Födda 2014 del 3

Vad gör era hästar som är känsliga vid uppsittning? Min gillar inte att man sticker in tån i sidan på henne när man hoppar upp. Och sen får inte skänklarna åka bakåt mot hennes ljumskar när man rider...
Hade oturlig skada på henne i höstas så hon har vilat länge nu. Tömkörde igång, equiband också såklart och sen satt den unga kompisen upp. Gick kanonbra och hon red 2 ggr sen hoppade jag upp själv. Funkade utan bekymmer men sen red den unga henne en dag i paddocken o då small det. Hon bockade som besatt och slängde av ryttaren, kastade sig sen genom staketet och sadeln gick åt fanders. Har inte provat att sitta upp än, hände i förra veckan, men ska testa imorgon så får vi se om allt jobb har gått åt pepparn. Är ju också 50+ så jag har ingen större önskan att bli avbockad hysteriskt men är inte direkt rädd för att prova att sitta upp.
 
Vad gör era hästar som är känsliga vid uppsittning? Min gillar inte att man sticker in tån i sidan på henne när man hoppar upp. Och sen får inte skänklarna åka bakåt mot hennes ljumskar när man rider...
Hade oturlig skada på henne i höstas så hon har vilat länge nu. Tömkörde igång, equiband också såklart och sen satt den unga kompisen upp. Gick kanonbra och hon red 2 ggr sen hoppade jag upp själv. Funkade utan bekymmer men sen red den unga henne en dag i paddocken o då small det. Hon bockade som besatt och slängde av ryttaren, kastade sig sen genom staketet och sadeln gick åt fanders. Har inte provat att sitta upp än, hände i förra veckan, men ska testa imorgon så får vi se om allt jobb har gått åt pepparn. Är ju också 50+ så jag har ingen större önskan att bli avbockad hysteriskt men är inte direkt rädd för att prova att sitta upp.
Men hjälp vad otäckt! Vet du vad som utlöste det?
 
Vad gör era hästar som är känsliga vid uppsittning? Min gillar inte att man sticker in tån i sidan på henne när man hoppar upp. Och sen får inte skänklarna åka bakåt mot hennes ljumskar när man rider...
Hade oturlig skada på henne i höstas så hon har vilat länge nu. Tömkörde igång, equiband också såklart och sen satt den unga kompisen upp. Gick kanonbra och hon red 2 ggr sen hoppade jag upp själv. Funkade utan bekymmer men sen red den unga henne en dag i paddocken o då small det. Hon bockade som besatt och slängde av ryttaren, kastade sig sen genom staketet och sadeln gick åt fanders. Har inte provat att sitta upp än, hände i förra veckan, men ska testa imorgon så får vi se om allt jobb har gått åt pepparn. Är ju också 50+ så jag har ingen större önskan att bli avbockad hysteriskt men är inte direkt rädd för att prova att sitta upp.

Men oj! Låter som den fick sadeltvång helt plötsligt. Någon mer förändring i utrustningen mot tidigare ridtillfällen?

När det gäller min så har vi haft jätteproblem med spändhet vid just uppsittningsmomentet. Min beridare har fått stå i stigbygeln jättelänge (vid ett pass 50 min), innan spändheten gått över så hon kunnat grensla hästen. Anledningen är att min första beridare ramlade av 2 gånger under den första delen av inridningsprocessen.

Det har inte vart att man stoppat in tån i sidan eller gjort något annat, utan det har bara inte gått att grensla hästen förrän spändheten släppt. Kräven en skicklig ryttare att läsa av hästen och jag är glad över att ha fått tag på en duktig beridare.

Hästen är också känslig för viktförändring, eller har varit hittills i alla fall. Det har räckt med en ny sadel för att sadeltvångstendenser visat sig.

Beridaren har fått introducera ett moment i taget, men igår - 3 år sedan jag lämnade hästen hos beridaren för inridning - nu fanns det INGEN spändhet kvar viduppsittningen. Beridaren har tagit bort longeringsmomentet innan ridning och det går att stoppa foten i stigbygeln för uppsittning redan utanför stalldörren. Beridaren hängde en stund i stigbygeln, men i stället för spändhet så väntade hästen bara på att beridaren skulle sätta sig i sadeln - ett gigantiskt kliv framåt :banana:

Det gör att nu kan vi börja träna på att stå stilla vid uppsittningen och introducera pall då matte har taskigt knä och inte kan sitta upp utan pall ;).

För oss har det alltså tagit tre år från inridning tills att det nu går att rida hästen mer "normalt" och påbörja hennes utbildning.

Från gårdagens beridarträning där vi nu tränar på rakriktningen, rida mindre volter, träna på övergångar och hålla bogarna på plats. Detta tycker Kandi är sketajobbigt, men jobbade på bra. Det kom lite trams också då Kandi tyckte att det där med att hålla bogarna på rätt plats och galoppera höger galopp var totalt överskattat och hon blev skitsur. Beridaren löste problemet mycket bra och Kandi jobbade sedan på även om hon var sur. Så nu går det att korrigera utan att hästen blir stressad eller rädd.

Här är en liten videosnutt från galoppjobbet - utan trams ;)


/Lizzie
 
Screenshot_20200521-232725_Video Player.jpg
Tog en promenad igår och träffade på några stockar. Här har hon ca två meter trav innan hindret, då jag ville hänga med. Stocken är 60-70cm, så egentligen kan hon kliva över den.

Vi tömkör mestadels nu, och försöker få ut hovslagare och equiterapeft. Det är fortfarande svårt med skänkelvikning i trav, då byter hon gångart (5-6 gångarter), men vi fortsätter.
 
@lizzie Nej ingen annan utrustning utan detta utlöstes av ryttaren. Hästen tål inte att man fladdrar med skänkeln eller gör nåt annat liknande. Jag rider henne själv nu igen och det går bra. Hon har inte sadeltvång som Kandi och är inte spänd när man suttit upp o grenslat utan spänd när man sätter foten i stigbygeln så på det sättet är hon ju lättare än Kandi. Ska rida henne själv nu tills det släppt igen, det gör det när hon kommit igång.
 
Hon är allmänt bakskygg så jag tror hon blev rädd för en fladdrande skänkel, räcker med en sån grej för henne tyvärr.
Ändå skönt att ha en teori om vad som utlöser det, även om det är något som kräver mycket av sina ryttare. Jag har en fyraåring som har så svårt att acceptera ryttaren, upplever inte att hon är så bakskygg egentligen utan mer tycker att det är lite otäckt att röra sig med ryttare på. Hoppas att det inte återkommer hos er nu och att det får flyta på!
 
@lizzie Nej ingen annan utrustning utan detta utlöstes av ryttaren. Hästen tål inte att man fladdrar med skänkeln eller gör nåt annat liknande. Jag rider henne själv nu igen och det går bra. Hon har inte sadeltvång som Kandi och är inte spänd när man suttit upp o grenslat utan spänd när man sätter foten i stigbygeln så på det sättet är hon ju lättare än Kandi. Ska rida henne själv nu tills det släppt igen, det gör det när hon kommit igång.

Låter som en bra plan!

/Lizzie
 
Cnut har fått åka och hoppa på bortaplan för första gången. skötte sig som en riktig pärla på alla sätt. Jag har dessutom vågat mig på att prova hoppa själv ett par gånger. Känner mig som en nybörjare efter ett så långt uppehåll, men det är kul att vara igång.
 
Ändå skönt att ha en teori om vad som utlöser det, även om det är något som kräver mycket av sina ryttare. Jag har en fyraåring som har så svårt att acceptera ryttaren, upplever inte att hon är så bakskygg egentligen utan mer tycker att det är lite otäckt att röra sig med ryttare på. Hoppas att det inte återkommer hos er nu och att det får flyta på!
Ofta går sånt över av sig självt, dvs det du nämner, med tiden.
 
Beridarträningen med Kandi går framåt. Äntligen har spändheten vid uppsittning släppt. Kandi har dåligt tålamod och vill att komma igång och jobba på en gång. Det är helt OK i nuläget. Nu när spändheten har släppt så kan vi börja träna med att stå stilla vid uppsittning. För övrigt går ridningen framåt. Fröken har fått lite attityd och ifrågasätter när det blir jobbigt, men när hon förstår att hon måste så jobbar hon på :D . Det är jobbigt att bygga muskler, men nödvändigt om man ska bli ridhäst ;)

20200603_191330_027_01.jpg
 
Eftersom Kandi inte längre blir spänd vid uppsittningen så introducerades i dag nästa steg. Att ryttaren kan sitta upp från pall. Den största utmaningen var att få Kandi att stå stilla. Jag har använt pall för att borsta manen etc. Så den var hon van vid.

Det tog inte många försök innan Kandi förstod vad övningen gick ut på. Efter varje uppsittning fick hon röra på sig, och det är bästa belöningen då hon är en riktig arbetsmyra.

Sakta går det framåt och jag är supernöjd med dagens träningspass :)

 
Hittade den här bilden från 2018. Ska se om jag hittar en liknande bild att jämföra med :)
 

Bifogade filer

  • received_1834375339952235.jpeg
    received_1834375339952235.jpeg
    400,5 KB · Visningar: 26
Kandi har haft ett långt sommarlov - bete i 5 veckor - och det har hon mått bra utav. Jag har satt igång henne med arbete från marken innan vi i tisdags åkte iväg till beridaren igen. Under Kandis vila har jag fått hennes sadel vidgad av Sadeldoktorn och den funkar nu så himla bra. Kandi var supernöjd över att äntligen få komma igång att jobba. Det var bara för beridaren att sitta upp och rida runt på ett stort gärde.

Det blev beridarträning idag också och då fick Kandi skutta ett par hinder. Det tyckte hon var superkul och den dressyrstammade hästen hoppar riktigt bra :D
20200813_183847_001_01.jpg
 
Igår gjorde Kandi sitt ridhästtest. Vi for till Strömsholm och hon gick öppen klass eftersom hon är 6 år.

Jag var fruktansvärd nervös innan - främst över hur Kandi skulle hantera tävlingsplatsen. Hon är van att åka och jag rör mig några mil kring mitt hem. Dock har vi inte åkt så långt som 10 mil och inte heller. Hur skulle hon hantera omgivningen, alla bilar, folk, hästar etc. Min beridare är ju tävlingsvan till max så hon var inte ett dugg nervös som tur var :D .

Det gick jättebra att köra. Kandi stod som ett ljus hela vägen. Väl framme på bedömnignsplatsen så hantera Kandi det hela hur bra som helst. Hon var lite spänd på framridningen och det var väldigt mycket att titta på över huvud taget när vi gick mellan ridhuset. Hästar, bilar, folk, rabatter (?!) etc.

Först gjorde vi ridprovet och Kandi var så fruktansvärt spänd så hon visade inte sina gångarter alls. Poängbedömningen blev följande: Trav: Lätt, taktmässig, önskas mer register och bärighet 6,5 p.
Skritt: Ren, inte så stor, något spänd 6,5 p. GaloppLätt, aktiv, något spänd 7.0. Ridbarhet och allmänt intryck: God bjudnin, för dagen något negativt påverkad av miljön 6,5 p.

Bör det gäller exteriörbedömningen gick den strålande: Typ: Ädel, lätt feminin, väl proportionerlig 8,5 p. Huvud, hals, bål: Lång hals och bål välmusklad 8,5 p. Extremiteter: Något veka bakkotor, i övrigt välbenad 7,5. Dessutom blev hon inmätt till 163 cm så hon har växt under sommaren!!!

Vi fick sedan vänta ett tag på att göra hopprovet. Vi hade tur med vädret så det var uppehåll. Kandi var fortfarande superspänd och taktade i skritten hela tiden. Jag trodde aldrig det skulle gå vägen med hopprovet.

Så kom vi in i röda ridhuset. Kandi blev direkt superfokuserad och visste vad hon skulle göra. Beridaren lät henne nosa på hindren och så var det dags att hoppa fram. Vi hade bestämt att endast hoppa för godkänt eftersom Kandi är dressyrstammad och vi har inte hunnit lära henne att hoppa högre än 80 cm och framför allt inte kombinationer.

Hopprovet idag var Kandis bästa insats. Hon hoppade helt enkelt strålande! Domaren började sin kritik med att säga att de hade velat se mer av Kandi!

Teknik och förmåga: lätt fint språng 6.0. Ridbarhet och allmänt intryck: Intresserad, okomplicerad, något spänd 6.0. Beridaren fick en eloge för att Kandi blev mycket väl visad.

Så både jag och beridaren är mycket nöjda med dagens insats. Detta var en mycket stor grej för Kandi. Det största hon gjort! När jag hämtade protokollet mötte jag hoppdomaren. Jag hade hört hur hon frågat vem Placido Domingo var för något (Kandis pappa). Så jag stannade till och talade om att det är en dansk trakehnerhingst. Hoppdomaren misstänkte att det var något sådant, och sa att jag ska vara mycket stolt över min häst och att hon är superflott. Det var superkul att höra.

20200829_115239.jpg


Här är en film från hopprovet

Vi for sedan hemåt med en rejält trött häst :love:

/Lizzie
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp