Fackliga besvikelser

[Cattis_E]

Vad är er största besvikelse i en facklig fråga? Jag känner mig nu som jag fått en sista käftsmäll av min föregående arbetsgivare MTR och även från mina fackliga företrädare.
Nu kommer en lång utläggning kring min besvikelse... Vi får se hur många som orkar läsa.

Bakgrund
Som så måbga andra fick vi ingen lönerevision 2020. Inga problem med det det kunde man ju förstå.
För att kompensera för det skulle den nya lön som förhandlades fram 2021 gälla från 1a januari och vi få ökningen retroaktivt.

Vad som inträffat
Under våren (typ feb-mars?) har jag först ett inledande samtal med min chef där vi är överens om vilket förslag han ska lämna till förhandling.
Löneförhandlingarna drar igång har för mig det var i mars, de drar ut länge på tiden då parterna inte är ense.

I slutet av maj säger jag upp mig med tre månaders uppsägningstid. Vilket alltså betyder att jag jobbar 8 månader av året som lönerevisionen gäller (och räknar man in 2019-2020 vilka är de års prestationer som ska ligga till grund för lönesättningen, så blir det mpnga fler månader).

Löneförhandlingarna blir till slut klara och vi får besked att löneökningen ska komma på Juli lönen och retroaktivt i augusti. Jag blir ej meddelad att något förändrats från förslaget som lämnades till förhandling. Historiskt sett så har det varit väldigt små eller oftast inte en krona ändring.

Inga pengar dyker upp. Jag frågar min numera fd chef. Han vet inget och försöker få svar från lön, då det tar lite tid vänder jag mig istället till mitt lokala fackombud då de ju suttit i förhandlingarna.

Tydligen har facket godkänt att MTR straffar de som slutar med 0kr i löneökning och därmed inget retroaktivt såklart.
Trots att det strider mot normal praxis i lönerevisioner
Ingen meddelat varken mig eller min chef att det han lämnat till förhandling ändrades, vilket också strider mot praxis.
Den lokala fackliga organisationen har inte heller varit transparenta kring detta till några andra medlemmar utan bara meddelat vilka ökningar som är aktuella.
Det finns lite mer komponenter än så.

Men centralt avtal och vilken riktning det pekar och så vidare, men de centrala fackombuden säger i stort sett enbart att ja, det är möjligt (och tillåtet) att göra såhär. För detaljer så får jag åter vända mig lokalt till de jag just tappat allt förtroende för.

En del av er kanske inte tycker "det är så farligt" men jag är förbannad på så mycket saker i detta att jag är glad att jag lämnar det företaget och även det facket.
Framförallt att det alltså är tillåtet att straffa anställda som sagt upp sig och sedan dessutom att de som ska förhandla till min fördel låter min arbetsgivare straffa mig och några fler personer, dessutom utan något som helst transparens till övriga medlemmar.

Tack till er som orkade läsa allt

 

[Sharpless]

Själv har jag inte mycket erfarenhet av facket, främst för att jag inte jobbat särskilt länge på ställen med facklig närvaro. Men den uppfattning jag fått är att vissa förbund blivit lite för stora för de anslutnas bästa. Ja, större förbund ger mer tyngd, men samtidigt leder det till att de som styr hamnar för långt från "de på golvet". Särskilt känns det som att det i stor usträckning gäller de gamla arbetarförbunden.

 

[Cattis_E]

Själv har jag inte mycket erfarenhet av facket, främst för att jag inte jobbat särskilt länge på ställen med facklig närvaro. Men den uppfattning jag fått är att vissa förbund blivit lite för stora för de anslutnas bästa. Ja, större förbund ger mer tyngd, men samtidigt leder det till att de som styr hamnar för långt från "de på golvet". Särskilt känns det som att det i stor usträckning gäller de gamla arbetarförbunden.

Ja, kanske.
I detta fall känns det i alla fall som ombudsmannen jag fick fatt i centralt som skulle vara inriktad på vårt centrala avtal mest backade de lokala.
Men det är ju ett arbetarfack (Seko)
Innan ärendet bollade till just den personen så tycke de på kontakta oss direkt att det lät konstigt och man skulle vända på alla stenar i det hela.
Men tydligen fanns det inte en enda sten att vända på, trots att det vad jag fått fram borde det om praxis följs.

Men kanske är det också att företagen blir större och större och det är svårt att våga stå upp?
Klimatet är hårt och de stora företagen upplevs skrämmande och att de försöker skapa lite av en tystnadskultur för att kunna gå sin väg?

 

[Halcyon]

Min vet du redan, de kunde inte hjälpa mig mer än gav mig några extra värdelösa dagar som inte ens va schemalagd på. Pga provanställning kunde inte få ur nämda arbetsgivar orsaken.

Tror sambon fortfarande inte fått pengar som han ska ha, och inte lönehöjning som han ska ha om jag inte minns fel. Har sagt till några gånger vända sig till andra företag i branschen. Men han trivs för bra med kollegorna och vill bli bättre, full förståelse för, så enda kan hoppas blir ändring när väl blir upphandling.

Men 2023 ska väl ifrån tunnelbanan? Den dagen ska sitta med champagneflaska och ta ett glas på Liljeholmen

 

[Cattis_E]

Min vet du redan, de kunde inte hjälpa mig mer än gav mig några extra värdelösa dagar som inte ens va schemalagd på. Pga provanställning kunde inte få ur nämda arbetsgivar orsaken.

Tror sambon fortfarande inte fått pengar som han ska ha, och inte lönehöjning som han ska ha om jag inte minns fel. Har sagt till några gånger vända sig till andra företag i branschen. Men han trivs för bra med kollegorna och vill bli bättre, full förståelse för, så enda kan hoppas blir ändring när väl blir upphandling.

Men 2023 ska väl ifrån tunnelbanan? Den dagen ska sitta med champagneflaska och ta ett glas på Liljeholmen

Jag tror inte upphandlingen på tunnelbanan är färdig och jag tror MTR är med och ger anbud igen? Sedan är det ovanligt att samma aktör vinner två upphandlingar i rad, men ändå.

Din sambo borde om han är anställd på MTR fått löneförhöjning på lönen i Juli, och det retroaktiva nu i augusti.
Men minns jag fel om jag tror han är inhyrd? De kan ju ha helt andra regler och avtal, och ligga under annat kollektivavtal. Då kan hans rättigheter se helt annorlunda ut jämfört med hans "kollegor".

 

[Cattis_E]

Min vet du redan, de kunde inte hjälpa mig mer än gav mig några extra värdelösa dagar som inte ens va schemalagd på. Pga provanställning kunde inte få ur nämda arbetsgivar orsaken.

Tror sambon fortfarande inte fått pengar som han ska ha, och inte lönehöjning som han ska ha om jag inte minns fel. Har sagt till några gånger vända sig till andra företag i branschen. Men han trivs för bra med kollegorna och vill bli bättre, full förståelse för, så enda kan hoppas blir ändring när väl blir upphandling.

Men 2023 ska väl ifrån tunnelbanan? Den dagen ska sitta med champagneflaska och ta ett glas på Liljeholmen

Tyvärr innebär ju inte ny upphandling (typ 5 år kvar till det på pendeln) att det blir en ny operatör heller, även om det historisk ofta varit så. Men allt handlar om pengar, och om de lägger ett tillräckligt bra anbud kan de gott och väl vinna det igen.
De börjar ju bli allt större i Sverige nu när de kommer att ha Mälartåg och sedan upptåget också..

 

[malumbub]

Vad är er största besvikelse i en facklig fråga?

Timbanksavtal. Genomfördes utan korrekt samråd och vi medlemmar fick noll information förrän avtalet var signerat och klart. Avtalet ändrade våra arbetsvillkor mycket och vi är många som blivit sjuka/slutat på grund av arbetsmiljön/förutsättningarna.

Lön 2020. Jag jobbade och slet hela året. Min säsong inom en sektion tog slut, som vanligt, på hösten och jag hoppade på en annan anställning. Jag fick inte ett öre. Från facket fick jag två olika svar (eftersom jag jobbade under två olika ombud, men inom samma förbund); hade jag bytt jobb 1 dag tidigare hade jag fått samma tusenlappar i engångsbelopp som alla andra och hade jag varit kvar till nästa säsong hade jag fått minst 400/månad, men inte retroaktivt. Fuck you, med andra ord.

Hälsoschema. Vilket jävla skitsnack. Att facket över huvudtaget låter detta fortgå är för mig svårt att förstå. Det räcker inte med att skriva artiklar i medlemstidningen om hur dåligt detta är. Gör någonting! Få bort skiten! Om det är någon gång vi ska strejka, så ör det nu!
(Vet inte i år om det ens hålls samråd. Vi har i a f inte fått info om införandet och jag hittar inga protokoll på intranätet.)



@Cattis_E Du ska vara arg. Med all rätt. Lönen skall vara korrekt, på öret. Att facket inte backar sig i detta är helt fel.

 

[Sharpless]

Men kanske är det också att företagen blir större och större och det är svårt att våga stå upp?
Klimatet är hårt och de stora företagen upplevs skrämmande och att de försöker skapa lite av en tystnadskultur för att kunna gå sin väg?

Inte bara att företagen blir större, när det gäller utländska företag (som exempelvis MTR), är det nog även så att de bryr sig mindre om facket än mer renodlat svenska (om än att skillnaden kanske inte är så stor)

 

[Halcyon]

Jag tror inte upphandlingen på tunnelbanan är färdig och jag tror MTR är med och ger anbud igen? Sedan är det ovanligt att samma aktör vinner två upphandlingar i rad, men ändå.

Din sambo borde om han är anställd på MTR fått löneförhöjning på lönen i Juli, och det retroaktiva nu i augusti.
Men minns jag fel om jag tror han är inhyrd? De kan ju ha helt andra regler och avtal, och ligga under annat kollektivavtal. Då kan hans rättigheter se helt annorlunda ut jämfört med hans "kollegor".

Han är inte en av de inhyrda på företaget.


och retroaktiva har kommit, lönehöjningen däremot kanske inte blir av sa han.. pga nån 18mån regel borta eller var det va, min trötta huvud orkade inte tänka.

 

[Halcyon]

@Cattis_E Upptåget med? Det har jag missat

Edit: Fick googla och slåtts samman med Mälartåget, där ser man. Det gått under min radar.

 

[tara]

Vad är er största besvikelse i en facklig fråga? Jag känner mig nu som jag fått en sista käftsmäll av min föregående arbetsgivare MTR och även från mina fackliga företrädare.
Nu kommer en lång utläggning kring min besvikelse... Vi får se hur många som orkar läsa.

Bakgrund
Som så måbga andra fick vi ingen lönerevision 2020. Inga problem med det det kunde man ju förstå.
För att kompensera för det skulle den nya lön som förhandlades fram 2021 gälla från 1a januari och vi få ökningen retroaktivt.

Vad som inträffat
Under våren (typ feb-mars?) har jag först ett inledande samtal med min chef där vi är överens om vilket förslag han ska lämna till förhandling.
Löneförhandlingarna drar igång har för mig det var i mars, de drar ut länge på tiden då parterna inte är ense.

I slutet av maj säger jag upp mig med tre månaders uppsägningstid. Vilket alltså betyder att jag jobbar 8 månader av året som lönerevisionen gäller (och räknar man in 2019-2020 vilka är de års prestationer som ska ligga till grund för lönesättningen, så blir det mpnga fler månader).

Löneförhandlingarna blir till slut klara och vi får besked att löneökningen ska komma på Juli lönen och retroaktivt i augusti. Jag blir ej meddelad att något förändrats från förslaget som lämnades till förhandling. Historiskt sett så har det varit väldigt små eller oftast inte en krona ändring.

Inga pengar dyker upp. Jag frågar min numera fd chef. Han vet inget och försöker få svar från lön, då det tar lite tid vänder jag mig istället till mitt lokala fackombud då de ju suttit i förhandlingarna.

Tydligen har facket godkänt att MTR straffar de som slutar med 0kr i löneökning och därmed inget retroaktivt såklart.
Trots att det strider mot normal praxis i lönerevisioner
Ingen meddelat varken mig eller min chef att det han lämnat till förhandling ändrades, vilket också strider mot praxis.
Den lokala fackliga organisationen har inte heller varit transparenta kring detta till några andra medlemmar utan bara meddelat vilka ökningar som är aktuella.
Det finns lite mer komponenter än så.

Men centralt avtal och vilken riktning det pekar och så vidare, men de centrala fackombuden säger i stort sett enbart att ja, det är möjligt (och tillåtet) att göra såhär. För detaljer så får jag åter vända mig lokalt till de jag just tappat allt förtroende för.

En del av er kanske inte tycker "det är så farligt" men jag är förbannad på så mycket saker i detta att jag är glad att jag lämnar det företaget och även det facket.
Framförallt att det alltså är tillåtet att straffa anställda som sagt upp sig och sedan dessutom att de som ska förhandla till min fördel låter min arbetsgivare straffa mig och några fler personer, dessutom utan något som helst transparens till övriga medlemmar.

Tack till er som orkade läsa allt

Japp så har det varit länge. Säger du upp dig är löneökningen noll. Du får vara glad om du får centrala löneökningen ens.

 

[sjoberga]

Vad är er största besvikelse i en facklig fråga? Jag känner mig nu som jag fått en sista käftsmäll av min föregående arbetsgivare MTR och även från mina fackliga företrädare.
Nu kommer en lång utläggning kring min besvikelse... Vi får se hur många som orkar läsa.

Bakgrund
Som så måbga andra fick vi ingen lönerevision 2020. Inga problem med det det kunde man ju förstå.
För att kompensera för det skulle den nya lön som förhandlades fram 2021 gälla från 1a januari och vi få ökningen retroaktivt.

Vad som inträffat
Under våren (typ feb-mars?) har jag först ett inledande samtal med min chef där vi är överens om vilket förslag han ska lämna till förhandling.
Löneförhandlingarna drar igång har för mig det var i mars, de drar ut länge på tiden då parterna inte är ense.

I slutet av maj säger jag upp mig med tre månaders uppsägningstid. Vilket alltså betyder att jag jobbar 8 månader av året som lönerevisionen gäller (och räknar man in 2019-2020 vilka är de års prestationer som ska ligga till grund för lönesättningen, så blir det mpnga fler månader).

Löneförhandlingarna blir till slut klara och vi får besked att löneökningen ska komma på Juli lönen och retroaktivt i augusti. Jag blir ej meddelad att något förändrats från förslaget som lämnades till förhandling. Historiskt sett så har det varit väldigt små eller oftast inte en krona ändring.

Inga pengar dyker upp. Jag frågar min numera fd chef. Han vet inget och försöker få svar från lön, då det tar lite tid vänder jag mig istället till mitt lokala fackombud då de ju suttit i förhandlingarna.

Tydligen har facket godkänt att MTR straffar de som slutar med 0kr i löneökning och därmed inget retroaktivt såklart.
Trots att det strider mot normal praxis i lönerevisioner
Ingen meddelat varken mig eller min chef att det han lämnat till förhandling ändrades, vilket också strider mot praxis.
Den lokala fackliga organisationen har inte heller varit transparenta kring detta till några andra medlemmar utan bara meddelat vilka ökningar som är aktuella.
Det finns lite mer komponenter än så.

Men centralt avtal och vilken riktning det pekar och så vidare, men de centrala fackombuden säger i stort sett enbart att ja, det är möjligt (och tillåtet) att göra såhär. För detaljer så får jag åter vända mig lokalt till de jag just tappat allt förtroende för.

En del av er kanske inte tycker "det är så farligt" men jag är förbannad på så mycket saker i detta att jag är glad att jag lämnar det företaget och även det facket.
Framförallt att det alltså är tillåtet att straffa anställda som sagt upp sig och sedan dessutom att de som ska förhandla till min fördel låter min arbetsgivare straffa mig och några fler personer, dessutom utan något som helst transparens till övriga medlemmar.

Tack till er som orkade läsa allt

Det är ganska vanligt tror jag, att man väljer att prioritera de som ska vara kvar och utveckla skutan framåt, dvs att från den dagen man meddelat uppsägningen satsas ens tänkta lönetillskott på andra. Däremot tycker jag personligen det är fel att häva löften och utfästelser, alltså om de inte bara består av generella utsagor utan också av handslag med chef om belopp och tidpunkter. Och det här 2020-året har varit speciellt, eftersom lönerevisioner skjutits upp och pausats lite varstans. Men det är inte en alldeles lätt fråga.

Jag tror dock att det oftast är fel att tänka ”straffa”, utan det handlar om att prioritera och satsa på de som ska axla ansvaret för företagets utveckling, där man själv frivilligt dragit sig ur det.

(Obs, har inte erfarenhet från angiven bransch och fackförbund)

 

[Tulip]

Det är ganska vanligt tror jag, att man väljer att prioritera de som ska vara kvar och utveckla skutan framåt, dvs att från den dagen man meddelat uppsägningen satsas ens tänkta lönetillskott på andra. Däremot tycker jag personligen det är fel att häva löften och utfästelser, alltså om de inte bara består av generella utsagor utan också av handslag med chef om belopp och tidpunkter. Och det här 2020-året har varit speciellt, eftersom lönerevisioner skjutits upp och pausats lite varstans. Men det är inte en alldeles lätt fråga.

Jag tror dock att det oftast är fel att tänka ”straffa”, utan det handlar om att prioritera och satsa på de som ska axla ansvaret för företagets utveckling, där man själv frivilligt dragit sig ur det.

(Obs, har inte erfarenhet från angiven bransch och fackförbund)

På ett sätt kan jag ju förstå tänket. Men det blir ju samtidigt konstigt i o m att man alltid brukar poängtera att förhandlingen endast tar hänsyn till prestationer fram till det gamla avtalets utgång. Men det gäller tydligen bara när det är till nackdel för arbetstagaren.

 

[Tulip]

Vad är er största besvikelse i en facklig fråga? Jag känner mig nu som jag fått en sista käftsmäll av min föregående arbetsgivare MTR och även från mina fackliga företrädare.
Nu kommer en lång utläggning kring min besvikelse... Vi får se hur många som orkar läsa.

Bakgrund
Som så måbga andra fick vi ingen lönerevision 2020. Inga problem med det det kunde man ju förstå.
För att kompensera för det skulle den nya lön som förhandlades fram 2021 gälla från 1a januari och vi få ökningen retroaktivt.

Vad som inträffat
Under våren (typ feb-mars?) har jag först ett inledande samtal med min chef där vi är överens om vilket förslag han ska lämna till förhandling.
Löneförhandlingarna drar igång har för mig det var i mars, de drar ut länge på tiden då parterna inte är ense.

I slutet av maj säger jag upp mig med tre månaders uppsägningstid. Vilket alltså betyder att jag jobbar 8 månader av året som lönerevisionen gäller (och räknar man in 2019-2020 vilka är de års prestationer som ska ligga till grund för lönesättningen, så blir det mpnga fler månader).

Löneförhandlingarna blir till slut klara och vi får besked att löneökningen ska komma på Juli lönen och retroaktivt i augusti. Jag blir ej meddelad att något förändrats från förslaget som lämnades till förhandling. Historiskt sett så har det varit väldigt små eller oftast inte en krona ändring.

Inga pengar dyker upp. Jag frågar min numera fd chef. Han vet inget och försöker få svar från lön, då det tar lite tid vänder jag mig istället till mitt lokala fackombud då de ju suttit i förhandlingarna.

Tydligen har facket godkänt att MTR straffar de som slutar med 0kr i löneökning och därmed inget retroaktivt såklart.
Trots att det strider mot normal praxis i lönerevisioner
Ingen meddelat varken mig eller min chef att det han lämnat till förhandling ändrades, vilket också strider mot praxis.
Den lokala fackliga organisationen har inte heller varit transparenta kring detta till några andra medlemmar utan bara meddelat vilka ökningar som är aktuella.
Det finns lite mer komponenter än så.

Men centralt avtal och vilken riktning det pekar och så vidare, men de centrala fackombuden säger i stort sett enbart att ja, det är möjligt (och tillåtet) att göra såhär. För detaljer så får jag åter vända mig lokalt till de jag just tappat allt förtroende för.

En del av er kanske inte tycker "det är så farligt" men jag är förbannad på så mycket saker i detta att jag är glad att jag lämnar det företaget och även det facket.
Framförallt att det alltså är tillåtet att straffa anställda som sagt upp sig och sedan dessutom att de som ska förhandla till min fördel låter min arbetsgivare straffa mig och några fler personer, dessutom utan något som helst transparens till övriga medlemmar.

Tack till er som orkade läsa allt

Min största, och väl egentligen enda, besvikelse var när jag jobbade som forskningsingenjör på universitetet och försökte få hjälp att höja min lön som var på tok för låg. Jag hade då en 4-årig universitetsutbildning som perfekt matchade mina arbetsuppgifter men fakrepresentanten hävdade att tjänsten jag hade egentligen var en labassistenttjänst, det kunde man ju se på den låga lönen... Efter ett bra tags argumenterande från min sida insåg hon kanske att det inte riktigt stämde men nån hjälp ens med rpd inför samtal med lönesättande sächef fick jag inte. Bara "du får prata med din prefekt"

 

[Hippocampus]

Min största besvikelse (och det som gjorde att jag sedan gick ur facket) var min tidigare arbetsplats där det pågick mobbing osv. Allt grundade sig på att jag fick jobbet som chefens vän egentligen "hade" ...enligt chefen då. Vännen sa upp sig för denne inte fick en chefstjänst och jag sökte vännens jobb och fick det.
Chefen var ett riktigt arsel och valde vilka han gillade eller ej...Folk började dricka alkohol för att döva, vissa grät när de varit inne på hans rum. Han bar en lön som inte var rätt (han påstod sig ha beredskap och fick tillägg, men han var aldrig i beredskap vilket han själv erkände). Jag blev ju utsatt pga positionen jag hade och jag fick aldrig inbjudan till APT, aldrig några julklappar, blev aldrig hälsad på eller tilltalad. Det hände mycket mer men jag skriver inte det här.
Efter ett tag kopplade jag in facket för ingenting funkade. Facket var väldigt defensiva, närmsta fack-mannen satt 10-15 mil bort. Han var väldigt ointresserad men kunde tänka sig att prata med arbetsgivaren. Sen hände aldrig nåt mer än att jag fick bedsked att facket inte kunde göra nåt för arbetsgivaren ville inte samarbeta. Facket och HR bara bråkade.

Jag sa sedan upp mig och chefen sa att det var den bästa dagen i hans liv (min med) och det hände väldigt mycket konstiga saker efter det. Brev författades i mitt namn och skickades till ledningsgruppen osv och tack vare att jag hade bra kontakt med några i ledningsgruppen kom det till min kännedom. I brevet hade "jag" uttryckt min besvikelse på hela gruppen, det var ett ganska fult brev om man säger så.
Jag kontaktade då alla i ledningsgruppen (utom chefen) och sa att jag har inte författat nåt brev utan att jag var väldigt glad över dessa personer, för de var väldigt bra. Sedan kontaktade jag facket och HR-chefen igen och visade brevet, att någon har författat detta i mitt namn. Hade det varit idag när jag är tuffare som människa hade jag polisanmält det, men det gjorde jag inte då.
Facket sa "vi kan inget göra" och HR sa "inte mer......".

Så kort sagt, facket sa hela tiden att de inte kunde göra något och jag slutade då betala in 700 kr i månaden till de...

 

[Mabuse]

Vad är er största besvikelse i en facklig fråga? Jag känner mig nu som jag fått en sista käftsmäll av min föregående arbetsgivare MTR och även från mina fackliga företrädare.
Nu kommer en lång utläggning kring min besvikelse... Vi får se hur många som orkar läsa.

Bakgrund
Som så måbga andra fick vi ingen lönerevision 2020. Inga problem med det det kunde man ju förstå.
För att kompensera för det skulle den nya lön som förhandlades fram 2021 gälla från 1a januari och vi få ökningen retroaktivt.

Vad som inträffat
Under våren (typ feb-mars?) har jag först ett inledande samtal med min chef där vi är överens om vilket förslag han ska lämna till förhandling.
Löneförhandlingarna drar igång har för mig det var i mars, de drar ut länge på tiden då parterna inte är ense.

I slutet av maj säger jag upp mig med tre månaders uppsägningstid. Vilket alltså betyder att jag jobbar 8 månader av året som lönerevisionen gäller (och räknar man in 2019-2020 vilka är de års prestationer som ska ligga till grund för lönesättningen, så blir det mpnga fler månader).

Löneförhandlingarna blir till slut klara och vi får besked att löneökningen ska komma på Juli lönen och retroaktivt i augusti. Jag blir ej meddelad att något förändrats från förslaget som lämnades till förhandling. Historiskt sett så har det varit väldigt små eller oftast inte en krona ändring.

Inga pengar dyker upp. Jag frågar min numera fd chef. Han vet inget och försöker få svar från lön, då det tar lite tid vänder jag mig istället till mitt lokala fackombud då de ju suttit i förhandlingarna.

Tydligen har facket godkänt att MTR straffar de som slutar med 0kr i löneökning och därmed inget retroaktivt såklart.
Trots att det strider mot normal praxis i lönerevisioner
Ingen meddelat varken mig eller min chef att det han lämnat till förhandling ändrades, vilket också strider mot praxis.
Den lokala fackliga organisationen har inte heller varit transparenta kring detta till några andra medlemmar utan bara meddelat vilka ökningar som är aktuella.
Det finns lite mer komponenter än så.

Men centralt avtal och vilken riktning det pekar och så vidare, men de centrala fackombuden säger i stort sett enbart att ja, det är möjligt (och tillåtet) att göra såhär. För detaljer så får jag åter vända mig lokalt till de jag just tappat allt förtroende för.

En del av er kanske inte tycker "det är så farligt" men jag är förbannad på så mycket saker i detta att jag är glad att jag lämnar det företaget och även det facket.
Framförallt att det alltså är tillåtet att straffa anställda som sagt upp sig och sedan dessutom att de som ska förhandla till min fördel låter min arbetsgivare straffa mig och några fler personer, dessutom utan något som helst transparens till övriga medlemmar.

Tack till er som orkade läsa allt

Jag har en del insyn i centralfackliga förhandlingar från arbetsgivarhåll, och det är kanske helt enkelt så att facket fått gå med på det för att få igenom annat de ville ha? Det är ju inte som att arbetsgivaren lägger sig platt och säger ja och amen till allt vad facket vill, det är en förhandling. Facket kan inte få igenom allt. Jag kan tycka att det blir orättvist om man begär av dem att de ska diktera villkoren för arbetsgivarna, det funkar inte så.

 

[Roheryn]

För mig är det en enorm besvikelse och ett gigantiskt nederlag för hela idén bakom fackföreningars existens varje gång jag hör på nyheterna att någon liten arbetsgivare med 2-3 anställda bojkottas/försätts i blockad av ett eller annat fackförbund för att de inte har kollektivavtal. Detta helt oaktat om de anställda ens vill ha kollektivavtal eller inte, eller om deras anställningsavtal till och med är bättre än kollektivavtalet. Det händer inte jätteofta, men jag tycker det är helt gräsligt varje gång det händer och det får mig också varje gång det händer att svära på att aldrig någonsin gå med i något fackförbund.

 

[MJLee]

Jag har själv varit fackligt verksam och som lokalombud sitter man ofta på dubbla stolar, det är samma person man förhandlar på uppdrag av sina medlemmar som när man förhandlar om sin egen lön och karriärutveckling. Jag är därför stor anhängare av att när det blir stora konflikter, facket centralt kliver in.

Det många inte tänker på när man uttrycket personlig besvikelse och (berättigad) ilska över fackets agerande är att ju fler som går ur, desto mindre inflytande har arbetstagare gentemot arbetsgivare. Inget fack och AG har helt fritt att göra som de vill. Den gamla klichén är fortfarande sann, tillsammans är vi starka.

Varje gång det kommer upp en tråd här på Buke vad gäller problem, konflikter och liknande med AG är det första rådet alltid att kontakta facket. Går man ur, eller aldrig varit mer eller om facket försvagas eller inte funnits hade man stått där ensam och inte haft något att sätta emot öht. Vad gäller TS kan alla förstå hur arg och besviken hen blivit. Men att det kom till förhandlingar om lönerevision och därmed lönehöjningar var pga AG tvingas förhandla med facket. Inget fack, så kan också AG sätta löner och eventuella löneökningar som de vill och någon som slutat skulle definitivt inte fått en krona i retroaktiv lön.

 

[Mabuse]

För mig är det en enorm besvikelse och ett gigantiskt nederlag för hela idén bakom fackföreningars existens varje gång jag hör på nyheterna att någon liten arbetsgivare med 2-3 anställda bojkottas/försätts i blockad av ett eller annat fackförbund för att de inte har kollektivavtal. Detta helt oaktat om de anställda ens vill ha kollektivavtal eller inte, eller om deras anställningsavtal till och med är bättre än kollektivavtalet. Det händer inte jätteofta, men jag tycker det är helt gräsligt varje gång det händer och det får mig också varje gång det händer att svära på att aldrig någonsin gå med i något fackförbund.

Min erfarenhet är att arbetsgivare som inte vill teckna kollektivavtal kör lite high chaparall med arbetsrätten, så jag skulle verkligen dra öronen åt mig som arbetstagare om företaget vägrade teckna kollektivavtal. Varför det, liksom? Kollektivavtalen och arbetsrätten gynnar ju mig som anställd, så jag föredrar arbetsgivare som följer dem. Så slipper jag som enskild anställd dessutom vara arbetsrättslig regelpolis, mycket bättre om facket sköter det.

Inget kollektivavtal låter för mig som en oseriös arbetsgivare, framförallt om det är så att de aktivt vägrar kollektivavtal. Jag har inga problem med att facket klämmer åt oseriösa arbetsgivare.

 

[MJLee]

Min erfarenhet är att arbetsgivare som inte vill teckna kollektivavtal kör lite high chaparall med arbetsrätten, så jag skulle verkligen dra öronen åt mig som arbetstagare om företaget vägrade teckna kollektivavtal. Varför det, liksom? Kollektivavtalen och arbetsrätten gynnar ju mig som anställd, så jag föredrar arbetsgivare som följer dem. Så slipper jag som enskild anställd dessutom vara arbetsrättslig regelpolis, mycket bättre om facket sköter det.

Inget kollektivavtal låter för mig som en oseriös arbetsgivare, framförallt om det är så att de aktivt vägrar kollektivavtal. Jag har inga problem med att facket klämmer åt oseriösa arbetsgivare.

AG kan också sluta ett sk hängavtal vilket är mindre krångligt för just små arbetsgivare.