Bukefalos 25 år!

Förklara beroende för ny dejt?

pepp

Trådstartare
Jag träffade ju faktiskt dejten i måndags. Skrev och frågade vad han gjorde, förklarade att jag var kaos och om han ville komma förbi.
(En grej jag gör när jag dricker, ringer halva min telefonbok och/eller ber folk komma över pga känner mig ensam)

Han kom förbi och sov över. Mysigt och fint. Men jag borde ju egentligen gå i celibat minst 1 år istället 🙄
Trodde han skulle bli avskräckt, men han verkar tycka jag är fantastisk?!

Vi får väl se, ska testa träffa honom nykter en gång till iaf.
 
Ja, jag känner igen mig i det du skriver med. Har ofta ifrågasatt varför jag egentligen finns till livet på sistone. Nu skulle jag aldrig ta mitt liv, men det har varit extremt destruktiva tankar.

Hoppas jag med, jag längtar tills hon ringer och säger vad det finns för plan ❤
Det är guld värt att du delar med dig så mycket, jag uppskattar det väldigt!
Du är fin och underbar, du verkar rolig och smart. Men du har det jobbigt just nu, det kommer inte vara så här alltid :heart.

Har du slutat med antabus?
 
Tack :heart
Nä det kommer ju bli bättre, kanske bättre än det nånsin varit?

Jo, jag ser ingen vits med att fortsätta eftersom jag dricker på antabus om jag blir tillräckligt sugen... :( det avskräcker mig inte.
Då ska du ju verkligen inte ta Antabus. Jag slutade just av den anledningen också.
Och ja det är klart livet kommer bli helt fantastiskt mycket bättre, kanske bäst någonsin när du blir frisk igen!
Fint att han behandlar dig så bra, det förtjänar du. Hoppas han bemöter dig med respekt, värme och öppenhet så som det ska vara.
 

pepp

Trådstartare
Då ska du ju verkligen inte ta Antabus. Jag slutade just av den anledningen också.
Och ja det är klart livet kommer bli helt fantastiskt mycket bättre, kanske bäst någonsin när du blir frisk igen!
Fint att han behandlar dig så bra, det förtjänar du. Hoppas han bemöter dig med respekt, värme och öppenhet så som det ska vara.

Precis. Tänker att det gör mer skada än nytta.

Det gör han, och jag är så ovan och vill springa åt andra hållet, haha :D
 
Jag träffade ju faktiskt dejten i måndags. Skrev och frågade vad han gjorde, förklarade att jag var kaos och om han ville komma förbi.
(En grej jag gör när jag dricker, ringer halva min telefonbok och/eller ber folk komma över pga känner mig ensam)

Han kom förbi och sov över. Mysigt och fint. Men jag borde ju egentligen gå i celibat minst 1 år istället 🙄
Trodde han skulle bli avskräckt, men han verkar tycka jag är fantastisk?!

Vi får väl se, ska testa träffa honom nykter en gång till iaf.

En person som jag känner som tagit sig ur ett riktigt tungt blandmissbruk och nu jobbar med behandling och rehabilitering svär vid uttrycket ”byxorna på i ett år” när man ska bli nykter. Själv klarade hen att behålla byxorna på i 364 dagar och det gick ju bra det med 😉 skämt åsido så handlar det förstås om att sätta sig själv och sina behov i första rummet, och den insikten verkar du ha ❤️
 
Det ska nog inte vara några problem 😊
Kortet blev inte lämnat idag, hon skulle skriva när hon var på jobbet.

Men hörde aldrig nåt, och ville inte skriva och vara störig eftersom jag vet att hon jobbar extremt mycket. Förhoppningsvis imorgon, eller om jag lämnar det på jobbet i min skrubb.
Det kanske går att fixa kortet med någon annan/på annat sätt så att det blir mera säkert för din del?

Jag kan tänka mig att det nästan är ett måste, åtminstone i början för hjärnans belöningssytem är så inställt på alkohol. Jag drack inte jättemycket även om mängden började öka när jag kom fram till att det bara var negativt med alkohol och inget positivt alls egentligen och bestämde mig därför att helt sluta. Ändå så hände det ett antal gånger det första året/åren att jag köpte en flaska vin eller några öl eller cider och det trots att jag har två mil till närmsta systembutik.

Nu har jag inte minsta lust att dricka något med alkohol i oavsett situation, men det tog säkert fyra, fem år innan jag helt började känna så.
 

pepp

Trådstartare
Det kanske går att fixa kortet med någon annan/på annat sätt så att det blir mera säkert för din del?

Jag kan tänka mig att det nästan är ett måste, åtminstone i början för hjärnans belöningssytem är så inställt på alkohol. Jag drack inte jättemycket även om mängden började öka när jag kom fram till att det bara var negativt med alkohol och inget positivt alls egentligen och bestämde mig därför att helt sluta. Ändå så hände det ett antal gånger det första året/åren att jag köpte en flaska vin eller några öl eller cider och det trots att jag har två mil till närmsta systembutik.

Nu har jag inte minsta lust att dricka något med alkohol i oavsett situation, men det tog säkert fyra, fem år innan jag helt började känna så.

Hon är den enda som bor i närheten av mig tyvärr. Men hon är även extremt upptagen och svår att få tag i :(
Men tänker att jobbet borde fungera att lämna på.

Ja, det sitter verkligen så djupt rotat i belöningssystemet..
Grymt jobbat!
 
Jag säger tvärtom från @Anna - det är när missbrukare träffar Gud eller kärleken de blir nyktra. Men det måste finnas en större anledning än de själva tror jag för att det ska gå hela vägen. :)

Sen är ju du inte ditt missbruk. Det finns ju en bra, härlig människa där med fina kvaliteter.

Ja jag säger inte att det min bekante predikar är rätt, det var mer ett inpass kring celibat-tänket. Tror absolut att det handlar om en större ”mening” för väldigt många - ibland en högre makt, ibland något betydligt mer jordnära 😊
 
Ja jag säger inte att det min bekante predikar är rätt, det var mer ett inpass kring celibat-tänket. Tror absolut att det handlar om en större ”mening” för väldigt många - ibland en högre makt, ibland något betydligt mer jordnära 😊
Och @Ramona jag tror personligen att "byxorna på i ett år" konceptet tillkommit på grund av den stora potentialen för korsberoende, att man hakar på kärleken istället och när den inte alltid går uppåt eller försvinner så är risken för återfall stor. Så länge man aktivt jobbar med sitt beroende så kan kärlek definitivt vara en enormt motiverande faktor, och en jag gick i behandling med gick hela vägen med behandlingshem och öppenvård just för att hen träffat någon hen ville ha ett liv tillsammans med. Jag har dock sett raka motsatsen på nära håll där kärleken blev en flykt med tråkigt slut.
 
Och @Ramona jag tror personligen att "byxorna på i ett år" konceptet tillkommit på grund av den stora potentialen för korsberoende, att man hakar på kärleken istället och när den inte alltid går uppåt eller försvinner så är risken för återfall stor. Så länge man aktivt jobbar med sitt beroende så kan kärlek definitivt vara en enormt motiverande faktor, och en jag gick i behandling med gick hela vägen med behandlingshem och öppenvård just för att hen träffat någon hen ville ha ett liv tillsammans med. Jag har dock sett raka motsatsen på nära håll där kärleken blev en flykt med tråkigt slut.

Jag kom på en sak till kring uppkomsten av detta, att det inte är helt ovanligt att personer hittar varann och faller handlöst på t ex AA- eller NA-möten som nynyktra och kanske berusade av den nya gemenskapen och det nya sammanhanget, men egentligen inte alls är redo för en relation. Tar den ene ett återfall är det alltför lätt för den andre att haka på, som exempel.
 
Jag kom på en sak till kring uppkomsten av detta, att det inte är helt ovanligt att personer hittar varann och faller handlöst på t ex AA- eller NA-möten som nynyktra och kanske berusade av den nya gemenskapen och det nya sammanhanget, men egentligen inte alls är redo för en relation. Tar den ene ett återfall är det alltför lätt för den andre att haka på, som exempel.
Ja det är väldigt vanligt!

Jag drabbades av postakut abstinens runt 8 månader efter jag blev nykter och det var hemskt. Aldrig att jag hade orkat en relation då, jag kunde inte göra någonting mer än att jobba och sova och driva omkring. Fixade inte att koncentrera mig på något alls, glöm att läsa eller vara kreativ eller ens se på någon serie. Trött i ögonen och ont i huvudet, grät för allt, kände mig nästan som om jag hade sömntabletter i kroppen. Först blev jag jätterädd att jag var allvarligt sjuk, men sen läste jag på om just postakut abstinens och allt klarnade.
 

pepp

Trådstartare
Ja det är väldigt vanligt!

Jag drabbades av postakut abstinens runt 8 månader efter jag blev nykter och det var hemskt. Aldrig att jag hade orkat en relation då, jag kunde inte göra någonting mer än att jobba och sova och driva omkring. Fixade inte att koncentrera mig på något alls, glöm att läsa eller vara kreativ eller ens se på någon serie. Trött i ögonen och ont i huvudet, grät för allt, kände mig nästan som om jag hade sömntabletter i kroppen. Först blev jag jätterädd att jag var allvarligt sjuk, men sen läste jag på om just postakut abstinens och allt klarnade.

Så sjukt att det kan komma sånt så himla "lång" tid efteråt :(
 
Så sjukt att det kan komma sånt så himla "lång" tid efteråt :(
Ja det var både lite otäckt och oväntat. Jag var rädd att jag inte skulle få tillbaka min normala hjärna men det har jag fått tror jag, och även om det var jobbigt var det fan jobbigare att hålla igång cykeln av att dricka och vara bakfull. Men det är nog inte fel att veta om att det kan hända och att man får sänka kraven på sig själv då och bara uthärda så kommer det bättre tider. Men har man nyktrat till ordentligt blir man rätt bra på att härda 🙂
 

pepp

Trådstartare
Tror det är lite både och att träffa nån seriöst nu. Jag väl inte riktigt mig själv. Jag dricker betydligt mindre när jag träffar nån jag faktiskt tycker om, visst.

Men jag kan inte lägga det på den personen.
Tar det slut så vet jag att drickandet blir sju resor värre.

Han verkar verkligen jättefin, han skrev igår att han blir ledsen över hur jag ser på mig själv och att jag förhoppningsvis kan se lite av det fina som han ser.

Jag ser ju ut såhär :confused: O_o

Pratade lite med min kollega om det här, om att jag bara vill springa åt andra hållet.
Jag har anknytningsproblem, vilket jag hoppas jag ska få hjälp med under hjälpens gång.
 

pepp

Trådstartare
Apropå dejting och missbruk så har jag skrivit med en kille i ett år cirka.
Har varit öppen med missbruket nu på senaste på instagram, så han vet om det.

Han vill fortfarande ses?! Han ville ta en kaffedejt i tisdags, men då var jag ju dyngbakis.

Jag förstår verkligen ingenting. Tänker att det skulle avskräcka många (vilket det också verkar göra här i tråden)
 

pepp

Trådstartare
Skrev att jag var off pga vet inte vad jag vill.
Vem är han ens?!

Screenshot_20211014-201203_Messenger-01.jpeg
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Jag fyllde år i veckan. Jag tycker inte sånt är viktigt alls och har aldrig varit road av nåt firande. Men inte en enda vän hörde av...
Svar
15
· Visningar
1 935
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
4 685
Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
11 864
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Kan ni fatta? Jag har hunnit fylla 30. Det är helt galet så fort tiden går. Något annat som också är galet är att jag fortfarande inte...
2 3
Svar
49
· Visningar
6 589

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Synas i mörkret
  • Uppdateringstråd 25

Hästrelaterat

  • Hästtransporter
  • Ridskoleryttare 2021

Omröstningar

Upp