Lantbruksdjur FÅRtråden

Kaki

Trådstartare
Sökte lite men hittade ingen allmän tråd för våra får! Tyckte såklart att de precis som hönsen ska få ha en egen. Här kan ni som är erfarna (eller nya som jag) gärna få läsa mina och andras frågor och funderingar och komma med kloka svar ;)

Jag är nybliven fårägare till 3 tackor, varav ena har 2 lamm vid sidan och de andra två är födda ifjol. Det är väldigt spännande och kul! Har svårt att inte gå dit och locka på dom och klappa flera gånger om dagen. Så det gör jag såklart! Mina är renrasiga gotlandsfår, utom en ungtacka som är hälften blandis och hälften gotland (roligt med lite andra färger i flocken tänkte vi). I höst ska vi kolla på gotlandsbaggar och jag har redan ringt några uppfödare och frågat mig för.

Hur ser din fårflock ut?
 
Sökte lite men hittade ingen allmän tråd för våra får! Tyckte såklart att de precis som hönsen ska få ha en egen. Här kan ni som är erfarna (eller nya som jag) gärna få läsa mina och andras frågor och funderingar och komma med kloka svar ;)

Jag är nybliven fårägare till 3 tackor, varav ena har 2 lamm vid sidan och de andra två är födda ifjol. Det är väldigt spännande och kul! Har svårt att inte gå dit och locka på dom och klappa flera gånger om dagen. Så det gör jag såklart! Mina är renrasiga gotlandsfår, utom en ungtacka som är hälften blandis och hälften gotland (roligt med lite andra färger i flocken tänkte vi). I höst ska vi kolla på gotlandsbaggar och jag har redan ringt några uppfödare och frågat mig för.

Hur ser din fårflock ut?
Vi har ett tjugotal tackor samt 2-3 baggar av rasen "Helsingefår", i genbank.
Rasen har vi haft i ungefär 10 år. Det föds ungefär 1,8 lamm/tacka i medeltal varje år, och vi väljer att låta lammen födas under slutet av februari-mitten av mars. I år föddes det bara 33 lamm, och vi fick en stor andel bagglamm, det blev bara 12 tacklamm.

Det är en trevlig ras med djur i många olika färger, ibland skäckiga, och med individuella teckningar i form av bläs, strumpor, vita svanstippar, så att trots att det finns ganska många djur inklusive lammen, så går det att känna igen individerna.

I dagarna är det dags för avskiljning av bagglammen, som ska få gå i en egen "herrflock" fram till hösten, tillsammans med avelsbaggarna.
Rasen brunstar året om, så det finns två anledningar att plocka bort baggarna: dels att det inte ska bli några tjuvbetäckningar, men också för att tackorna ska få vila och äta upp sig ordentligt inför höstens ordnade träff med lämplig bagge.
Vi passar också på att organisera om grupperna med tackor och tacklamm, så att de som är lämpliga att sälja som livdjur, får gå i en egen flock.
 

Kaki

Trådstartare
Vi har ett tjugotal tackor samt 2-3 baggar av rasen "Helsingefår", i genbank.
Rasen har vi haft i ungefär 10 år. Det föds ungefär 1,8 lamm/tacka i medeltal varje år, och vi väljer att låta lammen födas under slutet av februari-mitten av mars. I år föddes det bara 33 lamm, och vi fick en stor andel bagglamm, det blev bara 12 tacklamm.

Det är en trevlig ras med djur i många olika färger, ibland skäckiga, och med individuella teckningar i form av bläs, strumpor, vita svanstippar, så att trots att det finns ganska många djur inklusive lammen, så går det att känna igen individerna.

I dagarna är det dags för avskiljning av bagglammen, som ska få gå i en egen "herrflock" fram till hösten, tillsammans med avelsbaggarna.
Rasen brunstar året om, så det finns två anledningar att plocka bort baggarna: dels att det inte ska bli några tjuvbetäckningar, men också för att tackorna ska få vila och äta upp sig ordentligt inför höstens ordnade träff med lämplig bagge.
Vi passar också på att organisera om grupperna med tackor och tacklamm, så att de som är lämpliga att sälja som livdjur, får gå i en egen flock.

Helsingefår ser jättefina ut när jag googlar :)
Har ni dom till kött och päls eller är det bara kött?
Varför sätter ni livdjuren i en egen grupp?

Jag hoppas på att hitta en avelsbagge att köpa relativt tidigt så att jag kan sätta bagglammet med honom, inte så enkelt annars då jag bara har ett bagglamm. I värsta fall får han och hans syster avskiljas ihop och så hålla tummarna att hon inte blir brunstig. Men det ska de ju inte kunna bli förrän hösten! Hon är renrasig gotland :)
 
Helsingefår ser jättefina ut när jag googlar :)
Har ni dom till kött och päls eller är det bara kött?
Varför sätter ni livdjuren i en egen grupp?

Jag hoppas på att hitta en avelsbagge att köpa relativt tidigt så att jag kan sätta bagglammet med honom, inte så enkelt annars då jag bara har ett bagglamm. I värsta fall får han och hans syster avskiljas ihop och så hålla tummarna att hon inte blir brunstig. Men det ska de ju inte kunna bli förrän hösten! Hon är renrasig gotland :)
Vi har genbank, så allra främst finns bevarandearbetet, alltså att bevara allt (nåja) genetiskt material i rasen. D.v.s. man följer den avelsplan som tagits fram av Allmogefårföreningen tillsammans med Jordbruksverket för rasen. Men åtminstone jag sorterar bort sådant som kan vara ärftliga "smådefekter" från djuren genom att ta bort djur med sådant som: dåliga modersegenskaper, uppenbart dåliga benställningar, kroksvans eller bettfel.
Jag FÅR alltså inte avla på storlek/köttighet eller ull/pälskvalité. Den enda lilla avvikelsen från att ta med allt jag tillåter mig, är att jag vill ha många färger i flocken för att tycker det ser trevligt ut, så har jag två likvärdiga djur ur genetiskt perspektiv att välja på, så behåller jag den färg/färgteckning jag tycker gör flocken "roligast". Annars försöker jag ha hela variationen av ull, i rasen kan finnas allt mellan finfibrig finull, till ganska grov ull. Vanligast är Ryaull.

Annars håller vi flocken som en produktionsbesättning med tyngdpunkt på livdjursproduktion/försäljning vad gäller allmän skötsel. Vi vill ha friska och lättskötta får, där de av livdjuren som av olika skäl inte säljs (de flesta baggarna) ger ett bra slaktutbyte. Vi har varje år flera ungtackor som betäcks än vad vi egentligen vill ha för egen del, för att kunna sälja ungtacka med lamm. Pälsarna blir trevliga och lättsålda hur som helst, folk gillar skäckiga och färgrika skinn. Jag har inget eget intresse för ullhantverk, men jag säljer min höstull till ett spinneri som specialiserat sig på produkter som garn, kardflor m.m. från just allmogefårraser.
Gården är KRAV-ansluten, och jag har kontrakt med Scan på slakten. Vi ligger bra till med slaktvikter på ett medeltal kring 20 kg och med medelklassning R, så vi får hyfsat betalt för köttet.

Att vi plockar ut säljbara livlamm (och eventuella ungtackor) i en egen grupp, är för att göra det enklare för oss och för livdjursköparna. Dels så kör vi bort den stora gruppen tackor med tacklamm till beten en bit ifrån gården, så det blir svårt att plocka ut sålda djur ur gruppen, men också för att det brukar bli lite konstigt när köparna kommer för att titta på livdjur. Ofta så kommer det en familj med barn för att köpa får, och så råkar ett lamm/tacka som INTE är till salu komma fram till barnet och gosa, då brukar barnet bli ledset när det inte får köpa just det lammet... Då är det bättre att ha djur som faktiskt är till salu i en egen grupp, som dessutom kan hållas nära fårhuset, så att det är lätt att ta in dem när de ska levereras.
 

Kaki

Trådstartare
Vi har genbank, så allra främst finns bevarandearbetet, alltså att bevara allt (nåja) genetiskt material i rasen. D.v.s. man följer den avelsplan som tagits fram av Allmogefårföreningen tillsammans med Jordbruksverket för rasen. Men åtminstone jag sorterar bort sådant som kan vara ärftliga "smådefekter" från djuren genom att ta bort djur med sådant som: dåliga modersegenskaper, uppenbart dåliga benställningar, kroksvans eller bettfel.
Jag FÅR alltså inte avla på storlek/köttighet eller ull/pälskvalité. Den enda lilla avvikelsen från att ta med allt jag tillåter mig, är att jag vill ha många färger i flocken för att tycker det ser trevligt ut, så har jag två likvärdiga djur ur genetiskt perspektiv att välja på, så behåller jag den färg/färgteckning jag tycker gör flocken "roligast". Annars försöker jag ha hela variationen av ull, i rasen kan finnas allt mellan finfibrig finull, till ganska grov ull. Vanligast är Ryaull.

Annars håller vi flocken som en produktionsbesättning med tyngdpunkt på livdjursproduktion/försäljning vad gäller allmän skötsel. Vi vill ha friska och lättskötta får, där de av livdjuren som av olika skäl inte säljs (de flesta baggarna) ger ett bra slaktutbyte. Vi har varje år flera ungtackor som betäcks än vad vi egentligen vill ha för egen del, för att kunna sälja ungtacka med lamm. Pälsarna blir trevliga och lättsålda hur som helst, folk gillar skäckiga och färgrika skinn. Jag har inget eget intresse för ullhantverk, men jag säljer min höstull till ett spinneri som specialiserat sig på produkter som garn, kardflor m.m. från just allmogefårraser.
Gården är KRAV-ansluten, och jag har kontrakt med Scan på slakten. Vi ligger bra till med slaktvikter på ett medeltal kring 20 kg och med medelklassning R, så vi får hyfsat betalt för köttet.

Att vi plockar ut säljbara livlamm (och eventuella ungtackor) i en egen grupp, är för att göra det enklare för oss och för livdjursköparna. Dels så kör vi bort den stora gruppen tackor med tacklamm till beten en bit ifrån gården, så det blir svårt att plocka ut sålda djur ur gruppen, men också för att det brukar bli lite konstigt när köparna kommer för att titta på livdjur. Ofta så kommer det en familj med barn för att köpa får, och så råkar ett lamm/tacka som INTE är till salu komma fram till barnet och gosa, då brukar barnet bli ledset när det inte får köpa just det lammet... Då är det bättre att ha djur som faktiskt är till salu i en egen grupp, som dessutom kan hållas nära fårhuset, så att det är lätt att ta in dem när de ska levereras.
Det där va faktiskt jag med om! Ett gosigt lamm kom fram hela tiden men hon va inte till salu :P men hennes nästan lika gosiga syster fick jag köpa. Så det är ju väldigt bra tänkt när jag tänker efter! Som tur är så är jag vuxen nog att förstå och tittade istället på de andra ;)

Goda modersegenskaper tycker jag känns väldigt viktigt. För min skull så de tar hand om sina lamm, och för lammen som får omvårdnad och kärlek av rätt sorts däggdjur :)
 
Jag har ett trettiotal vinterfodrade tackor och betäcker knappt hälften varje år. Salig röra med allmogekorsningar, pälsfår och några olika köttraser. Föder upp för skinn och kött till eget bruk, samt rekrytering av "arbetsfår" till vallhundsträningen. Säljer inte livdjur alls.

Siktar på att utöka till 50 vinterfodrade djur efterhand som rekryteringsbasen blir bra nog.
 
Nybliven fårägare här också. Finsk lantras har vi! Skaffat hobbyfår som betar i hagen tillsammans med hästarna och äter våra grönsaksrester. Härliga djur!

En fråga, behöver man blöta betfor åt fåren? Har en säck som hästen vägrade äta och som shettisarna inte får äta då det innehåller melass. Nu ger jag bara en liten mängd havre för att blanda mineralerna i,men det är inte så populärt..
 
Nybliven fårägare här också. Finsk lantras har vi! Skaffat hobbyfår som betar i hagen tillsammans med hästarna och äter våra grönsaksrester. Härliga djur!

En fråga, behöver man blöta betfor åt fåren? Har en säck som hästen vägrade äta och som shettisarna inte får äta då det innehåller melass. Nu ger jag bara en liten mängd havre för att blanda mineralerna i,men det är inte så populärt..
Nybliven fårägare här också. Finsk lantras har vi! Skaffat hobbyfår som betar i hagen tillsammans med hästarna och äter våra grönsaksrester. Härliga djur!

En fråga, behöver man blöta betfor åt fåren? Har en säck som hästen vägrade äta och som shettisarna inte får äta då det innehåller melass. Nu ger jag bara en liten mängd havre för att blanda mineralerna i,men det är inte så populärt..
Man behöver inte, t.o.m. ska inte blöta betfor till får. Betfor brukar vara populärt.

Är fåren vare sig dräktiga eller digivande, så behöver de dock inte något tillskottsfoder, de riskerar då att bli onödigt feta.

Ge slickbalja istället för grusmineraler, det finns ett flertal fabrikat, vissa får avskyr vissa fabrikat, men äter gärna av andra. Det varierar dessutom mellan olika år. Märkliga djur det där! Eller ställ fram en bytta med enbart grusmineral en gång i veckan. Oftast äter de lagom mycket, det gör inget om det blir lite hackigt mellan dagarna.

För att gosa och komma nära, om man vill det, så brukar jag ta med morotsslantar eller brutet knäckebröd i hagen, och handmata individuellt.
 
Man behöver inte, t.o.m. ska inte blöta betfor till får. Betfor brukar vara populärt.

Är fåren vare sig dräktiga eller digivande, så behöver de dock inte något tillskottsfoder, de riskerar då att bli onödigt feta.

Ge slickbalja istället för grusmineraler, det finns ett flertal fabrikat, vissa får avskyr vissa fabrikat, men äter gärna av andra. Det varierar dessutom mellan olika år. Märkliga djur det där! Eller ställ fram en bytta med enbart grusmineral en gång i veckan. Oftast äter de lagom mycket, det gör inget om det blir lite hackigt mellan dagarna.

För att gosa och komma nära, om man vill det, så brukar jag ta med morotsslantar eller brutet knäckebröd i hagen, och handmata individuellt.
Köpt en säck grusmineraler redan så jag måste anv upp den först. Bra med torr betfor så slipper man blöta och hålla på. Tänkte bara ge nån näve, så inga stora mängder.
 
Jag har ett 70-tal lammande i år, kommer att gå upp till ca 100 lammande till nästa år igen. Har som mest haft ca 120 tackor, planerar att utöka till ca 200-300 så småningom. KRAV. Föder upp i första hand till slakt och skinn till viss del. Har korsningar med päls, finull, Suffolk och Dorset i olika varianter.
 

Kaki

Trådstartare
Man behöver inte, t.o.m. ska inte blöta betfor till får. Betfor brukar vara populärt.

Är fåren vare sig dräktiga eller digivande, så behöver de dock inte något tillskottsfoder, de riskerar då att bli onödigt feta.

Ge slickbalja istället för grusmineraler, det finns ett flertal fabrikat, vissa får avskyr vissa fabrikat, men äter gärna av andra. Det varierar dessutom mellan olika år. Märkliga djur det där! Eller ställ fram en bytta med enbart grusmineral en gång i veckan. Oftast äter de lagom mycket, det gör inget om det blir lite hackigt mellan dagarna.

För att gosa och komma nära, om man vill det, så brukar jag ta med morotsslantar eller brutet knäckebröd i hagen, och handmata individuellt.
Jag har ju en digivande och två åringar utan lamm. Det går inte att smyga till mamman lite spannmål utan att de andra också vill ha. Och hon är lite tunn så hon behöver nog lite extra... Hur pass lätt är det att fodra upp inför betäckning sen när lammen avvänjs? Måste plocka bort dom i början av augusti då ena är blandras, rädd att bagglammet betänker henne om hon brunstar tidigt.

Förresten. Vad tycker ni är enklaste sättet att se om tackorna brunstar?
 
Jag har ju en digivande och två åringar utan lamm. Det går inte att smyga till mamman lite spannmål utan att de andra också vill ha. Och hon är lite tunn så hon behöver nog lite extra... Hur pass lätt är det att fodra upp inför betäckning sen när lammen avvänjs? Måste plocka bort dom i början av augusti då ena är blandras, rädd att bagglammet betänker henne om hon brunstar tidigt.

Förresten. Vad tycker ni är enklaste sättet att se om tackorna brunstar?
Är betet de går på/kommer att gå på bra? Hur gammalt är bagglammet? Hur många lamm har tackan? Vilken typ av blandras är det (ren köttraskorsning, eller något annat)? När är lammen födda? När tänker du betäcka igen? Har du gjort hullkontroll (klämt på tackan enligt Gård- & Djurhälsans anvisningar)? Är parasitstatus kontrollerad?

En del äldre tackor (5-6 år eller äldre) kan se insjukna ut "under buken" (hur ska jag förklara bra?) men ändå ha bra hull, jag har fått det förklarat för mig att de blir liksom mer "uttöjda" vid dräktigheten, och är lite slappare i vävnaderna, och då är det egentligen inte något problem.
Länk till broschyr om hullbedömning:
https://www.google.se/url?sa=t&rct=...20.pdf&usg=AFQjCNEgBHDqEKgqmuqfrdvESdAONrI2ng

På bete, om det inte är väldigt magert, så brukar normalt tackor med 1 eller 2 lamm återhämta sig utan kraftfoder. Efter 3-4 månader kan man ta bort både bagg- och tacklamm om det behövs, men då går det åt många hagar, om man ska en tackgrupp, en bagge och bagglammsgrupp, och en tacklammsgrupp och dessutom kunna flytta mellan betena när de tar slut... Bagglamm kan bli fertila redan före 4 månaders ålder ibland.

Det är lämpligt att ta bort bagglamm när de är ca 100 dagar gamla, man brukar säga, "3-4 månader", men har man en tacka som har svårt att återhämta sig, så kan man ta bort dem så snart som möjligt, alltså så snart de blivit 90 dagar. De brukar växa bra, även avskilda tacklamm brukar växa bättre än om de går kvar med tackan.

När man sinlägger tackan, så ska man undvika kraftigt bete och kraftfoder, utan vänta tills man kan se att mjölkproduktion avtagit/slutat (=juvret gått tillbaka).

Sedan kan man ge de tackor som ska betäckas bättre bete igen, då lägger de på sig snabbt, det tar veckor snarare än månader, och i regel behövs inte kraftfoder. Men man får vara försiktigt med hur mycket näring man ger strax innan betäckningen, eftersom en näringstopp vid betäckning innebär att tackan släpper fler (många) ägg vid brunst, så man riskerar att få mycket trillingar. Vill man inte ha många trillingar, så ska man vara lite restriktiv med betet/fodret strax innan betäckning.

Jag vet faktiskt inte hur man kan se om tackor brunstar, annat än att hon tar emot baggen. Att dygnet blir mörkare stimulerar tackorna till brunst, och de som vill ha lamm kring jul-nyår, använder diverse stimuleringsmetoder av tackorna för att få tackorna att brunsta under sensommaren.
Det vanligaste i små besättningar, är att man betäcker under perioden september-november, när det är naturligt för tackorna att brunsta och låter baggen gå med tackorna i 5-6 veckor. Eftersom brunstcykeln i medeltal är 17 dagar, så hinner de flesta (alla oftast) tackor i gruppen både brunsta och brunsta om, om det skulle behövas. Vi har de senaste åren satt in baggarna kring 10:e september, och låtit dem jobba i 5 veckor. Då brukar 100 % av de äldre tackorna vara dräktiga, medan något enstaka tacklamm (årslamm) inte blir dräktigt, då antar vi att tacklammat inte är färdigvuxet helt enkelt. Det ger en lamningsperiod som blir ganska lagom lång, ca 4 veckor. De flesta blir betäckta på första brunsten.
 

Kaki

Trådstartare
Är betet de går på/kommer att gå på bra? Jag har ett bra bete, och en hage med sämre bete/mer buskar.
Hur gammalt är bagglammet? Hur många lamm har tackan? Hon har två lamm, födda första maj.
Vilken typ av blandras är det (ren köttraskorsning, eller något annat)? När är lammen födda? Ena tackan är hälften ren päls, andra hälften vet jag inte, något som gjorde henne vit.
När tänker du betäcka igen? I höst, alla tre tackorna plus tacklammet och tänker liksom du att hon tar sig om hon är mogen.
Har du gjort hullkontroll (klämt på tackan enligt Gård- & Djurhälsans anvisningar)? Är parasitstatus kontrollerad? De är avmaskade innan de flyttade hit i juni, jag har känt över korset som i boken Får så tror att jag gör rätt.


Svarade lite i din text först.
Men kanske ska jag alltså i början/mitten på augusti flytta tackan ihop med tackorna utan lamm till det sämre betet och låta lammen vara kvar på det bra? Så hon sinar sig på det sämre betet? Kan lammen klara sig bara de två ihop (plus två kalvar som också går där, dom kommer överrens)? För bagglammet borde väl inte betäcka sin renrasiga syster, eftersom hon inte borde brunsta förrän tidigast september? Har tyvärr ingen bagge än, men tänkte att när jag väl hittat och köpt en bagge så får bagglammet flytta till honom, och tacklammet tillbaka till tackorna, som då får tillbaka det bra betet. Eller om jag hittar en bagge snabbt så får han gå med båda lammen tills tackan är sinad, och då bara flytta tacklammet tillbaka till tackorna. Baggarna får sedan klara sig på det sämre betet för jag hoppas undvika att bygga en tredje hage i år. När sen baggen ska flytta till tackorna i september så får bagglammet åka till slakteriet. Är det en plan som låter genomförbar?
 
Köpt en säck grusmineraler redan så jag måste anv upp den först. Bra med torr betfor så slipper man blöta och hålla på. Tänkte bara ge nån näve, så inga stora mängder.
Jag ger fri tillgång på grusmineraler, har i dunkar som jag skurit upp så de skyddar mot nederbörd. Ibland går det åt mycket, ibland lite så de verkar reglera det rätt bra själva.
 
Är betet de går på/kommer att gå på bra? Jag har ett bra bete, och en hage med sämre bete/mer buskar.
Hur gammalt är bagglammet? Hur många lamm har tackan? Hon har två lamm, födda första maj.
Vilken typ av blandras är det (ren köttraskorsning, eller något annat)? När är lammen födda? Ena tackan är hälften ren päls, andra hälften vet jag inte, något som gjorde henne vit.
När tänker du betäcka igen? I höst, alla tre tackorna plus tacklammet och tänker liksom du att hon tar sig om hon är mogen.
Har du gjort hullkontroll (klämt på tackan enligt Gård- & Djurhälsans anvisningar)? Är parasitstatus kontrollerad? De är avmaskade innan de flyttade hit i juni, jag har känt över korset som i boken Får så tror att jag gör rätt.


Svarade lite i din text först.
Men kanske ska jag alltså i början/mitten på augusti flytta tackan ihop med tackorna utan lamm till det sämre betet och låta lammen vara kvar på det bra? Så hon sinar sig på det sämre betet? Kan lammen klara sig bara de två ihop (plus två kalvar som också går där, dom kommer överrens)? För bagglammet borde väl inte betäcka sin renrasiga syster, eftersom hon inte borde brunsta förrän tidigast september? Har tyvärr ingen bagge än, men tänkte att när jag väl hittat och köpt en bagge så får bagglammet flytta till honom, och tacklammet tillbaka till tackorna, som då får tillbaka det bra betet. Eller om jag hittar en bagge snabbt så får han gå med båda lammen tills tackan är sinad, och då bara flytta tacklammet tillbaka till tackorna. Baggarna får sedan klara sig på det sämre betet för jag hoppas undvika att bygga en tredje hage i år. När sen baggen ska flytta till tackorna i september så får bagglammet åka till slakteriet. Är det en plan som låter genomförbar?
Din plan låter helt OK.

Titta bara på bagglammet framåt mitten/slutet av Augusti, så att han inte börjar visa intresse av oönskad sort för tacklammet.
Om du hittar en bagge du vill ha, så kan du flytta tillbaka tacklammet till de andra hondjuren. Lammen glömmer bort att vara dibarn på en vecka eller två, så har de varit separerade 3-4 veckor, så kommer tacklammet inte återgå till att dia.
Tacklamm blir könsmogna lite senare än bagglamm, så din plan borde fungera.

Lycka till!
 

Kaki

Trådstartare
Din plan låter helt OK.

Titta bara på bagglammet framåt mitten/slutet av Augusti, så att han inte börjar visa intresse av oönskad sort för tacklammet.
Om du hittar en bagge du vill ha, så kan du flytta tillbaka tacklammet till de andra hondjuren. Lammen glömmer bort att vara dibarn på en vecka eller två, så har de varit separerade 3-4 veckor, så kommer tacklammet inte återgå till att dia.
Tacklamm blir könsmogna lite senare än bagglamm, så din plan borde fungera.

Lycka till!
Skönt att höra :) tack!
Blir nog enklare nästa år, då hoppas jag på 7-8 lamm och då borde minst 2 bli baggar :)
 

Kaki

Trådstartare
I söndags så skiljde vi tackor från lammen och idag så var det helt lugnt hos tackorna :) lammen är lite stissiga fortfarande när jag hälsar på men på håll så äter dom, vilar och bräker inte längre efter mamman. Så det känns bra nu :) lammen fick ett vindskydd pga inga träd på vallen, men de verkar skeptiska, men går med på att äta kornkross där inne så jag hoppas dom fattar att dom kan gå dit om det regnar eller så! Tur att dom har päls i alla fall ;)

Nästa steg hos mig är att köpa nytt bagglamm som kan flytta till mitt bagglamm så tacklammet får flytta tillbaka till tackorna. Tänker ställa baggarna trångt med grindar tills dom ser ut att inte stångas så farligt mer. Har grindar så jag kan bygga 1,80 x 1,80. Hur länge ska jag ha dom där i innan de kan släppas ut i hagen igen? (tänker ha tackorna utom synhåll så de borde inte slåss om dom)
 

Kaki

Trådstartare
Din plan låter helt OK.

Titta bara på bagglammet framåt mitten/slutet av Augusti, så att han inte börjar visa intresse av oönskad sort för tacklammet.
Om du hittar en bagge du vill ha, så kan du flytta tillbaka tacklammet till de andra hondjuren. Lammen glömmer bort att vara dibarn på en vecka eller två, så har de varit separerade 3-4 veckor, så kommer tacklammet inte återgå till att dia.
Tacklamm blir könsmogna lite senare än bagglamm, så din plan borde fungera.

Lycka till!
Du kanske vet när man ställer baggar trångt för att de ska bli vänner utan att skada varann, hur trångt (1,85*1,85 eller är 1,85*3 bättre?) och hur länge ska dom stå så trångt innan de får hela beteshagen igen?
 
Du kanske vet när man ställer baggar trångt för att de ska bli vänner utan att skada varann, hur trångt (1,85*1,85 eller är 1,85*3 bättre?) och hur länge ska dom stå så trångt innan de får hela beteshagen igen?
Ställ dem hellre i det trängre utrymmet, då kan ingen av dem backa och "ladda".

Har baggarna betäckt nu? Direkt efter betäckningen, så är de sprängfyllda med hormoner, och kan vara riktigt griniga mot det dom tror är en rival. Likaså så ändrar dom lukt när de är nyklippta, och behöver ofta, men inte alltid göra upp igen. Då ska man ha liten yta, och vara redo för att skilja dem åt något dygn. Det coolar oftast ner sig efter några dagar, en vecka. Men det är så olika, vissa baggar jag haft, har kanske bara behövt stångas lite grann för att återupprätta vem som är starkast och vackrast, andra har mer eller mindre gått in för mord...

Har dom bara varit på skilda håll, sommarbete t.ex.,så kan man ställa dom i var sin box av fårgrindar bredvid varandra något dygn, börjar dom inte försöka stångas genom fårgrindarna, så kan man sätta ihop dom i ett lite större utrymme, eller ut i hagen, och det fungerar antagligen.

Kom ihåg att en helt ny bagge på gården behöver stå ensam i karantän i minst två veckor, lyssna efter hosta, kolla så att att avföringen är normal och håll koll på allmäntillståndet, känn gärna på hullet också och tillskottsfodra vid behov.
Jag brukar rutinmässigt avmaska, om jag inte med egna ögon, endera sett ett färskt protokoll från träckprov som indikerar att avmaskning inte behövs, eller sett att säljaren avmaskat med ett vettigt preparat, t.ex. Noromectin vid leverans.

Det är fruktansvärt att få in sådana parasiter som Stora Magmasken (Haemonchus) i besättningen, så nya djur måste hållas i karantän. Köper man flera stycken djur, kan man gott kosta på sig ett träckprov.

http://www.sva.se/djurhalsa/far/endemiska-sjukdomar-hos-far/parasitsjukdomar-far/endoparasiter-far
 

Kaki

Trådstartare
Ställ dem hellre i det trängre utrymmet, då kan ingen av dem backa och "ladda".

Har baggarna betäckt nu? Direkt efter betäckningen, så är de sprängfyllda med hormoner, och kan vara riktigt griniga mot det dom tror är en rival. Likaså så ändrar dom lukt när de är nyklippta, och behöver ofta, men inte alltid göra upp igen. Då ska man ha liten yta, och vara redo för att skilja dem åt något dygn. Det coolar oftast ner sig efter några dagar, en vecka. Men det är så olika, vissa baggar jag haft, har kanske bara behövt stångas lite grann för att återupprätta vem som är starkast och vackrast, andra har mer eller mindre gått in för mord...

Har dom bara varit på skilda håll, sommarbete t.ex.,så kan man ställa dom i var sin box av fårgrindar bredvid varandra något dygn, börjar dom inte försöka stångas genom fårgrindarna, så kan man sätta ihop dom i ett lite större utrymme, eller ut i hagen, och det fungerar antagligen.

Kom ihåg att en helt ny bagge på gården behöver stå ensam i karantän i minst två veckor, lyssna efter hosta, kolla så att att avföringen är normal och håll koll på allmäntillståndet, känn gärna på hullet också och tillskottsfodra vid behov.
Jag brukar rutinmässigt avmaska, om jag inte med egna ögon, endera sett ett färskt protokoll från träckprov som indikerar att avmaskning inte behövs, eller sett att säljaren avmaskat med ett vettigt preparat, t.ex. Noromectin vid leverans.

Det är fruktansvärt att få in sådana parasiter som Stora Magmasken (Haemonchus) i besättningen, så nya djur måste hållas i karantän. Köper man flera stycken djur, kan man gott kosta på sig ett träckprov.

http://www.sva.se/djurhalsa/far/endemiska-sjukdomar-hos-far/parasitsjukdomar-far/endoparasiter-far
Men i karantän kunde man väl gärna ha får som ska slaktas? Och mitt egna bagglamm ska slaktas, då kan de väl få sällskapa från dag ett?
Hon har lovat att avmaska innan jag hämtar honom och det litar jag på :)

Ingen har betäckt, de är båda lamm födda i våras. Så de borde inte va hormonstinna... Men då ska jag göra det tightaste åt dom :)
 

Just nu

  • Covid-19 Del 4

Hästfolk

Hästvård

Träning

  • Slänger med huvudet

Utrustning

Hästavel

  • Dräktiga ston 2019/2020

Tävlingsgrenar

Allmänt

  • Covid-19 Del 4

Hem & Hobby

Barn

Hund

Katt

  • Kattsnack #7

Andra Djur

  • Hönstråden

Bukefalos

Hästnyheter

Upp