Samhälle Feminism -historian, framtiden, hotet och utvecklingen

Där någonstans kan vi vara överens om att så kan det vara. Samtidigt extremt frustrerande att det inte är tydligt för alla.
Det kanske blir mindre frustrerande när man lär sig att förhålla sig till att ens egna livsåskådningar och åsikter inte är en absolut sanning. Att det inte finns något rätt och fel när det kommer till det allra mesta.
 
Det kanske blir mindre frustrerande när man lär sig att förhålla sig till att ens egna livsåskådningar och åsikter inte är en absolut sanning. Att det inte finns något rätt och fel när det kommer till det allra mesta.
Jag har inte lärt mig, och vill inte lära mig att egoistiska och skit i de svaga och förtryckta-åskådningarna har något att tillföra. Jag blir beklämd när de uttrycks.
 
Jag lyssnade igenom klippet igen, noga och även det oklippta originalet, och jag hör inte henne säga det du skriver: att kvinnor inte kan vara genier.

Det hon säger är att med början under slutet av 60-talet och av andra vågens feminister hävdades att konsthistorian var censurerad av män och att det fanns många kvinnliga genier jämbördiga med mästare som Michelangelo men att det är fel för det fanns inga. Hon nämner sedan Artemisia Gentileschi som ett namn som lyftes fram som även om hon var en stor konstnär knappast kan mätas med samtida manliga som Rubens. Där har hon fullkomligt rätt.

Sen går hon vidare med en förklaring som i huvudsak går ut på att spektrat för mäns begåvning är bredare och framförallt att för att uppnå genialitet krävs en besatthet som är vanligare bland män men att samma egenskap lika väl kan leda till olika allvarliga brott, även sexbrott.

Det senare är en teori men att det finns mycket forskning som går i den riktningen. Jag känner mig ändå inte helt övertygad här och kan du visa på annat så lyssnar jag gärna.

Generellt tycker jag att ju mer jag hör henne desto mer tycker jag att det hon säger är värt att fundera över.
Men vilken feminism som finns nu menar du att hon protesterar över? Du säger själv här att hon protesterar över 60-talets feminism som försökte hitta genier, enligt henne. Jag har inte hört om någonting sådant men jag levde inte då. När det gäller att hitta kvinnliga i historien så är det ju lite magert att påstå att de hittar en ynka konstnär sedan 60-talet när det snarare är så att ämnet kvinnor i historia och ämnet historia utvecklats så oerhört sedan dess att det knappt ens är liknande bild. Böcker från 60-talet beskriver kvinnliga Kelter som något slags slavar tex.

Så många kvinnor i historien är mycket riktigt upphittade och några av dem var fantastiska, kanske genier. Sedan är naturligtvis vem man utser till geni lite i betraktarens öga. Speciellt när det gäller konst... och betraktarens öga är fortfarande i huvudsak manligt.

Så hon protesterar mot 60-talets feminism och deras hybris om kvinnans möjligheter. Vad har det med dagens feminism att göra i så fall?

Du kan inte ha missat att hon sedan går över till att klaga över dagens studenter vid amerikanska universitet. Praktiskt taget alla lärare i alla ämnen gör det...

Sedan går hon vidare i spektrat om manlig begåvning och jag la in en liten artikel som diskuterar problemen med den teorin (som som sagt har sina rötter i sena 1800-talets försök att diskutera meningslösheten i att utbilda den mediokra kvinnan). Och jag nämnde det främsta, omfattningen av detta varierar i olika länder.

Det enda jag tycker hon säger som kan vara värt att fundera över är om det är som hon säger att feminismen i USA börjar trycka på beskydd av den veka kvinnan och att kvinnan ska ha minskad rörelsefrihet på grund av sin utsatthet. Om det går åt det hållet (vilket jag inte riktigt tror på) så är det naturligtvis en tråkig riktning. För som sagt det här med triggers och ha rum med hundvalpar och pärlplattor för att lugna panikslagna studenter i samband med event gäller nog alla, inte bara feministerna.

Jag har inte hört det oklippta originalet. Men jag har inte tid och jag känner inte att hon talar till mig alls. Hon låter lite som en yngre version av min feministiska farmor, dvs lite gammeldags jämfört med min 70-åriga feministiska mamma.

Så jag vidhåller att hon protesterar ivrigt mot min mammas käcka 60-talsfeminism och 70-talsfeminism. Blandat med förfasning över dagens amerikanska, kvinnliga 18-21-åring.
 
Senast ändrad:
Jag lyssnade igenom klippet igen, noga och även det oklippta originalet, och jag hör inte henne säga det du skriver: att kvinnor inte kan vara genier.

Det hon säger är att med början under slutet av 60-talet och av andra vågens feminister hävdades att konsthistorian var censurerad av män och att det fanns många kvinnliga genier jämbördiga med mästare som Michelangelo men att det är fel för det fanns inga. Hon nämner sedan Artemisia Gentileschi som ett namn som lyftes fram som även om hon var en stor konstnär knappast kan mätas med samtida manliga som Rubens. Där har hon fullkomligt rätt.

Sen går hon vidare med en förklaring som i huvudsak går ut på att spektrat för mäns begåvning är bredare och framförallt att för att uppnå genialitet krävs en besatthet som är vanligare bland män men att samma egenskap lika väl kan leda till olika allvarliga brott, även sexbrott.

Det senare är en teori men att det finns mycket forskning som går i den riktningen. Jag känner mig ändå inte helt övertygad här och kan du visa på annat så lyssnar jag gärna.

Generellt tycker jag att ju mer jag hör henne desto mer tycker jag att det hon säger är värt att fundera över.
Och jo i realiteten säger hon faktiskt att kvinnor har betydligt lägre chans att vara genier, eftersom männen är i ytteränden på intelligensskalan och fler superintelligenta män alltid kommer att finnas. Och fler dumskallar. Medan kvinnor är medioker mitten och ska acceptera det. Hon säger också att det är ok med just henne, hon är nämligen ganska manlig i sin natur, lite av en blandning (sådant tolkar jag som kvinnoförakt. Det är ok att jag är kvinna och här, för jag är av manlig natur. Andra kvinnor däremot, de kvinnliga de...), och höhöar ursäktande.
 
Fast jag håller inte med om att män alltid anses lite bättre. Kvinnliga sjuksköterskor anses ofta bättre än manliga till exempel, troligtvis på grund av att det finns en tradition om att se kvinnan som vårdande. Kvinnor anses ofta mer lämpade att ta hand om barn.
Ok, jag har hört om män som mobbas ut i kvinnliga miljöer av de andra kvinnorna som jobbar där. Men jag har inte stött på att kvinnliga sjuksköterskor skulle anses bättre än manliga av allmänheten. Har du någon artikel att länka till? Eller en intervju eller statistik eller någonting. Aldrig hört ett pip i den riktningen.

Det närmsta jag kommit är faktiskt mammas bekanta där hon var läkare och han var sjuksköterska. Hon fixade middagen och barnen och gästerna och allt medan han surfade. Han hade ju ett så viktigt och stressigt jobb (80-tal).

Att kvinnor anses mer lämpade att ta hand om barn är ju en absolut feministisk fråga och det är mycket sorgligt att det anses vara så. Män är mycket lämpade att ta hand om barn och som sagt detta är någonting som feminismen ofta kämpar för att understryka.

Att kvinnor anses vara vårdande är en sådan stämpel som behöver ses över. Mänskligheten är väldigt vårdande men alla kvinnor är inte vårdande! Fler kvinnor som inte är vårdande försöker dock vara det jämfört med män som inte är det...

Även om det kan vara lätt att se det som att kvinnor oftast ligger i underläge så har vi ändå fördelar män saknar. Det går ofta bättre för flickor än pojkar i skolan, psykiska sjukdomar är mer accepterat hos kvinnor än män och det är lättare att få hjälp, män misstros på ett sätt kring barn som kvinnor aldrig behöver oroa sig över. Jag har sett många framföra åsikten att män t.ex inte alls ska få jobba på förskolor och liknande med risken för övergrepp som att pedofili bara var något det ena könet föddes med.
Tror du det var lättare för flickar än för pojkar i skolan innan feminismen gav oss full rätt till utbildning?

Tycker du det är rättvist att pojkar nu har det svårare i skolan? Tycker du det är bra att en lärare ska se en potentiell bråkstake i min son och en potentiell duktig flicka i mina kusinbarn. Att lärarens förväntningar lilla söta duktiga flickan ska ge henne ångest och utbrändhet i vuxen ålder och en press på honom att det är omanligt att lära sig saker? Att det ska ge en pojke lite lite oro om han inte stör på lektion som en pojke ska?

Att flickan tror att pojkar har större potential för geni? (det tror flickor från runt 6 år i amerikanska undersökningar).

Det finns många fler grejer än detta. Jag säger inte att vi i Sverige är 100% jämställda men det känns ändå okej, de olika könen har olika fördelar och förutsättningar och hur mycket vi än vill låtsas att alla föds som blanka ark och biologin inte spelar roll alls så köper jag inte det och ett samhälle som är absolut rättvist ur alla synvinklar anser jag är en utopi.
Ja jag tycker då inte att det är ok så som det är nu. Speciellt inte med barn i skolan. Flickor känns verkligen som att föräldrar försöker uppfostra mot frihet och val, till större del än förr. Men föräldrar och populärkultur håller pojkarna med järnhand mot att inte läsa, inte rita, inte laga mat, inte rida, inte ha fina kläder, inte plugga, inte vara lugna, inte inte störa. För att inte tala om klädurvalet för små barn :eek: jämför det med 1800-talet, 1920-talet, 1950-talet, 70-talet :rofl: my god. Ok för att jämställdheten gått framåt sedan 1920- men barnkläderna har backat från 80-talet och framåt. Det är en jättebacklash. Leksakerna också. Barn slutar allt tidigare med leksaker..

När det kommer till löner så minskar ju de glappet hela tiden. Jag tror att ju bättre kvinnor blir på att tala för sig desto mindre kommer den klyftan bli. Män är oftast bättre på att ta plats och hävda sin rätt, det kan komma från uppfostran, kultur eller annat men det ser ju inte alls lika mörkt ut nu som förr då det som kvinna fanns ett helt annat ideal om att vara lite mer våpig. "Tihi men inte kan väl jag.." är inget de flesta kvinnor idag säger direkt.
Ja just det-när kvinnor blir bättre på att tala för sig. Och män blir bättre på att se kvinnor som människor. Och det händer ju inte av sig självt direkt. Speciellt med tanke på hur vi uppfostrar pojkarna till att se ned på flickor idag.
 
Senast ändrad:

karamelldrottningen

Trådstartare
Ok, jag har hört om män som mobbas ut i kvinnliga miljöer av de andra kvinnorna som jobbar där. Men jag har inte stött på att kvinnliga sjuksköterskor skulle anses bättre än manliga av allmänheten. Har du någon artikel att länka till? Eller en intervju eller statistik eller någonting. Aldrig hört ett pip i den riktningen.

Det närmsta jag kommit är faktiskt mammas bekanta där hon var läkare och han var sjuksköterska. Hon fixade middagen och barnen och gästerna och allt medan han surfade. Han hade ju ett så viktigt och stressigt jobb (80-tal).

Att kvinnor anses mer lämpade att ta hand om barn är ju en absolut feministisk fråga och det är mycket sorgligt att det anses vara så. Män är mycket lämpade att ta hand om barn och som sagt detta är någonting som feminismen ofta kämpar för att understryka.

Att kvinnor anses vara vårdande är en sådan stämpel som behöver ses över. Mänskligheten är väldigt vårdande men alla kvinnor är inte vårdande! Fler kvinnor som inte är vårdande försöker dock vara det jämfört med män som inte är det...



Tror du det var lättare för flickar än för pojkar i skolan innan feminismen gav oss full rätt till utbildning?

Tycker du det är rättvist att pojkar nu har det svårare i skolan? Tycker du det är bra att en lärare ska se en potentiell bråkstake i min son och en potentiell duktig flicka i mina kusinbarn. Att lärarens förväntningar lilla söta duktiga flickan ska ge henne ångest och utbrändhet i vuxen ålder och en press på honom att det är omanligt att lära sig saker? Att det ska ge en pojke lite lite oro om han inte stör på lektion som en pojke ska?

Att flickan tror att pojkar har större potential för geni? (det tror flickor från runt 6 år i amerikanska undersökningar).



Ja jag tycker då inte att det är ok så som det är nu. Speciellt inte med barn i skolan. Flickor känns verkligen som att föräldrar försöker uppfostra mot frihet och val, till större del än förr. Men föräldrar och populärkultur håller pojkarna med järnhand mot att inte läsa, inte rita, inte laga mat, inte rida, inte ha fina kläder, inte plugga, inte vara lugna, inte inte störa. För att inte tala om klädurvalet för små barn :eek: jämför det med 1800-talet, 1920-talet, 1950-talet, 70-talet :rofl: my god. Ok för att jämställdheten gått framåt sedan 1920- men barnkläderna har backat från 80-talet och framåt.



Ja just det-när kvinnor blir bättre på att tala för sig. Och män blir bättre på att se kvinnor som människor. Och det händer ju inte av sig självt direkt. Speciellt med tanke på hur vi uppfostrar pojkarna till att se ned på flickor idag.
Ja precis. Finns massor av liknande exempel och det intressanta är att många anser att det ÄR så och då är det bra med det. Men mer intressant fråga att besvara är varför det är så.
USA är en intressant exempel. Mycket mer könsstyrt än här. Ett annat ännu mer extremt land är Japan som rent tekniskt kommit jättelångt men är ljusår efter Sverige när det gäller feminismen och jämställdheten mellan könen.

Just historisk med utvecklingen kan man verkligen se milstolpar och gemensamt för dessa är att det är kvinnor som kämpat för att kvinnor ska tas på allvar.
 
Vi har haft ett antal feminismtrådar här men de har ju tyvärr en tendens att spåra ut fullständigt. Och börjar man spåna lite om varför det är så tycker jag inte svaret är glasklart.

Följer man den allmänna debatten blir det ofta svart och vitt, borde vi inte kommit längre?
Vad är det i feminismen som provocerar så mycket?
Varför är även en del kvinnor emot feminismen, så till den grad att de anser att det är mobbning mot män?

Utan feminismen och starka kvinnor genom historien skulle vi idag inte anses som ett av världens mest jämställda länder.
Vi skulle heller inte haft rösträtt och en rad reformer som vi idag anser självklara.

Hur är feminismen idag och vart är den påväg?

Håll gärna god ton, tack.
En orsak till att en del kvinnor "är emot feminismen" kan ju vara att vissa företrädare uttrycker sig på mindre genomtänkta sätt. Typ "Män är djur" och liknande.
 

karamelldrottningen

Trådstartare
Och jo i realiteten säger hon faktiskt att kvinnor har betydligt lägre chans att vara genier, eftersom männen är i ytteränden på intelligensskalan och fler superintelligenta män alltid kommer att finnas. Och fler dumskallar. Medan kvinnor är medioker mitten och ska acceptera det. Hon säger också att det är ok med just henne, hon är nämligen ganska manlig i sin natur, lite av en blandning (sådant tolkar jag som kvinnoförakt. Det är ok att jag är kvinna och här, för jag är av manlig natur. Andra kvinnor däremot, de kvinnliga de...), och höhöar ursäktande.
Det där stör mig kopiöst. Det har noll verklighetsförankring.
 
Isåfall får man kontra med att då är även kvinnor djur eftersom vi är av samma art.
Jovisst.
Men trådstarten undrar ju hur det kommer sig att en del kvinnor "är emot" feminismen.

I verkligheten tror jag inte att kvinnor är "emot" feminismen när det handlar om jämställdhet.
Däremot just hur feminismen saluförs är i mina ögon delvis problematiskt.

Sådant som exemplet ovan, "män är djur" är för mig problematiskt.
Ibland tycker jag att offren för det högre bästa - och jag tänker då på inidividuell valfrihet exempelvis - är för höga. Hur en del individer som förespråkar feminism går in hårt och kritiserar individers val i privat/familjelivet (exempel finns i trådar här gällande föräldraledighet och annat) utifrån att det inte är fullt jämställt.
Det blir för många hårda angrepp mot individer som gör val, eftersom en del som kallar sig feminister tar sig rätten att kritisera individuellt.

Sådant är helt galet i mina ögon, och ett skäl att inte älska "feminism".

Fast jag tycker att man nog behöver försöka skilja mellan sak - vad vill feminism; jo jämlikhet/jämställdhet. Detta är självklart bra -
och person - hur framförs det?

Där jag tycker att problemet inte är i sak utan i person: hur framförs och saluförs "feminism"?

Det har tagits upp av andra skribenter också att det kan tyckas finnas en för stark koppling med vänstern: den som inte är vänster kan liksom inte hävda att den är feminism - enligt en del talespersoner.

En del personer går till väldiga extremer och då blir det sällan bra. Sakfrågorna försvinner i de ibland absurda uttrycken.

Att förespråka att skapa könssegregerade samhällsmiljöer är en variant som i mina ögon är extrem och sannolikt till nackdel i ett större perspektiv, och som framförs av en del inidivider som kallar sig feminister.

Sedan kan jag i och för sig begripa att en frustration kan få människor att uttrycka sig extremt, men ändå.

En sak till som jag upplever som bekymmersam är att i debatten, även i trådstarten, berättar man ju egentligen att de som inte "bekänner sig till" feminismen är dåliga människor som inte har förstått det bästa.
Den typ av budskap är alltid problematisk i mina ögon: man öppnar egentligen inte för diskussion, utan man har redan lagt in värderingen "antingen tycker du som jag eller så är du en sämre människa".
 
För att vara en "kvinnorörelse" tycker jag att feminismen idag handlar osunt mycket om män.

Det är också skillnaden mellan den äldre feminismen som pratade om kvinnans frigörelse och dagens feminism som nöter mäns förehavanden i första hand.
 

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

  • Börjat rida igen!

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Upp