Fast läkare - varför?

[tanten]

P1 har inslag om fast läkare på vårdcentralen. Tydligen vill 60% ha det.

Varför? Om jag ser till mig sälv har jag några kroniska besvär där jag träffar specialistläkare. För min diabetes sker det en gång om året. Men vårdcentralen?

Innan jag blev njursjuk var jag till vårdcentralen kanske en gång om året. Trodde det var rätt normalt. Jag hade inte haft nån nytta av en fast kontakt. De har ju samma utbildning allihop.

Få mig att förstå - varför vill en "normalsjuk" person ha en fast läkare? Söker man vård så ofta?

 

[vemsomhelst123]

P1 har inslag om fast läkare på vårdcentralen. Tydligen vill 60% ha det.

Varför? Om jag ser till mig sälv har jag några kroniska besvär där jag träffar specialistläkare. För min diabetes sker det en gång om året. Men vårdcentralen?

Innan jag blev njursjuk var jag till vårdcentralen kanske en gång om året. Trodde det var rätt normalt. Jag hade inte haft nån nytta av en fast kontakt. De har ju samma utbildning allihop.

Få mig att förstå - varför vill en "normalsjuk" person ha en fast läkare? Söker man vård så ofta?

Ja det är många som både söker och behöver vård ofta. Som kanske har multipla sjukdomar där journalerna fortfarande inte alltid kan prata med varandra och där man som patient slipper dra hela sin sjukhistoria om och om igen. Många med psykisk ohälsa är så kallade mångbesökare och behöver den trygghet en fast kontakt ger. Man har rätt till en fast vårdkontakt, sen kan det vara en annan profession än läkare som håller ihop och förmedlar till de som behöver veta vad som pågår.
Skulle säga att de flesta med diabetes typ 2 sköts via vårdcentralen, de har då förhoppningsvis en fast vårdkontakt i form av diabetessköterska, samma med KOL patienterna.
Jag har jobbat på vårdcentral i 15 år, det är en ganska liten del av de listade patienterna som tar upp en ganska stor del utav vårdbesöken, och för dem kan en fast läkarkontakt vara a och o.
Sen ska man inte glömma att den här typen av undersökningar (enkäter) tenderar att oftare bli svarade på av de som anser frågan viktig. Det är mycket lättare att få en pensionär med flera diagnoser att fylla i än en frisk 23-åring.

 

[Hazel]

Varje gång jag får en ny läkare behöver jag mer tid än besöket är på bara för att förklara min sjukdom. För det första är det få läkare som läser igenom min journal och för det andra så vet dom i princip ingenting om mina sjukdomar även om dom har läst den.

En läkare är ok med dom mediciner jag har, nästa menar att mina nedskrivna diagnoser kanske är hittepå och jag ska gå igenom en ny undersökning jag redan gjort, en anser min dos är låg den nästa att den är så hög att jag inte borde ha den. Jag är inte hos läkare speciellt ofta oftast inte mer än en gång om året

 

[Myzan87]

För att det är en trygghet och för att man bygger upp ett förtroende för den läkaren. Förhoppningsvis har den fasta läkaren inte allt förmånga patienter utan kan komma ihåg ens historik och läsa igenom och minnas lite vad man pratade om.
Även om man har samma utbildning så är man inte samma person, man har olika erfarenheter och olika metoder för att leta sig fram till något som funkar. Ska en ny läkare ta över efter varenda gång så börjar man om på noll. Det skapar en frustration och tar mer tid än någon som redan är insatt.

 

[Sassy]

Varje gång jag får en ny läkare behöver jag mer tid än besöket är på bara för att förklara min sjukdom. För det första är det få läkare som läser igenom min journal och för det andra så vet dom i princip ingenting om mina sjukdomar även om dom har läst den.

En läkare är ok med dom mediciner jag har, nästa menar att mina nedskrivna diagnoser kanske är hittepå och jag ska gå igenom en ny undersökning jag redan gjort, en anser min dos är låg den nästa att den är så hög att jag inte borde ha den. Jag är inte hos läkare speciellt ofta oftast inte mer än en gång om året

Ja, det är helt värdelöst om hela besökstiden ska gå åt till att förklara min sjukdom och/eller hur den eventuellt kan påverka andra symptom och medicinering. Eller att vid varje läkarbyte börja om på noll med att försöka testa vad som kan funka i behandlingsväg. Ibland är det nyttigt med ett par nya ögon, men inte om det aldrig kommer till utvärderingsfasen.

Har haft samma astmasköterska i flera år, och det är helt suveränt. Han har koll på min långsiktiga "utveckling" och har läst in sig på passande alternativ när förstahandsvalet i medicinering inte gett önskad effekt.

 

[bettysmatte]

P1 har inslag om fast läkare på vårdcentralen. Tydligen vill 60% ha det.

Varför? Om jag ser till mig sälv har jag några kroniska besvär där jag träffar specialistläkare. För min diabetes sker det en gång om året. Men vårdcentralen?

Innan jag blev njursjuk var jag till vårdcentralen kanske en gång om året. Trodde det var rätt normalt. Jag hade inte haft nån nytta av en fast kontakt. De har ju samma utbildning allihop.

Få mig att förstå - varför vill en "normalsjuk" person ha en fast läkare? Söker man vård så ofta?

Säker på att alla du möter har samma utbildning... https://www.sverigesradio.se/artike...nde-kompetens-efter-lakarutbildning-utomlands

 

[Dorinda]

För mig är det viktigt! Inte för mig personligen, jag har peppar peppar varit rätt frisk.

Men med två småbarn, som både är öron och halsbarn. Så är jag på VC rätt ofta.

Kan barnet glida dit, snacka med en de redan känner, så är undersökningen klar på 3 minuter medans de pratar om vilket klistermärke som ska väljas.

Sen går vi därifrån, men ett glatt barn som siktar på fiket, man får alltid fika efter läkarbesök!


Med en ny läkare, tar det mycket längre tid och osäkra barn.

 

[Tuvstarr]

Trots att läkare ska ha samma utblidning så tycker jag mig märka en milsvid skillnad. I går gick jag träffa ännu en ny läkare som verkade märkbart osäker, smått generad då jag nämnde problemet, och inte hade koll på något jag trodde var rena rutingrejer. Jag hade viss förståelse förra gången jag var på vårdcentralen och läkaren verkade vara en gymnasieelev. Men denna läkare var i 45-50 års åldern.
När jag googlade honom efteråt så har han tydligen knappt jobbat som läkare de senaste 10 åren, utan driver ett företag, visserligen i medicinbranchen, men knappast med någon patientkontakt. Han hade tydligen hoppat in som stafettläkare.
Så det blev väldigt märkligt och mitt problem blev mycket bristfälligt utrett, och han bad mig boka tid hos en någon annan läkare senare

 

[nullo-modo]

Ja, jag föredrar helt klart samma.
Visst är inte ofta men när jag är på VC är det intensivt ett kort tag och sedan inte på några år.
Så är att föredra att inte prata med tre olika läkare under samma månad.

 

[Irrbloss]

Vårdkontakt är generellt en sårbar situation oavsett anledningen till att man söker så jag tycker inte det är nåt konstigt alls med att önska mer förutsägbarhet? Alla har vi väl haft vårdpersonal vi känt "åh vad bra att det blev hen" respektive "usch, den människan vill jag slippa se igen" inför, eller?

Jag är inte normalfrisk på nåt sätt vare sig i kropp eller knopp och har därför en lång historik. Det är väldigt drygt att dra den gång på gång för att läkaren är den femtioelfte i ordningen och aldrig har sett mig förr. Ofta har dom inte ens tagit en snabb titt i journalen heller. Senast jag behövde ett läkarutlåtande så kom jag med två A4-ark där jag beskrivit hur min vardag ser ut, bara för att människan skulle ha nån slags underlag att skriva sitt utlåtande ifrån. Det skulle jag göra igen, för det är inte rimligt att jag ska förväntas hålla allt i huvudet och få fram det viktiga på en 20 minuters träff med nån som aldrig ens hört talas om mig innan.

Sen har jag personligen svårt för nya människor och att träffa dom innebär en hel del oro så jag vill i möjligaste mån ha samma varje gång, det är en trygghetsgrej för mig. Det gäller inte bara inom vården utan överallt. Dom flesta mer "normalfriska/normalstörda" som jag träffar känner likadant, men dom har något lättare för att finna sig i att man får ta det man får.

 

[Sassy]

P1 har inslag om fast läkare på vårdcentralen. Tydligen vill 60% ha det.

Varför? Om jag ser till mig sälv har jag några kroniska besvär där jag träffar specialistläkare. För min diabetes sker det en gång om året. Men vårdcentralen?

Innan jag blev njursjuk var jag till vårdcentralen kanske en gång om året. Trodde det var rätt normalt. Jag hade inte haft nån nytta av en fast kontakt. De har ju samma utbildning allihop.

Få mig att förstå - varför vill en "normalsjuk" person ha en fast läkare? Söker man vård så ofta?

Jag tror att det är få andra sjukdomar som både har så utbyggd specialistvård och samtidigt är så välkända bland allmänläkare som diabetes?

Av de kroniska sjukdomar jag har är det bara astman som det ofta finns tillgång till specialist(sköterska) för, i de andra fallen blir man återremitterad till VC så fort medicineringen är stabil (med ett papper i handen för att kunna dubbelkolla uppföljningen av värden och liknande, för kunskapen hos allmänläkare är extremt varierande), eller så finns det varken tillgång till specialistvård eller några direkta kunskaper i allmänvården, utan det handlar om hur intresserad och innovativ just den läkaren man träffar är.

Livslång medicinering interagerar ju med många andra mediciner, och biverkningar kan visa sig som symptom på andra sjukdomar. Det är för komplext för att ta in inför varje besök, ens om läkaren ifråga hade haft tid att lusläsa journalen (vilket de nästan aldrig har gjort).

 

[stjarnhimmel]

Även om de har samma utbildning så tycker jag läkare har olika tankar om vilka mediciner och vägar man ska gå samt att de är olika i bemötande etc. Jag har också genom åren träffat på några som inte är bra. Så om jag möter någon på VC som jag tycker är bra så fortsätter jag gärna hos den.

 

[Rumpnissen]

Har man inga underliggande sjukdomar eller någon särskild sjukdomshistoria så har jag också svårt att förstå varför man vill ha en fast läkare. För mig är det viktigare att jag får träffa någon, än samma.

Men jag har tur. Vi bor på en liten ort som faktiskt lyckas få läkare att stanna. Så det är inte så stor risk att man lyckas träffar olika .

För min kroniska sjukdom så skickar jag bara en förnyelse av receptet en gång om året, ingen läkarkontakt behövs.
När jag fick borrelia förra året hade jag bara kontakt med sjuksköterska digitalt.

När jag drog knät för en månad sedan träffade jag samma läkare som för ett år sedan när jag sökte för blödningar vid sex. När jag skulle vaccinera mig mot TBE behövdes en snabb läkarkontakt och då träffade jag samma läkare som när jag sökte för migrän tre-fyra år tidigare. Det var samma läkare barnen hade på BVC och som lugnande övertygade mig om att lillebror hade en helt normal utveckling, när jag var övertygad om att något var fel.

Igår när storebror spräckte läppen syddes han av samma läkare som tog emot lillebror akut för öroninflammation för tio år sedan.

Ovanstående är iof tre olika läkare, men det känns ändå fullt hanterbart. Men så upplever nog jag att jag känner dom mer än vad de känner mig .

 

[parellikusken]

Jag har aldrig haft samma läkare på vårdcentralen, går dit väldigt sällan.

Men inom psykiatrin där jag är patient är det viktigt med kontinuitet, det är otroligt jobbigt att dra sin hela historia med varje ny läkare. Men där har jag haft tur, inom öppenvården har jag bara haft tre läkare de senaste 11 åren.
Nu har jag flyttat och fått remiss till en annan mottagning och hoppas innerligt att det fungerar lika bra för mig.

 

[skiesabove]

Jag har fast läkare på vårdcentralen, hon är endokrinolog och dessutom otroligt sympatisk. Det har varit jätteviktigt för mig, eftersom min tidigare erfarenhet av läkare är att dom misstror mig fullständigt.

Jag fick till bytet till fast läkare efter att jag ringt vårdcentralens chef och hotat med att anmäla dom, då läkaren jag först fick inte ville tro på att jag hade hypotyreos och jag fick tjata och tjata om att ta blodprov (som sen visade sig ha skyhögt TSH och jättelågt T4). Och positiva antikroppar för Hashimotos.

"Du ser frisk ut" är något jag fått höra alltför ofta.

Sen så är min fasta läkare inte perfekt hon heller, men hon lyssnar åtminstone, beställer prover, accepterar att jag har min egen väg till hälsa osv. Min Hashimotos är inaktiv numera, inte haft ett skov sen 2018, men jag har haft mycket problem med muskelinflammationer.

 

[vemsomhelst123]

För mig är det viktigt! Inte för mig personligen, jag har peppar peppar varit rätt frisk.

Men med två småbarn, som både är öron och halsbarn. Så är jag på VC rätt ofta.

Kan barnet glida dit, snacka med en de redan känner, så är undersökningen klar på 3 minuter medans de pratar om vilket klistermärke som ska väljas.

Sen går vi därifrån, men ett glatt barn som siktar på fiket, man får alltid fika efter läkarbesök!


Med en ny läkare, tar det mycket längre tid och osäkra barn.

Eller hur, mitt barn genomgår en ganska omfattande tandbehandling just nu (kritiga och sköra mjölktänder i kombination med tandanlag som är lite sneda, så krävts utdragning, laga ett hål och kontinuerliga besök hos hygienist för kontroll) nu är hen hyfsat stor (6) och rätt kartig av sig men en otrolig trygghet att det är samma person varje gång. Jag vill aldrig byta ut min tandläkare heller (gillar inte att gå dit men han vet att jag inte gör det och att det helst bara ska gå snabbt). För en del är det katastrof när den ”fasta” frisören flyttar.
Jag söker vård i jan/feb varje år som regel för monsterinfluensa. Då spelar det ingen större roll vem jag träffar, om jag ens behöver träffa någon eller om de bara kan skriva ut lite hostmedicin på telefon. När jag under en period var sjukskriven för stress var det väldigt skönt att veta att läkaren som höll i det var fast på vc och ansvarig för mig, även om det gick över förväntan fort att komma tillbaka till heltid tack vare sommar, företagshälsovård och jobbyte.

 

[ainasoja]

Jag går inte så ofta till min vc men har en fantastisk fast läkare där. Sist jag sökte vård gick det otroligt snabbt att få remiss till rätt instans och jag fick en tid för undersökning av rätt profession inom en snar framtid och rätt diagnos ställd.

För mina övriga sjukdomar så har jag även där fasta läkare vilket känns tryggt för mig.b

 

[Bison]

Jag förstår verkligen att de med kroniska sjukdomar/många läkarbesök osv vill ha samma.

Upplevde själv hur skönt det var när jag kom till akuten med kraftiga allergiska besvär, då var det samma akutläkare som tog emot som gången innan och hon visste direkt vad det handlade om och vad de skulle göra. Jag slapp alla frågor om jag tar droger, vad jag ätit osv.
Det blir en väldigt stor trygghet.

 

[Enya]

Då skulle man kunna säga att alla neurologer har samma utbildning också, med ditt resonemang?

Jag vill ha fast läkare på vc av samma orsak som så många andra nämnt här uppe, trygghet, kunskap om mig och mina mediciner osv. Jag har en fast neurolog, har haft andra tidigare i Skåne och precis som allmänläkare har de ju förstås olika syn på hur man ska hantera saker. Senaste neurologen tyckte att det var bättre att medicinera "bort" hjärnan för att slippa få epilepsianfall, nuvarande tycker att det måste vara en balans mellan att kunna ha ett liv och att inte ha anfall. Man kan alltså inte bara trycka i mediciner tills man inte har anfall längre om biverkningarna är för höga.

Samma är det för allmänläkarna på vc, de tycker olika. Nu senast ville den jag träffa byta ut en av neurologens mediciner. En annan där kan inte läsa att en av medicinerna är mot huvudvärk förebyggande och INTE blodtrycket, fick upprepa fasligt många gånger "NEJ jag har INTE högt blodtryck!".

Fast läkare, ja tack, nu ingår jag i team. Vilket skit.

 

[Snubbelfot]

Jag ser kontinuitet i primärvården som en fördel och skulle själv helst vilja ha så få läkare som möjligt. Vid somliga typer av besök spelar det liten eller ingen roll, men andra gånger kan det vara viktigare. Det kan handla om besvär som i och för sig inte är väldigt allvarliga men som kräver regelbunden uppföljning för att t ex justera mediciner. På min lilla landsbygds-VC har jag de senaste fyra besöken träffat tre olika läkare. Det blir lätt bökigt om de har olika behandlingsfilosofier eller olika grad av specialistkunskap.