Flytta för att studera, för gammal?

Do it!
Jag är 42 år och läser andra året av fem på universitet. Jag är nästan dubbelt så gammal som mina klasskamrater men det gör mig inget, jag har väldigt kul ihop med dem ändå.
Det är 10 mil till skolan enkel resa och jag pendlar så gott som varje dag. Med familj, gård och ett gäng hästar är flytta inget alternativ.
Även om det ibland är tufft att få livet att gå ihop med resväg, familjen, hästarna och tentorna så är det här något av det bästa jag har gjort i mitt liv!
Det var lite skrämmande först och jag funderade på hur lång tid det skulle ta innan jag skulle känna mig bekväm och hemma i skolan och på föreläsningar. Det tog tre veckor. Jag älskar att plugga och har fortfarande "tänk att jag får studera här-känslan" när jag kliver in i skolan. 😄
Jag är tjänstledig från mitt ordinarie jobb och jobbar där på sommarlovet vilket är väldigt tryggt.
Hoppas att detta gav dig lite pepp!
 
Skulle behöva lite input och hjälp att tänka och då är ju Buke absolut bästa platsen! Gammal medlem, anonymt konto just nu.

Är 30+ och har fram tills nu varit hyffsat nöjd med livet. Jobbar på ett okvalificerat jobb men har trivts bra då de positiva sakerna med jobbet har övervägt de negativa.
För ett år sen började kollegorna (vännerna) gå vidare till andra arbeten och jag är så glad för deras skull, men kvar blev jag och några till och efter ett år (och även fram till sommaren) med mycket trassel med nyanställda, chef som inte riktigt fungerar i "kris" och schemastrul så börjar jag få nog. Jag vill göra något nytt!

Jag har börjat kolla lite på olika utbildningar och har fastnat för en YH utbildning jag tycker låter intressant. Den ligger ca 10 mil bort så välj jag det så måste jag flytta och det är här det blir läskigt för min ångest fyllda hjärna! :nailbiting:
"Får" man flytta och bli student som 30+? Ge upp fast tjänst, fin hyreslägenhet och allt som finns hemma för studentlägenhet, CSN och oviss framtid?

Hade någon annan pratat med mig hade jag bara sagt FLYTTA ! Men själv är jag så feg!
Jag tror jag vill för jag fantiserar ofta om hur kul det skulle vara att studera och drömmer seriöst om min nya skolväska! Haha, men sen kommer den där logiska rösten in och säger att jag är dum som ger upp säkerheten jag har nu! Jag gillar trygghet så jag tror det är där skon klämmer, funderar på att gå och prata med någon om det och på så få hjälp att reda i vad jag vill.

Har ingen relation att ta hänsyn till, har hästen som får följa med (det är väl också dumt).
Jag har möjlighet att ha kvar ett eller två kvällspass i veckan på jobbet beroende på hur schemat ser ut så då kan jag få in lite extra pengar. Vill jag så finns det sommarjobb (dock lång pendling) om jag inte hittar annat.

Vet inte om jag fick fram frågan i allt svammel men: skulle du/har du som 30+ flyttat själv för att studera?
jag flyttade för utbildning, det bästa jag har gjort!
 
Är du aldrig orolig inför flytt? Jag håller på att krypa ur skinnet och jag har inte ens sökt utbildningen än... Skinn på näsan, njae.. :laugh:

Vilken rolig och upplyftande historia! Det låter ju så självklart när man säger det så! Själv tänker jag att jag är där gammal och dum för att läsa, hjärnan har nog skrumpnat ihop efter alla år på nuvarande jobb.
Nej inte nu längre. Jag flyttade första gången när jag var 17, 60 mil. Det kan vara såklart lite pirrigt men jag är van att alltid göra allt ensam och ta ansvar för allt. Det jobbigaste är ju att hitta någon vettig hyresvärd både när det gäller bostad och stall. Och nitar har jag gått på men det löser sig. Jag flyttade 40 mil för att plugga när jag var 24 och jag hade då något år innan ställt mig i bostadskö, inte för att jag visste att jag skulle flytta men jag hade sett utbildningen och den verkade intressant så jag gjorde lite förberedelser. När jag sedan flyttade typ 30 mil åt andra hållet efter utbildningen kunde jag inte göra sådana förberedelser men ofta löser det sig om man får ett jobb, och hänvisar till det (spec om det är ett jobb "högt rankat" där det generellt jobbar bra personer tex blåljus-org, kommun, större företag) och det är mindre orter.
 
Klart du ska flytta. Kör på! Jag flyttar förvisso tillräckligt ofta för att inte tycka det är en stor grej, om än jag tröttnat på att börja om rent socialt varje gng. Är det 10 mil kan du ju utan bekymmer ha kvar ditt sociala liv.
Om du går en YH kan inte framtiden vara så oviss? De får ju bara finnas om det finns behov av de som är utbildade. Sen är det såklart upp till en själv att sälja in sig men jag tycker det är bra med mkt LIA. Välj praktikplatser du kan tänka dig att jobba på, så brukar det lösa sig. Jag har själv gått den vägen när jag var 26 vid studiestart och 28 vid färdigutbildad. Har aldrig haft problem med att få jobb, har haft 3 olika arbetsgivare och tackat nej till 3.
 
@lil-sis
[snip]
Då kanske jag inte är äldst iaf! :laugh:
[[snip]

Jag var 48 ar nar jag var klar med min andra Masters degree. Vi kom till universitetet 4 ganger per ar for att forsvara vara alster och fa nya uppgifter men merparten av vara studier gjordes per distance med hjalp av internet.

Den aldsta eleven i var grupp var over 80 ar. Hon hade dromt om en Bachelors degree sedan hon var ung, men hennes pappa och hennes make var helt emot att hon skulle plugga. Nar maken dog var det forsta hon gjorde att "inroll" pa universitetet.
 
Go for it!!

Jag är 34 o hade mer än gärna flyttat o pluggat. Har tyvärr inget CSN kvar och en häst jag inte vill flytta så faller på det. Men verkligen inte på något annat. Heja heja 😁 Känner ofta att jag borde börjar plugga senare, jag tror jag hade haft mycket mer utbyte av studierna då!
 
Hur sjutton vågar folk göra sånt här?
Men vad är det som är farligt? Vad är du rädd för? Trivs du inte kan du ju alltid komma tillbaka till ditt nuvarande jobb och bostad.

Man måste våga för att vinna! Sök utbildningen. Kommer du in så tar vi rädslan då, kommer du inte in har det ju löst sig med rädslan eftersom du antagligen kommer jobba kvar på samma jobb.

Sen är ju frågan om du verkligen kan se dig själv gå i pension på det jobbet du har nu? Är du villig att jobba 30 år till på ditt nuvarande jobb?
 
Tack för ditt svar!
Absolut att jag kan ta tjänstledigt och hyra ut i andrahand till att börja med, dock så finns jobben inom nya yrket närmast i studiestaden eller längre bort. Så jag kommer inte återvända till hemstaden efter studier, inte om inte allt skiter sig iaf...

Jag tror jag vill detta men vet inte, det är det som är så svårt! Aah! Egentligen finns det inget som håller mig kvar här, fina lägenheter och bra stallplatser finns ju på annat håll, bara min osäkerhet och rädsla. Hur sjutton vågar folk göra sånt här? Och jag ska bara flytta en pyttebit!:D:banghead:

Lite OT, men gallande "hur vagar folk" och "ar jag for gammal for det har" - jag ar 29 och beslutade mig for att ta ett forsenat "gap year" och tog tjanstledigt och flyttade till Australien pa ett working holiday visum med 3 veckors varsel. Jag hyrde rum lagenhet och har inga djur eller partner att ta hansyn till, sa det underlattar val, men jag tankte att det ar lika bra att bara kora!
Sen funkade det inte pa det nya jobbet i Australien, sa jag letade efter nya jobb igen och hamnade 6 veckor efter ankomst istallet i Nya Zealand, dar jag nu har dromjobbet som "pologroom" i paradiset.

De flesta andra i min roll ar i tidigare 20ars aldern, eller t.o.m. sena tonaren, men vad gor val det mig? Sjalva upplevelsen ar ju fortfarande fantastisk - Jag spenderar formiddagarna med att rida och ta hand om "mina" hastar och har massa fritid att utforska NZ!
 
Skulle behöva lite input och hjälp att tänka och då är ju Buke absolut bästa platsen! Gammal medlem, anonymt konto just nu.

Är 30+ och har fram tills nu varit hyffsat nöjd med livet. Jobbar på ett okvalificerat jobb men har trivts bra då de positiva sakerna med jobbet har övervägt de negativa.
För ett år sen började kollegorna (vännerna) gå vidare till andra arbeten och jag är så glad för deras skull, men kvar blev jag och några till och efter ett år (och även fram till sommaren) med mycket trassel med nyanställda, chef som inte riktigt fungerar i "kris" och schemastrul så börjar jag få nog. Jag vill göra något nytt!

Jag har börjat kolla lite på olika utbildningar och har fastnat för en YH utbildning jag tycker låter intressant. Den ligger ca 10 mil bort så välj jag det så måste jag flytta och det är här det blir läskigt för min ångest fyllda hjärna! :nailbiting:
"Får" man flytta och bli student som 30+? Ge upp fast tjänst, fin hyreslägenhet och allt som finns hemma för studentlägenhet, CSN och oviss framtid?

Hade någon annan pratat med mig hade jag bara sagt FLYTTA ! Men själv är jag så feg!
Jag tror jag vill för jag fantiserar ofta om hur kul det skulle vara att studera och drömmer seriöst om min nya skolväska! Haha, men sen kommer den där logiska rösten in och säger att jag är dum som ger upp säkerheten jag har nu! Jag gillar trygghet så jag tror det är där skon klämmer, funderar på att gå och prata med någon om det och på så få hjälp att reda i vad jag vill.

Har ingen relation att ta hänsyn till, har hästen som får följa med (det är väl också dumt).
Jag har möjlighet att ha kvar ett eller två kvällspass i veckan på jobbet beroende på hur schemat ser ut så då kan jag få in lite extra pengar. Vill jag så finns det sommarjobb (dock lång pendling) om jag inte hittar annat.

Vet inte om jag fick fram frågan i allt svammel men: skulle du/har du som 30+ flyttat själv för att studera?
Såklart! Jag gjorde precis det, hyrde ut min bostadsrätt, tog tjänstledigt och flyttade 20 mil för YH-utbildning. Det är 2 år sen nu och är SÅ glad att jag gjorde det och trivs kanon med mitt nya yrke. Är snart 34 år nu.
 
Skulle behöva lite input och hjälp att tänka och då är ju Buke absolut bästa platsen! Gammal medlem, anonymt konto just nu.

Är 30+ och har fram tills nu varit hyffsat nöjd med livet. Jobbar på ett okvalificerat jobb men har trivts bra då de positiva sakerna med jobbet har övervägt de negativa.
För ett år sen började kollegorna (vännerna) gå vidare till andra arbeten och jag är så glad för deras skull, men kvar blev jag och några till och efter ett år (och även fram till sommaren) med mycket trassel med nyanställda, chef som inte riktigt fungerar i "kris" och schemastrul så börjar jag få nog. Jag vill göra något nytt!

Jag har börjat kolla lite på olika utbildningar och har fastnat för en YH utbildning jag tycker låter intressant. Den ligger ca 10 mil bort så välj jag det så måste jag flytta och det är här det blir läskigt för min ångest fyllda hjärna! :nailbiting:
"Får" man flytta och bli student som 30+? Ge upp fast tjänst, fin hyreslägenhet och allt som finns hemma för studentlägenhet, CSN och oviss framtid?

Hade någon annan pratat med mig hade jag bara sagt FLYTTA ! Men själv är jag så feg!
Jag tror jag vill för jag fantiserar ofta om hur kul det skulle vara att studera och drömmer seriöst om min nya skolväska! Haha, men sen kommer den där logiska rösten in och säger att jag är dum som ger upp säkerheten jag har nu! Jag gillar trygghet så jag tror det är där skon klämmer, funderar på att gå och prata med någon om det och på så få hjälp att reda i vad jag vill.

Har ingen relation att ta hänsyn till, har hästen som får följa med (det är väl också dumt).
Jag har möjlighet att ha kvar ett eller två kvällspass i veckan på jobbet beroende på hur schemat ser ut så då kan jag få in lite extra pengar. Vill jag så finns det sommarjobb (dock lång pendling) om jag inte hittar annat.

Vet inte om jag fick fram frågan i allt svammel men: skulle du/har du som 30+ flyttat själv för att studera?


Ja, jag har flyttat, ett par gånger. :D

Vad är det som hindrar dig utöver rädslan? Om du hyr ut lägenheten och är tjänstledig från jobbet (som redan skrivits) så är det ju bara att flytta hem igen om du känner att det inte passar dig.

10 mil är heller inte så himla långt, går det inte att antingen veckopendla, eller pendla varje dag? Nu vet jag inte hur du bor, det kanske är svårt med kommunala färdmedel - men tio mil är ändå rätt normal vardagspendling för många både med och utan bil.

Sök utbildningen! Kolla hur det är med övernattningsmöjligheter i staden där utbildningen finns, och se om du kan få tag i ett preliminärt schema så att du vet vilka dagar du har lektioner. Sedan kan du bedöma om det är värt att hyra helt nytt på plats, eller kanske försöka hyra rum som inneboende (blir mycket billigare) och/eller pendla.

Du har full rätt att vara tjänstledig för studier och har rätt att komma tillbaka till nuvarande tjänst om du så önskar. Heja dig!
 
Lite OT, men gallande "hur vagar folk" och "ar jag for gammal for det har" - jag ar 29 och beslutade mig for att ta ett forsenat "gap year" och tog tjanstledigt och flyttade till Australien pa ett working holiday visum med 3 veckors varsel. Jag hyrde rum lagenhet och har inga djur eller partner att ta hansyn till, sa det underlattar val, men jag tankte att det ar lika bra att bara kora!
Sen funkade det inte pa det nya jobbet i Australien, sa jag letade efter nya jobb igen och hamnade 6 veckor efter ankomst istallet i Nya Zealand, dar jag nu har dromjobbet som "pologroom" i paradiset.

De flesta andra i min roll ar i tidigare 20ars aldern, eller t.o.m. sena tonaren, men vad gor val det mig? Sjalva upplevelsen ar ju fortfarande fantastisk - Jag spenderar formiddagarna med att rida och ta hand om "mina" hastar och har massa fritid att utforska NZ!

Men gud så avis jag blev här. :rofl::love: Hur får man såna jobb? :bump:
 
Men gud så avis jag blev här. :rofl::love: Hur får man såna jobb? :bump:

Yardandgroom, horse and groom NZ och diverse facebook grupper är hur jag hittat mina jobb :) .
Det är ju inte direkt välbetalt, men jag har boende i fristående stuga, plus egen bil (och bensin) utöver lönen, så för att spendera en vinter i sommarvärme med hästar i världens vackraste land är det inte illa!
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Jag vill börja plugga. Punkt. Och det är det enda beslutet jag har lyckats ta, sen kommer jag inte längre. Jag vet helt enkelt inte...
Svar
4
· Visningar
480
Senast: niardasp
·
  • Artikel
Dagbok Det känns som jag har en rejält sen 30-årskris, alternativt en förtidig 40-årskris. Jag måste byta jobb. Jag vantrivs där jag är nu...
2 3
Svar
41
· Visningar
3 636
Senast: starcraft
·
  • Artikel
Dagbok Huset jag köpte hade inte använts som permanentbostad på de senaste “60+-ish” åren, och hade även stått helt lämnat åt sitt öde under...
2
Svar
26
· Visningar
6 083
Senast: Calmiche
·
  • Artikel
Dagbok Efter allt trassel med boende vid flytten till min nya stad så trodde jag att jag hade köpt mig ett hus som jag skulle kunna trivas i...
Svar
4
· Visningar
1 514
Senast: kma
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden IV
  • Uppdateringstråd 29
  • Senast tagna bilden XV

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp