i början att veta tycker jag.

Sen absolut att man ska vara försiktig så barnet inte får svårt för läkarbesök i framtiden.

Det är ju som att hota med att "polisen kommer och tar dig om du inte gör som jag säger" helt galet, polisen skall barn ha tillit till "polisen är snäll och kommer alltid att hjälpa dig".

Det här är bara sååå långtifrån det jag menade att det blir jättekonstigt.

Som sagt, ända sen bäbisen var helt ny har han tyckt vårdpersonal varit spännande och till 90% har han tyckt undersökningar på bb och bvc varit skoj.
Därför tänkte jag att en "vårdpersonal" skulle kunna funka. Och att det kom nån och bara gjorde det utan att dalta, eftersom jag och min man var för veka för att bara köra in en spruta i vår bäbis mun.
Det gick som sagt bra när sköterskan gav igår, inget traumatiskt alls vad vi kunde se/uppleva (jag höll honom och hon gav, vilket var vad jag tänkte nu också såklart, jag höll och grannen gav). Hade bäbis inte tyckt grannen var spännande hade vi ju fått avbryta.

Att göra det som ett hot känns ju helt absurt och absolut inget vi har en tanke på att göra i framtiden. Jag hoppas det är tydligt nu att det inte var så jag menade. Är det inte det kan jag inte göra så mkt åt det, men jag vet ju själv hur jag menade iaf.

Ha honom i famnen och stoppa in sprutan långt in i munnen. Han kommer inte bli traumatiserad. Det är medicin som han måste ha helt enkelt. Och även om det inte är kul så måste det göras. När de är så små brukar det inte vara några bekymmer är min uppfattning 😊

Tack, det gick bra när vi provade igen. Allt kom väl inte i munnen, men en del kom ut igår också och det hjälpte ändå. Först råkade vi spruta ut en massa, men gav lite nytt (bara lite, så det inte skulle bli för mycket).
Som sagt, vi daltade för mycket, det går troligen/förhoppningsvis bättre imorgon och övermorgon.

På apoteket brukar de ha sprutor till flytande som man får.

Ja, vi fick en sån.
Tyckte först det var svårt och sina D-droppar slukar han på sked därför provade vi med sked.

Fördelen om du använder spruta som flera har föreslagit är också att han inte känner doften lika tydligt som om du försöker ge med t.ex. sked.

Ja precis, vi kom på det.

Och "tricket" är att göra det relativt snabbt så barnet inte hinner börja tänka så mycket - håll i famnen, in med sprutan i munnen (ena sidan), "sikta" långt bak och töm sprutan.

Japp, kom på det med, ska försöka vara mycket snabbare imorgon och i övermorgon.

Det tar några sekunder och man kan lämpligen ge något riktigt gott på sked direkt efteråt - en fruktpuré eller annat som är ett "säkert kort" :)

Det ska han få 😊.

Håller med de andra. Är man så pass liten kan man inte själv bestämma över sin medicinska behandling. (Det är precis som att bilbälte och cykelhjälm inte är förhandlingsbart.)

Nej, självklart kan han inte det och självklart ska han få den.
Annars hade jag väl bara skitit i o gett o inte startat nån tråd alls?

Hoppas att ni fick spruta med er hem från akuten. Är det 2,5 ml eller 5 ml han ska ha av desloratadinen?

Vi fick en på apoteket. 2 ml.

Det finns ju små sprutor som är enklare att fiska in långt bak i munnen via kinden.
Ha honom lite "tiltad" också när ni ger så rinner det bakåt ännu lättare. Kämpa på! Jag vet att det är tufft i början :heart. Tänk på att ni hjälper honom trots att det inte alls känns så.

Tack. Ja, det är tufft att ge sin bäbis läkemedel för första gången tycker jag och jag tycker inte det är konstigt om det känns så.

Tack, ja jag vet att vi gör det, men nej känns inte så när han inte vill, men ja, det är vi som ska hjälpa honom.
 
Jovisst här har du rätt på ett sätt tycker jag. Igår fick jag tyvärr lov att hålla fast honom när läkaren ville titta i hans öron. Då var han ledsen och det var ju bättre jag höll än nån annan när han var ledsen. Helst hade han ju inte varit ledsen, men.

Till att börja med vad skönt att ni fick att att fungera. Att få i barn medicin mot deras vilja är inte lätt, och det blir inte lättare när de blir lite större och är medvetna om vad som komma skall, men fortfarande för små för att resonera med kring nyttan och nödvändigheten med medicin (Nobelpris till den som uppfinner ett Kåvepenin som smakar gott tack 😆 )

Men det jag egentligen ville skriva var att spinna vidare på det här med att hålla fast sitt barn eftersom du skrev "tyvärr lov att hålla fast".

Jag tänker att man verkligen ska försöka att inte känna det som att det är ett misslyckande att behöva hålla fast fast sitt barn under medicinska undersökningar och behandlingar. Det är (som du såklart vet) helt nödvändigt och en säkerhetsfråga för alla inblandade, inte minst barnet.

Det går att i den situationen göra jättemycket FÖR barnet genom att vara lugn, trygg, stark. Signalera till barnet att jag är här MED dig och det går inte att göra annat än att sitta här med med mig.

Det blir inte inte en bättre upplevelse för barnet om du signalerar att du inte vill hålla fast, att det är något som är obehagligt för dig, och en situation som du egentligen inte tycker är okej.

Och det betyder inte att det är lätt! Verkligen inte. Det vet jag mer än väl...

(Sen menar jag verkligen inte att man ska hålla fast sitt barn mot deras vilja i tid och otid, men det tror jag att ni förstår :) )
 
Till att börja med vad skönt att ni fick att att fungera. Att få i barn medicin mot deras vilja är inte lätt, och det blir inte lättare när de blir lite större och är medvetna om vad som komma skall, men fortfarande för små för att resonera med kring nyttan och nödvändigheten med medicin (Nobelpris till den som uppfinner ett Kåvepenin som smakar gott tack 😆 )
Det finns tydligen en annan sort man kan få istället för Kåvepenin som inte smakar riktigt lika mycket rävgift.
Minns inte namnet nu men kommer be om den nästa gång ungen här hemma behöver penicillin. Helvete vad svårt det var att få i en treåring Kåvepenin 😆
10 dagar, 2 gånger om dagen. 🫠
 
Det finns tydligen en annan sort man kan få istället för Kåvepenin som inte smakar riktigt lika mycket rävgift.
Minns inte namnet nu men kommer be om den nästa gång ungen här hemma behöver penicillin. Helvete vad svårt det var att få i en treåring Kåvepenin 😆
10 dagar, 2 gånger om dagen. 🫠
Desloratadin är en allergimedicin och inte antibiotika.
 
Vår äldsta spydde upp medicinen när den väl gått att få i… varje gång fram till skolåldern!

Det blev en och annan avbruten penicillinkur :angel: Det fanns ju ingen poäng tillslut.

Hon är vid liv idag, och tar medicin utan att kräkas, tack och lov.
 
@strawberrysylt Heja er! Vad bra att ni tog hjälp av Knodd och fick bra stöd/pepp därifrån. Man ställs hela tiden inför nya och svåra/kluriga situationer med barn, och vi är alla olika i hur vi tar oss an dem och hur jobbiga vi upplever dem. Klart det kan kännas jättejobbigt att "tvinga" sitt barn till någonting de knappt förstår. Även om mn vet att det är för deras bästa. Det är ju ännu svårare när man inte riktigt kan förklara för dem heller. Jag förstod hela tiden din tanke med grannen, MEN jag tycker det är SÅ bra att ni landade i att ge själva och träna på det. Och att ni lyckades! Jag tänker att alla föräldrar behöver träna på att hantera och möta även de svåra situationerna i föräldrakspet som de tycker är tuffa/svåra. Sen kommer det alltid vara olika vad vi tycker är tufft och svårt. Även om det går att hitta kortsiktiga lösningar som gör att man själv kan undvika det man tycker är jobbigt (som du funderade på med grannen), så hade det inte utvecklat dig i dina förmågor som förälder. Och nästa gång du skulle ge medicin hade det varit lika svårt för dig som innan.

Du kallade dig och din partner för veka, men vet du, nu har ni tagit ett steg i att träna på att vara lite 'tuffa" föräldrar också. Och de sidorna behövs också i ett föräldraskap! Vi har alla våra utmaningar och kan behöva träna på att inta roller som vi inte är helt bekväma i, för att kunna hjälpa och guida våra barn rätt genom livet!

Lycka till kommande dagar! Nu har ni gjort första steget och det är oftast jobbigast 😊
 
Till att börja med vad skönt att ni fick att att fungera. Att få i barn medicin mot deras vilja är inte lätt

När vi hittade hur vi skulle göra hade han inget särskilt emot det.

Akutbesöket i sig (att åka in med en bäbis som inom några minuter blev svullen och illröd var läskigt) gjorde säkert att det kändes som en större grej för oss än vad det var.

Men det jag egentligen ville skriva var att spinna vidare på det här med att hålla fast sitt barn eftersom du skrev "tyvärr lov att hålla fast".

Jag tänker att man verkligen ska försöka att inte känna det som att det är ett misslyckande att behöva hålla fast fast sitt barn under medicinska undersökningar och behandlingar. Det är (som du såklart vet) helt nödvändigt och en säkerhetsfråga för alla inblandade, inte minst barnet.

Det går att i den situationen göra jättemycket FÖR barnet genom att vara lugn, trygg, stark. Signalera till barnet att jag är här MED dig och det går inte att göra annat än att sitta här med med mig.

Det blir inte inte en bättre upplevelse för barnet om du signalerar att du inte vill hålla fast, att det är något som är obehagligt för dig, och en situation som du egentligen inte tycker är okej.

Och det betyder inte att det är lätt! Verkligen inte. Det vet jag mer än väl...

(Sen menar jag verkligen inte att man ska hålla fast sitt barn mot deras vilja i tid och otid, men det tror jag att ni förstår :) )

Tänkvärt.
Fast det där gjorde jag. Det var inte så att jag grät och inte kunde sitta still. Jag satt lugnt och höll honom helt enkelt, det var nödvändigt för hans bästa.
Fast jag tyckte inte det var trevligt och jag tycker det var en "tyvärr-situation". Men just på akuten blir det ju svårt att avvakta/försöka igen nästa gång t ex. Sen just hålla fast nu när han är så liten var ju inte tyvärret, även om han varit glad hade han ju inte förstått att vara helt still så att läkaren kunde titta i öronen. Tyvärret var att han var ledsen.

@strawberrysylt Jag förstod hela tiden din tanke med grannen

Tack, det var ju skönt att någon förstod.

Lycka till kommande dagar! Nu har ni gjort första steget och det är oftast jobbigast 😊

Tack.

Ja, vi provade oss fram och hittade knep att använda och då hade han inget särskilt emot det alls.
Eftersom hans upplevelse var viktig för oss och anledningen till att jag bad om tips känns det ju bra.

Vad som däremot inte känns bra och som jag inte känner mig förtjänt av är att tråden vändes till att bli en fråga om huruvida han ens skulle få sin medicin eller inte och att jag ville traumatisera honom för att jag inte fixade att ge honom själv.
Som sagt, allt jag bryr mig om är honom och hans upplevelser och det vet jag själv iallafall, men det känns ju ändå trist.
När många väljer att gilla de inläggen, men inte min förklaring, får jag utgå ifrån att det är så folk tror och tycker. Väldigt tråkigt.
 
Förstår om det känns tråkigt för dig att läsa tråden @strawberrysylt. Jag hade velat "försvara" mitt inlägg med följande (får se om jag kan formulera mig rätt...)

Förstår att er ambition hela tiden har varit att ge ert barn det läkemedlet som ordinerats. Min mening med att påpeka att det inte var valbart från hans sida var att ni skulle känna er okej med att medicinen förmodligen inte skulle tas i samförstånd (om du förstår hur jag menar). Jag möter många föräldrar som struntar i att ge läkemedel för att deras barn inte vill. (Det kan handla om så viktiga saker som inhalationer för att underlätta andningen.) Jag tycker ändå att de då finns en poäng med att påpeka att det inte är förhandlingsbart. Det är klart att föräldrahjärtat blöder när man under tvång måste ge (ofta) äckliga mediciner men vissa saker i livet med barn är inte friktionsfritt. Ska jag dra upp liknelsen med bilbälte igen så är det nog få föräldrar som struntar i det (pga risk för traumatisering) bara för att barnet inte vill ha det på. Det åker på ändå, punkt slut.

Detta kanske inte alls hjälper. Men det är skrivet i alla välmening. Och jag vill åter säga: bra jobbat nu när ni fixat detta. Jag hoppas även att ni slipper akuten fler gånger, det är inget roligt ställe att hamna på.
 

Liknande trådar

  • När små barn är sjuka...
  • Pomeranian med allergiska besvär
  • Vart vänder man sig?
  • Hjälp, yrsel!

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

  • Forumet medlemmar

Allmänt, Dagbok

Barn

  • Roliga saker som barn säger
  • Morgonrutiner

Hund

  • Valp 2026
  • Uppdateringstråd 32

Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Stegrat kalcium

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp