Relationer Får man tafsa i förhållande?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Och personen man är ihop med har ju annat för sig om dagarna än att gå och röra en alltid. Jag förstår inte hur man kan se beröring (obs! Beröring pratar jag om nu, inte sex) från den man älskar som så ovälkommen att man kallar det tafsande.

Tafsande är för mig när någon man oftast inte känner (och definitivt inte är ihop med) och inte vill ska röra en gör det. T.ex. på dansgolvet när fulla män man inte känner tar en på rumpan.
Jag ser det som att man kan vilja vara ifred. Det är ju inte alltid man vill prata heller. Man vill inte alltid relatera, helt enkelt.

Om partner då tar i en, är inte det nödvändigtvis något mysigt. Och om det tex känns som att partner tar i en enbart för sin egen skull, kan man väl kalla det för tafsande. Oavsett var på kroppen hen tar.
 
Jag ser det som att man kan vilja vara ifred. Det är ju inte alltid man vill prata heller. Man vill inte alltid relatera, helt enkelt.

Om partner då tar i en, är inte det nödvändigtvis något mysigt. Och om det tex känns som att partner tar i en enbart för sin egen skull, kan man väl kalla det för tafsande. Oavsett var på kroppen hen tar.
Absolut, men jag förstår fortfarande hur man kan se det som tafsande och kränkande. Förutsatt att det är ett bra förhållande med ömsesidig respekt.
 
Absolut, men jag förstår fortfarande hur man kan se det som tafsande och kränkande. Förutsatt att det är ett bra förhållande med ömsesidig respekt.
Ordet tafsa hade jag bara valt om jag varit irriterad när frågan kom upp.

Kränkningen stod väl den "avvisade" för?

Men det är väl en kränkning om partner går emot ens vilja när det gäller ens egen kropp.

Istället för att romantiskt hävda att såna ord och känslor inte behövs i ett "bra" förhållande, så kan ju det här handla om en brist i verklighetens beskaffenhet som det är en bra grej att synliggöra.
 
Men alltså nej? Det är jättejättevanligt att män tycker att de har rätt att klämma sin partner på rumpan eller brösten hela tiden bara för att de är i ett förhållande. Jag vet hur många som helst som ställer sig bakom kvinnan och klämmer henne på brösten då hon gör mat eller nåt sånt. Hur är det kärleksfull beröring? Detta görs ju bara och enbart för mannens skull.
Så du menar att en kvinna aldrig uppskattar det? Snacka om att dra alla över en kam. Du vet väl inte vad alla andra uppskattar och inte uppskattar! Så lägg inte på mig känslor jag inte har, tack! Tala för dig själv.
 
För mig är det okej i alla fall. Jag har som @Lingon lite svårt att se vad som faktiskt menas. Är jag i ett förhållande som är bra så vill jag ju ha fysisk beröring från min partner och skulle inte se det som ovälkommet.

Sen om det är en kram, en smekning eller för all del ett skämtsamt (kärleksfullt) nyp i rumpan så är det okej. Är jag inte på humör så kan jag ju alltid säga ifrån om att nej, inte nu och i ett bra förhållande förväntar jag mig att det respekteras. Men jag skulle ju aldrig bli kränkt över själva handlingen även om jag inte för stunden uppskattade den då det känns normalt för mig i ett förhållande.
 
Så du menar att en kvinna aldrig uppskattar det? Snacka om att dra alla över en kam. Du vet väl inte vad alla andra uppskattar och inte uppskattar! Så lägg inte på mig känslor jag inte har, tack! Tala för dig själv.
Som jag förstår det argumenterar ju du för att alla i bra förhållanden borde vara okej men att bli vidrörda överallt hela tiden. Det är väl också att dra alla över en kam?

Jag vill absolut inte ha kroppskontakt hela tiden och hade blivit rejält kränkt om min man inte hade respekterat det.
 
Det är väl lite samma fråga som om en kan bli våldtagen i ett förhållande.

Givetvis!

Det händer kanske inte i ett bra förhållande, men långt ifrån alla förhållanden är så där fantastiskt bra. Sen kanske en kommer närmare ett bra förhållande om båda parterna faktiskt inser att dess beteende kränker den andres integritet.
 
Som jag förstår det argumenterar ju du för att alla i bra förhållanden borde vara okej men att bli vidrörda överallt hela tiden. Det är väl också att dra alla över en kam?
Nä, läs ordentligt. Jag är bara fascinerad över att folk är ihop med folk som de anser tafsar då tafsa för mig är en otroligt negativ företeelse som är påtvingad. Om min man rör mig och jag då inte känner för det så säger jag ju det och då slutar han. Man har ju en relation med sin partner och de allra flesta relationer ingår den fysiska biten. Jag hade tyckt att var väldigt tråkigt om min man kände att han behöver be mig om muntlig tillåtelse varje gång han ville röra mig. Ett sånt förhållande vill jag inte ha.
 
Absolut, men jag förstår fortfarande hur man kan se det som tafsande och kränkande. Förutsatt att det är ett bra förhållande med ömsesidig respekt.
Jag är nog hemskt svår att vara tillsammans med ibland, för mitt behov av närhet och hur jag reagerar på beröring varierar kraftigt. Ibland är jag som ett plåster, klänger och kramas, dagen efter kan jag rygga tillbaks när han försöker röra mig. Jag kan vilja ha hårdare tag i sängen, för att nästa dag vilja ta det väldigt varsamt. Det är omöjligt för min sambo att veta om vilket humör jag är på. Jag skulle inte se det som att han tafsar på mig ifall han tar på mig, jag signalerar att jag inte vill, och han då backar. Skulle han däremot fortsätta att ta på mig för att han anser att "så får man väl göra i förhållanden" så ja, då skulle jag se det som tafs OCH kränkande. Så visst, jag skulle inte se all form av oönskad beröring som tafs eftersom han omöjligt kan veta om den är oönskad eller inte just då. Huvudsaken är att han ger respons på mina signaler huruvida jag vill att han ska fortsätta eller inte. Men som svar på TS fråga så nej, man får givetvis inte ta på någon hur som helst och när som helst bara för att man är tillsammans. Det skulle ju vara helt sjukt om man gav upp rätten till att bestämma över sin egen kropp bara för att man är tillsammans eller inte. Så var det ju i äktenskap tidigare, så tack gode Gud att vi kommit längre än så.
 
Jag är nog hemskt svår att vara tillsammans med ibland, för mitt behov av närhet och hur jag reagerar på beröring varierar kraftigt. Ibland är jag som ett plåster, klänger och kramas, dagen efter kan jag rygga tillbaks när han försöker röra mig. Jag kan vilja ha hårdare tag i sängen, för att nästa dag vilja ta det väldigt varsamt. Det är omöjligt för min sambo att veta om vilket humör jag är på. Jag skulle inte se det som att han tafsar på mig ifall han tar på mig, jag signalerar att jag inte vill, och han då backar. Skulle han däremot fortsätta att ta på mig för att han anser att "så får man väl göra i förhållanden" så ja, då skulle jag se det som tafs OCH kränkande. Så visst, jag skulle inte se all form av oönskad beröring som tafs eftersom han omöjligt kan veta om den är oönskad eller inte just då. Huvudsaken är att han ger respons på mina signaler huruvida jag vill att han ska fortsätta eller inte. Men som svar på TS fråga så nej, man får givetvis inte ta på någon hur som helst och när som helst bara för att man är tillsammans. Det skulle ju vara helt sjukt om man gav upp rätten till att bestämma över sin egen kropp bara för att man är tillsammans eller inte. Så var det ju i äktenskap tidigare, så tack gode Gud att vi kommit längre än så.
Det är precis så jag menar. Du säger hur du vill ha det och han respekterar det.
 
Jag känner så väl igen detta från förhållandet med mitt ex. Han kunde inte låta bli mig, och att det var oönskat från mitt håll var nog en kombination av att det var mer för hans skull än för min och att det kunde vara i opassande situationer, när jag var sur osv. Kunde även vakna på natten och bli tagen på på ett sätt jag inte ville. Vi hade rätt olika behov av närhet från början och det späddes bara på mer och mer. Ju mer jag drog mig undan desto mer på blev han. Ohållbart.
 
En eventuell partner får tafsa så mycket hon vill på mig. Dock är många kvinnor väldigt dåliga på det. Ointresse tolkar jag det som? Hade dock ett ex som tafsade i tid och otid innanför byxorna. Ibland kunde det vara lite störigt om hon inte avsluta de hon påbörjade och att hon ofta gjorde det offentligt på en buss eller bion. Antar att hon gick igång på det... Men jag var lite rädd att vi skulle bli påkommen. Så föredrar om man taffsar i hemmet .
 
Jag och min sambo "taffsar" på varandra då och då hemma. Händer mest om vi är lite småfulla. Annars ser jag det inte som taffsande att tex smyga upp bakom och ge en kram och kanske nån hand hamnar någonstans. Det är mysigt.

Vi har aldrig behövt säga något till varandra men att det är en självklarhet att om vi har gäster hemma eller är ute tillsammans så "håller vi inte på" mer än hålla hand, kram och puss på kinden.

Det är ömsesidigt.

Hade min sambo kommit och klämt mig på rumpan eller brösten "i fel sinnesstämning" hade jag sagt ifrån. Även ensamma hemma
 
Min kropp är min även om jag lever i ett förhållande.
Så nej, ingen annan har någon rättighet över min kropp utom jag!

Min partner närmar sig mjukt med respekt och läser av mig på ett bra sätt. Tycker han att jag är otydlig frågar han och det uppskattar jag :heart
 
Jag förstår inte. Hur kan man se beröring från den man älskar som tafsande? Och om man ser det som tafsande, är verkligen förhållandet så bra? Passar man verkligen så bra ihop? Jag har varit ett förhållande där jag och killen hade väldigt olika närhetsbehov och det funkade inte bra alls. Vi passade inte alls ihop. Som vänner hade vi säkert funkat bra.

När min man rör mig ser jag det inte som tafsande. Tafsande är för mig ovälkommen beröring från någon jag absolut inte vill ska röra mig och jag vill ju att min man ska göra mig. Annars hade jag inte varit gift med honom.
Jag var tillsammans med en som tafsade när jag sov. Jämt! Jag blev väckt konstant så jag var konstant trött. Jag var så arg! När jag sade ifrån svarade han bara att han inte kunde låta bli.
Så jo, det finns ovälkommet tafsande inom förhållanden också.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

Radannonser

  • D-Ponny önskas

Hästnyheter

Bukefalos

  • Problem att logga in
Upp