Fjordingtråd nr 3

Vi upplevde inte heller att det var ett problem med olika grenar med, vad folk tycker, är stor skillnad mellan.
Jag skriver "var" ett problem eftersom jag inte rider längre så är det ju bara körning för min del och det var de andra hästarna vi hade.

Det jag tänker är att hästar är intelligenta i allmänhet och fjordhästen i synnerhet och att ändra gren har inte så stor betydelse. Vi tävlade dessutom olika grenar olika helger, inte olika år.
Vi körde brukskörning parallellt med konkörning samt engelsk dressyr, western och bruksridning parallellt.

Hästarna kände på utrustningen vad det var för gren och på oss givetvis. Även miljön hade ju betydelse.

Jag glömmer aldrig hur vårat första sto gick brukskörning lugnt och fint, för att sedan stå och darra av spänning när hon såg precisionsbanan. Då var det ändå samma sele och vagn på den tiden.

Jag tror att en häst blir både starkare och mer välutbildad om man alternerar alla grenar då skillnaden inte är i takt, eftergift eller smidighet utan snarare i vilken form den sker och det är ju en skillnad man till vardags ändå bör träna på.
Bett kan också vara till stor hjälp här då olika bett har olika fördelar för olika former du vill att hästen ska gå.

Håller med.
Och tänker kanske att en westernhäst har lättare för att fixa de övriga grenarna eftersom westernfolket i min erfarenhet (men det beror förstås en del på vilken tränare man anlitat och huruvida man fokuserar väldigt starkt på enbart reining som är begränsande) har större kreativitet gällande vilka övningar som används när, var och hur.
Exmpelvis ryggningen. Westerntränade hästar, grovt generaliserat, ryggar bättre än dressyrtränade hästar. Och westernfolket ryggar rakt, i vinkel, på åttavolter.
Öppna och sluta används ju både rättvänt och förvänt och på volt och rakt spår och i bakdelsvändningar inom western medan inom dressyr sker de rättvänt och på rakt spår, i stort sett.
Så en westernhäst som använts för flera olika grenar inom western, verkar oftast vara mer genomgymnastiserad jämfört med en dressyrhäst.
De som enbart fokuserar på rening missar i mina ögon en hel del eftersom de mest fokuserar på stop och spinn och byten. Visst behövs en flyttbarhet för att klara bytena, men om du köper en unghäst som har lätt för de tre momenten så är reininghästen liksom klappad och klar vilket inte är så positivt alla gånger.
 
Håller med.
Och tänker kanske att en westernhäst har lättare för att fixa de övriga grenarna eftersom westernfolket i min erfarenhet (men det beror förstås en del på vilken tränare man anlitat och huruvida man fokuserar väldigt starkt på enbart reining som är begränsande) har större kreativitet gällande vilka övningar som används när, var och hur.
Exmpelvis ryggningen. Westerntränade hästar, grovt generaliserat, ryggar bättre än dressyrtränade hästar. Och westernfolket ryggar rakt, i vinkel, på åttavolter.
Öppna och sluta används ju både rättvänt och förvänt och på volt och rakt spår och i bakdelsvändningar inom western medan inom dressyr sker de rättvänt och på rakt spår, i stort sett.
Så en westernhäst som använts för flera olika grenar inom western, verkar oftast vara mer genomgymnastiserad jämfört med en dressyrhäst.
De som enbart fokuserar på rening missar i mina ögon en hel del eftersom de mest fokuserar på stop och spinn och byten. Visst behövs en flyttbarhet för att klara bytena, men om du köper en unghäst som har lätt för de tre momenten så är reininghästen liksom klappad och klar vilket inte är så positivt alla gånger.

Det här tror jag också på. Kanske som skillnaden mellan lydnad och Rally och freestyle (heter det så? Minnet är borta) för hund?

Man trodde ju länge att hundarna bara kan lära sig fot på ena sidan för annars skulle de ju bli förvirrade och skulle göra fel hela tiden (tänk ryggning endast rakt bakåt i engelsk dressyr) medan rallyn gör alla grejer, åt alla håll, fotgående på båda sidor, gå bakom åt båda hållen, göra båge åt båda hållen.....som då western skulle vara.

Som resultat är de mer lyhörda, mer smidiga och lydiga. Väntar på kommando.
 
Det här tror jag också på. Kanske som skillnaden mellan lydnad och Rally och freestyle (heter det så? Minnet är borta) för hund?

Man trodde ju länge att hundarna bara kan lära sig fot på ena sidan för annars skulle de ju bli förvirrade och skulle göra fel hela tiden (tänk ryggning endast rakt bakåt i engelsk dressyr) medan rallyn gör alla grejer, åt alla håll, fotgående på båda sidor, gå bakom åt båda hållen, göra båge åt båda hållen.....som då western skulle vara.

Som resultat är de mer lyhörda, mer smidiga och lydiga. Väntar på kommando.

Japp. Fast jag inte klarar parallellen till hund.

Jag tränade en KWPN åt en kompis ett tag när hon hade jobb på annan ort. En typisk dressyrhäst, men lite stökig.
Jag red den med korta sektioner av olika övningar, hästen behövde tänka hela tiden. Den hade svårt att förstå att en övning, exempelvis en sluta, skulle göras si eller så.
Det tog inte så lång tid innan den började fundera på vad jag ville, i stället för att låsa sig och "det där går inte, nu förstår jag inte".
Hästen var som sagt lite stökig, och efter första ridpasset frågade kompisens pappa om hästen varit bråkig, varpå kompisens mamma (som varit med) svarade att "hon fick inte riktigt utrymme till det".
Det vill säga, jag bad hästen om nya saker så den hade fullt upp med att reagera på det jag bad om i stället för att hitta på egna saker.
Och kompisen uppfattade hästen efter det där halvåret som mycket smidigare än innan.
Den hade fått böja och flytta väldigt mycket mer än den var van.
Det verkar ju rätt vanligt att man inom dressyren håller sig till raka spår - utom när det ska vara volter - medan westernträningen liksom är i alla riktningar.
Dessutom mer uttänjda riktningar: dressyr - skänkelvikning. Western - skänkelvikning ända till side-pass.
Dressyr: ryggning rakt, upp till 5-6 steg som ju krävs i LA och något färre krävs i MSV C.
Western: ryggning i alla upptänkliga riktningar, och ganska långa ryggningar också. Minst tio steg... och gärna på volt.
Dressyr: galoppfattning först ur trav och gärna på väg ut på fyrkanten. Fattning ur skritt är säkert jättesvårt för det kommer först i LA.
Western: galoppfattning ur ryggning, roll-back, skritt eller vadduvill för att få med bakkärran. Redan som treåring, eftersom galoppen blir mer bärig om man fattar på det sättet.
Dressyr: öppna på rakt spår. Tre spår.
Western: öppna rättvänt och förvänt på rakt spår eller volt, tre eller fyra spår, tänja och böja och gymnasticera. Gärna så tvär så det blir en framdelsvändning av det, också.
Dressyr: sluta på rakt spår, allra helst fyra spår om man läser TR.
Western: sluta rättvänt och förvänt på rakt spår eller böjt spår, rygga i sluta går också bra, sluta i bakdelsvändning också förstås.

Så: mer gymnastiserad häst inom western, och framför allt häst som är beredd på att det kan komma bön om att göra precis vad som helst när som helst.

Min första WH på B-nivå innebar galoppfattning ur skritt, göra skänkelvikning i galopp, räta upp till galopp på rakt spår (helst utan att få ett byte eller avbrott, då), sedan samlad halt (inte stop). Sedan rygga tre steg, sedan side-pass.
På enhandsfattning.
Inte helt okomplicerat på min kbl-travare och jag misslyckades fullständigt med placeringen av mönstret till konerna. Men var nöjd ändå för hästen skänkelvek faktiskt i galopp... dock lite för mycket tvärning så jag var klar flera meter tidigare än jag skulle...
 
@Efwa och @kryddelydd

Intressant att läsa era tankar kring det här.
Jag har ju i nuläget släppt den engelska/klassiska ridningen helt och gått all-in på western. Men det är ju mycket för att vi hittat den tränaren vi gjort och jag är helsåld på hennes träningssätt och bara vill lära mig mer och mer av henne. Även för att jag fick sälja av all min engelska utrustning för att kunna finansiera den svindyra westernutrustningen..
För mig som ryttare känns den nya ridstilen på något sätt mer logisk, jag har lättare för att lära mig och få allt rätt mot vad jag haft när jag ridit dressyr. Har fått ett annat samspel och lugn med Lasso, han känns nöjdare.
Men känner ibland att jag kommer sakna dressyren just för tillgänglighetens skull. Det finns ju betydligt fler tränare att ta hjälp av, träningstävlingar osv.
Den tränare jag har nu har rätt långt att åka så det blir dyrt i längden att betala hennes resekostnader.. Kan ju inte heller dela hennes resekostnad med någon annan eftersom det bara är jag i det här området som rider western. Dom flesta grannar tar ut tränare i deessyr gemensamt och delar på kostnader osv vilket ju både blir billigare, smidigare och roligare med gemenskapen.
Har även planer på att skaffa någon form av ridhjälp/medryttare fram igenom då jag kommer behöva göra ett uppehåll i ridningen. Även där är ju dom flesta inriktade på hopp/dressyr.
 
@Efwa och @kryddelydd

Intressant att läsa era tankar kring det här.
Jag har ju i nuläget släppt den engelska/klassiska ridningen helt och gått all-in på western. Men det är ju mycket för att vi hittat den tränaren vi gjort och jag är helsåld på hennes träningssätt och bara vill lära mig mer och mer av henne. Även för att jag fick sälja av all min engelska utrustning för att kunna finansiera den svindyra westernutrustningen..
För mig som ryttare känns den nya ridstilen på något sätt mer logisk, jag har lättare för att lära mig och få allt rätt mot vad jag haft när jag ridit dressyr. Har fått ett annat samspel och lugn med Lasso, han känns nöjdare.
Men känner ibland att jag kommer sakna dressyren just för tillgänglighetens skull. Det finns ju betydligt fler tränare att ta hjälp av, träningstävlingar osv.
Den tränare jag har nu har rätt långt att åka så det blir dyrt i längden att betala hennes resekostnader.. Kan ju inte heller dela hennes resekostnad med någon annan eftersom det bara är jag i det här området som rider western. Dom flesta grannar tar ut tränare i deessyr gemensamt och delar på kostnader osv vilket ju både blir billigare, smidigare och roligare med gemenskapen.
Har även planer på att skaffa någon form av ridhjälp/medryttare fram igenom då jag kommer behöva göra ett uppehåll i ridningen. Även där är ju dom flesta inriktade på hopp/dressyr.
Rätt tränare för ekipaget är nog allra viktigast, oavsett inriktning.

Det var ett tag sedan jag red för min westerntränare nu, pga krock med andra aktiviteter.
Den jag tränar mest regelbundet för är en som sysslar med centrerad ridning och dressyr, och så har jag en B-tränare i dressyr som jag rider sporadiskt för eftersom jag har svårt att få tiden att hinna. De är lite olika.
B-tränaren i dressyr är bra, och ganska öppen för olikheter, och är tydlig med vad som behövs för dressyrtävlingar (hon är domaraspirant tom GP vid det här laget) och inte särskilt fördomsfull när det gäller raser.
Westerntränaren känns bredast och mest öppen när det gäller att blanda discipliner.

Och så har jag god tillgång (som jag inte utnyttjar särskilt ofta) till träning för landslagskusk, som också är en väldigt sympatisk tränare.

Alla mina tränare är personer jag har stor personlig respekt för, och som är lätta att prata med. Alla är ganska raka i sin kommunikation, vilket jag tycker är viktigt. Inget lullande och gullande. Kanske att westerntränaren inte går på mig tillräckligt mycket och inte är tillräckligt petig, men det gör inte så mycket.

Så rätt tränare är nog viktigare än val av disciplin, så länge man inte siktar på "riktiga eliten".
 
Japp. Fast jag inte klarar parallellen till hund.

Jag tränade en KWPN åt en kompis ett tag när hon hade jobb på annan ort. En typisk dressyrhäst, men lite stökig.
Jag red den med korta sektioner av olika övningar, hästen behövde tänka hela tiden. Den hade svårt att förstå att en övning, exempelvis en sluta, skulle göras si eller så.
Det tog inte så lång tid innan den började fundera på vad jag ville, i stället för att låsa sig och "det där går inte, nu förstår jag inte".
Hästen var som sagt lite stökig, och efter första ridpasset frågade kompisens pappa om hästen varit bråkig, varpå kompisens mamma (som varit med) svarade att "hon fick inte riktigt utrymme till det".
Det vill säga, jag bad hästen om nya saker så den hade fullt upp med att reagera på det jag bad om i stället för att hitta på egna saker.
Och kompisen uppfattade hästen efter det där halvåret som mycket smidigare än innan.
Den hade fått böja och flytta väldigt mycket mer än den var van.
Det verkar ju rätt vanligt att man inom dressyren håller sig till raka spår - utom när det ska vara volter - medan westernträningen liksom är i alla riktningar.
Dessutom mer uttänjda riktningar: dressyr - skänkelvikning. Western - skänkelvikning ända till side-pass.
Dressyr: ryggning rakt, upp till 5-6 steg som ju krävs i LA och något färre krävs i MSV C.
Western: ryggning i alla upptänkliga riktningar, och ganska långa ryggningar också. Minst tio steg... och gärna på volt.
Dressyr: galoppfattning först ur trav och gärna på väg ut på fyrkanten. Fattning ur skritt är säkert jättesvårt för det kommer först i LA.
Western: galoppfattning ur ryggning, roll-back, skritt eller vadduvill för att få med bakkärran. Redan som treåring, eftersom galoppen blir mer bärig om man fattar på det sättet.
Dressyr: öppna på rakt spår. Tre spår.
Western: öppna rättvänt och förvänt på rakt spår eller volt, tre eller fyra spår, tänja och böja och gymnasticera. Gärna så tvär så det blir en framdelsvändning av det, också.
Dressyr: sluta på rakt spår, allra helst fyra spår om man läser TR.
Western: sluta rättvänt och förvänt på rakt spår eller böjt spår, rygga i sluta går också bra, sluta i bakdelsvändning också förstås.

Så: mer gymnastiserad häst inom western, och framför allt häst som är beredd på att det kan komma bön om att göra precis vad som helst när som helst.

Min första WH på B-nivå innebar galoppfattning ur skritt, göra skänkelvikning i galopp, räta upp till galopp på rakt spår (helst utan att få ett byte eller avbrott, då), sedan samlad halt (inte stop). Sedan rygga tre steg, sedan side-pass.
På enhandsfattning.
Inte helt okomplicerat på min kbl-travare och jag misslyckades fullständigt med placeringen av mönstret till konerna. Men var nöjd ändå för hästen skänkelvek faktiskt i galopp... dock lite för mycket tvärning så jag var klar flera meter tidigare än jag skulle...


Några tankar till....

Parallellen med hund var endast för att förstå låsningen många har när de underskattar djurets intelligens och förmåga att se skillnad på fot på ena sidan och andra. Annars inte mycket likhet.

I diskussionen tycker jag det kan vara värt att nämna att de som tränar i Centraleuropa (som jag fattat det av kompanjonen som red för någon portugis) tränar galoppombyten mycket tidigt i träningen. Det är inget som kommer ”med åren” utan för dem är det det som ger balansen och bärigheten.
 
Fast att galoppfattning från skritt inte kommer förrän i LA dressyr beror ju på att om en följer utbildningsskalan är inte hästen stark nog för att korrekt fatta galopp från skritt förrän då. Sedan tänker jag att bara för att rörelser ska utföras på ett visst sätt på tävling, så betyder ju inte det att ekipage på träning inte rider dem på ett annat sätt. Öppna och sluta rids ju med mer eller mindre böjning och tvärning, förvänd öppna och sluta är en vanlig rörelse att rida under träning. Galoppombyten börjas det ofta med tidigt även i vanlig dressyr nuförtiden, ungefär samtidigt som en jobbar med den förvända. Det bygger ju också på att hästen ska vänta på ryttarens hjälper, inte förekomma.
 
Efter gårdagens "jobb" vill jag göra följande kommentar.

De av er som tycker att det inte är jättekul att putsa sadel och träns inför tävling.
Börja inte med körning.
Särskilt inte med par.
Det är förskräckligt många remmar på en parsele.

Ha ha.....ja och inte slutar det med remmar och skit heller.. Det är ju en vagn också och den är inte lika liten som en sadel eller ett bett!!
 
Ha ha.....ja och inte slutar det med remmar och skit heller.. Det är ju en vagn också och den är inte lika liten som en sadel eller ett bett!!
Nej. Och den är jättegrusig trots att jag spolade av den härom dagen och tvättade lite med såpa. Dessutom körde jag med den efter duschen. Usch. Fast trösten är att jag antagligen kan skylla lite damm på framkörningen eftersom det inte ser ut att bli regn innan tävlingen (som är om en vecka).

Fast giggen, som Jenta ska dra, används i stort sett inte utan står på plats på tävlingsanläggningen så den är faktiskt ren.
 
Denna helg har det varit avelsvärdering för ponnyhingstar (bl.a då fjording) här i Finland. Två fjordhingstar visades. Tidigare godkända Kotalan Rocker (Kim Hero - Kneist) fick livstids betäckningstillstånd. Nya hingsten Trolldalens Odin (Trollguten - Solsikkens Sigurd) godkändes också, fick betäckningstillstånd till 31.12 2020. :)
 
Denna helg har det varit avelsvärdering för ponnyhingstar (bl.a då fjording) här i Finland. Två fjordhingstar visades. Tidigare godkända Kotalan Rocker (Kim Hero - Kneist) fick livstids betäckningstillstånd. Nya hingsten Trolldalens Odin (Trollguten - Solsikkens Sigurd) godkändes också, fick betäckningstillstånd till 31.12 2020. :)


Spännande......livstids betäckningstillstånd! Annorlunda mot här ju. Kul.
 
Ridit Jenta, Reggie och Yngve för instruktör idag.
som vanligt givande.
Med Jenta blev det en hel del jobb inför galoppombyten i språnget - hon lägger oftast in ett halvt travsteg innan hon byter och det behöver vi få bort. Ganska mycket sidvärtsrörelser i både trav och galopp, och så jobb med halter ur galopp och prydliga övergångar från galopp till skritt. Nästa mål är att debutera MSV C, antingen i höst eller under 2020.

Yngve fick också jobba rätt mycket med galoppen, få in höger bak bättre för att öka bärigheten. Han fick jobba en del med tempoväxlingar i galoppen, med lite råd om hur jag ska förbättra uppsamlingen efter längningen för att orka hålla bärigheten och få en bra samlad galopp efter mellangaloppen. Också lite råd om hur jag ska förbättra arbetsgaloppen, särskilt vänstern som är lite vek. Skänkelvikningar i galopp med mycket tvärning för att få honom att tänka lite...

Reggie fick också ett pass för tränare. Han fick en hel del jobb med samling och längning i skritt och trav, lite tempoväxlingar i galoppen och jobb med förvända galopperna. Han har en väldigt stabil takt genom alla övningar, och takten var lika ren och stadig när vi tänjde gränserna och introducerade skänkelvikning i galopp. Han var nog den av hästarna som fixade den övningen bäst, faktiskt.
Och så diskuterade vi hur jag ska göra för att få Reggie att förstå hur han ska göra en övergång från galopp till skritt. Styrkan finns nog egentligen men han har än så länge inte begripit att det går. Vi får väl se hur jag lyckas.
 
Massor att göra här: riva gammal lada, stängsla, så småningom bygga lösdrift och samtidigt konditionsträna hästen, och såklart stå beredd med munkorgen så att hästen inte sväller upp till spärrballong. ;)
Har sikte på två olika äldre farbröder inom AR som jag ska höra med om lektioner framöver. (Ej Bent B.) I övrigt intet nytt.
28900
 
Spännande......livstids betäckningstillstånd! Annorlunda mot här ju. Kul.
Ja det är intressant hur det skiljer sig från land till land. Jag har bäst koll på hur det fungerar med olika ponnyraser här. Unga hingstar brukar få betäckningstillstånd för ett eller två år (skiljer sig lite från ras till ras), sen visas de igen efter något år för att se hur de utvecklats och hur ev avkommor blivit. Hingstar som får riktigt bra poäng brukar få livstids betäckningstillstånd.

Gällande fjordhingstarnas avelsvärdering så är den rätt omfattande. Exteriörbedömning samt obligatoriskt körprov.

Kotalan Rocker blev också vald till bästa hingst, roligt att titeln gick till en fjording :)
 
Var ute på en kort skogstur ikväll. Har haft rätt fullt upp hela veckan så det har tyvärr varit dåligt med tid över till hästen :down:

Lite övertaggad häst som tyckte det var jättekul att vara ute. Får skylla mig själv som inte har motionerat honom tillräckligt. ”Hoppade” över dike med vatten i (läskigt tyckte Tintin - brukar ju inte vara vatten där!) och blev så uppspelt att man måste bockskutta lite när man väl är över på andra sidan.. Vi mötte en hel del bilar men han skötte sig suveränt! Duktig häst!
 
Imorgon bitti går Bruno-lasset till Småland. Just nu är han en ganska dryg kille men samtidigt lätthanterad. Blir lite skillnad imorgon.

Han är ju inte mycket igång alls och han är i sin värsta hingstighet just nu och det resulterar i att han ser spöken överallt. Det vill säga väldigt olik sig. Trots det är han ju fortfarande den häst som är keligast och älskar sina människor djupt.
Mig ser han ju varje dag och stannar gärna upp och myser lite.......men när han ser medryttaren......då vill han gärna kela minst 5 minuter innan hon ska ta in honom. Han snusar och vill ha pussar och man ska hålla hans huvud.

Vi åker förbi Taffsnäs och hämtar en lånehäst på vägen hem.
 
Imorgon bitti går Bruno-lasset till Småland. Just nu är han en ganska dryg kille men samtidigt lätthanterad. Blir lite skillnad imorgon.

Han är ju inte mycket igång alls och han är i sin värsta hingstighet just nu och det resulterar i att han ser spöken överallt. Det vill säga väldigt olik sig. Trots det är han ju fortfarande den häst som är keligast och älskar sina människor djupt.
Mig ser han ju varje dag och stannar gärna upp och myser lite.......men när han ser medryttaren......då vill han gärna kela minst 5 minuter innan hon ska ta in honom. Han snusar och vill ha pussar och man ska hålla hans huvud.

Vi åker förbi Taffsnäs och hämtar en lånehäst på vägen hem.
Bra lösning med lånehäst. Något kört?
 
Tråkiga nyheter gällande den nygodkände hingsten Trolldalens Odin. Efter att premieringen var avklarad och bara fotograferingen var kvar så anföll han oprovocerat sin tränare samt handlern som visade innan han slet sig. Hingsten fick 10 poäng för temperamentet och har aldrig visat några sådana tendenser, alltid varit sansad och lätthanterlig.

Mycket rutinerade människor som visade hästen och så otroligt tråkigt att det gick såhär, dålig reklam för rasen. Lyckligtvis inga värre skador för varken tränaren eller handlern (blåmärken samt bruten handled om jag minns rätt). Trolldalens Odin kommer att kastreras, ansvarsfullt av ägarna.
 
Eftersom jag anmält Isak till att prova en bruksridning om ett par veckor, kom jag på att det kunde vara bra att börja lära honom att rygga i vinkel.
Så igår lade jag upp ett L av bommar i paddocken och testade ryggning i vinkel och sidepass över bom.
Guldstjärna till Isak.
Ryggningen rätt OK (lite svårt i svängen, och lite vingligt i största allmänhet men han klarade ju att svänga åt båda håll vid första försöket och det är ju jättebra), sidepass knöligt men han flyttade faktiskt åt båda håll över bommen och det var ju duktigt med tanke på att det var första gången jag provade.
 

Liknande trådar

Hästvård Någon som har några idéer om vad detta kan vara? Försöker göra en lång historia kort. 1/2 fick jag hem min fina tjej som jag har på...
12 13 14
Svar
270
· Visningar
28 093
Senast: sandrafors
·
Hästvård Varning för sjukt långt inlägg!! Håller på och ältar.. Har varit på återbesök hos vet idag och hästen är fortfarande halt. Jag...
Svar
19
· Visningar
4 921
Hundhälsa Min gamle Lapske har tårna på framtassarna hoppat ur led på till och från i olika situationer under ca 3 års tid, han är idag 9 år. Det...
2
Svar
27
· Visningar
6 329
Senast: Disen
·
Hundhälsa När Wahidah var 9 månader gammal fick hon en sträckning i ett bakben. En sträckning som efter mycket om och men verkade ha blivit bra...
2 3
Svar
54
· Visningar
10 538
Senast: squarepants
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Bukekullar 23/24
  • Tälta med hund
  • Valp 2023 -den andra

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp