Första våningen

Enya

Trådstartare
Hur tycker ni det är att bo på första våningen ni som faktiskt gör det? Alltså i ett bostadsområde och då inte ute mitt ingenmansland :D Upplever ni det som ett problem? Har ni vant er? Har ni insynsskydd? Vad är bäst i så fall?

Tusen frågor då jag precis flyttat till en lägenhet på första våningen, nu i helgen, sover min andra natt här. Bodde på andra våningen tidigare och kunde gå naken ur duschen och rota fram kläder och klä mig. Kom på det när jag duschade här att det kanske inte var så lämpligt. Finns många fördelar med lägenhet på första våningen, men insynen är ju trots allt en ordentlig nackdel. Eller är den det? Är det en så stor grej som jag tänker att det är? Trodde jag skulle vara mer besvärad av det ändå, men tänker inte på det faktiskt. Är det så vanligt att folk glor in i ens hem egentligen? Eller är det bara en känsla man har?
 
Hur tycker ni det är att bo på första våningen ni som faktiskt gör det? Alltså i ett bostadsområde och då inte ute mitt ingenmansland :D Upplever ni det som ett problem? Har ni vant er? Har ni insynsskydd? Vad är bäst i så fall?

Tusen frågor då jag precis flyttat till en lägenhet på första våningen, nu i helgen, sover min andra natt här. Bodde på andra våningen tidigare och kunde gå naken ur duschen och rota fram kläder och klä mig. Kom på det när jag duschade här att det kanske inte var så lämpligt. Finns många fördelar med lägenhet på första våningen, men insynen är ju trots allt en ordentlig nackdel. Eller är den det? Är det en så stor grej som jag tänker att det är? Trodde jag skulle vara mer besvärad av det ändå, men tänker inte på det faktiskt. Är det så vanligt att folk glor in i ens hem egentligen? Eller är det bara en känsla man har?
Alltså bottenvåningen/markplan? :D Jag bor på markplan och har satt upp spegelfilm på vardagsrumsfönstret, men min layout är lite speciell där trappan upp till alla andra lägenheter går på utsidan av huset direkt förbi mitt fönster. Jag föredrar att dra för gardinerna när det blir mörkt ute och spegelfilmen slutar fungera. Jag vill kunna sitta naken/topless i soffan.
Sovrumsfönstret vetter ut mot gatan och min trädgård är liten så där öppnar jag aldrig gardinerna alls, men de är inte heltäckande egentligen - mer så att folk verkligen får anstränga sig om de vill se in och då tänker jag att de får skylla sig själva. 😅
 
Har gjort det på tre olika ställen, typ.

Första stället var sådant där huset stod i backe, så från köksfönstret var det markplan och från vardagsrum/sovrum blev det att lägenheten var en våning upp. Sjukt bekvämt, slippa trappor men också insyn. Mellan kök och trottoar (som annars var utanför) så växte en bred häck, så folk kom inte och gick preciiis vid fönstret utan flera meter ifrån.

Ställe två var ok. Där kunde folk gå förbi precis utanför om de ville, men de hade inte direkt anledning till det.

Ställe 3 fick mig att hata det. Utanför uteplatsen var det en lekpark, så det kändes som om man hade barnen lekandes på sig hela tiden. Barnen lekte också preciiiis utanför mitt sovrumsfönster (dvs, satt i buskarna utanför och knackade ibland på fönstret för att "leka" med hundarna som stod i min säng och tittade ut. Absolut NOLL insynsskydd och de buskar som efter ett tag växte tillräckligt för att ge lite ro, de kapades snabbt ner. Och justja, hyfsat nära sovrumsfönstret fanns också en populär gångväg.


Skrattretande nog så var första stället i ett område som har uselt rykte, i stil med "alla knarkar och har ihjäl varandra hela tiden!" och det var den lägenhet jag trivdes bäst i. Den sista var i ett finare område, som skulle vara så lugnt och tjusigt. Herregud vad jag aldrig kunde slappna av där.
Jag kan absolut tänka mig bo i bottenvåning igen, men kommer då vara noga med att kolla hur det är med just insynsskydd, närhet till eventuella populära saker som gångvägar och lekplatser osv. En lägenhet som jag kikade på blev ointressant när jag insåg att det även där fanns en lekplats precis på andra sidan uteplatsstaketet.
 
Jag har bott i suterränglägenhet där sovrummet var i markplan och vardagsrum + kök + balkong en våning upp. Jag tyckte inte om det. Jag drog aldrig någonsin upp persiennerna i sovrummet. Jag kände att både vardagsrum och balkong kom alldeles för nära människorna som gick förbi utanför. Jag kände mig uttittad för jag visste ju hur mycket jag såg av mina grannar som bodde i motsvarande lägenheter.
 
Hur tycker ni det är att bo på första våningen ni som faktiskt gör det? Alltså i ett bostadsområde och då inte ute mitt ingenmansland :D Upplever ni det som ett problem? Har ni vant er? Har ni insynsskydd? Vad är bäst i så fall?

Tusen frågor då jag precis flyttat till en lägenhet på första våningen, nu i helgen, sover min andra natt här. Bodde på andra våningen tidigare och kunde gå naken ur duschen och rota fram kläder och klä mig. Kom på det när jag duschade här att det kanske inte var så lämpligt. Finns många fördelar med lägenhet på första våningen, men insynen är ju trots allt en ordentlig nackdel. Eller är den det? Är det en så stor grej som jag tänker att det är? Trodde jag skulle vara mer besvärad av det ändå, men tänker inte på det faktiskt. Är det så vanligt att folk glor in i ens hem egentligen? Eller är det bara en känsla man har?
Menar du bottenplan/markplan eller första våningen?
Första våningen är en trappa upp, dvs man har sällan insyn från marken.
Har bott på bottenplan och hade inget insynsskydd, men mina fönster vätte ut mot allmänning och inte en gata så det gick inte direkt förbi någon ändå mer än han som klippte gräset på sommaren och ibland lite barn som lekte (dock sällan).
Kunde dock känna mig lite otrygg ibland med att sova med öppet fönster, något jag aldrig känt när jag bott på första våningen eller högre upp.

Hade inte velat bo på bottenvåning/markplan om det varit en gata precis förbi mina fönster eller lekplats utanför.
 
Senast ändrad:
  • Gilla
Reactions: Sel
Hur tycker ni det är att bo på första våningen ni som faktiskt gör det? Alltså i ett bostadsområde och då inte ute mitt ingenmansland :D Upplever ni det som ett problem? Har ni vant er? Har ni insynsskydd? Vad är bäst i så fall?

Tusen frågor då jag precis flyttat till en lägenhet på första våningen, nu i helgen, sover min andra natt här. Bodde på andra våningen tidigare och kunde gå naken ur duschen och rota fram kläder och klä mig. Kom på det när jag duschade här att det kanske inte var så lämpligt. Finns många fördelar med lägenhet på första våningen, men insynen är ju trots allt en ordentlig nackdel. Eller är den det? Är det en så stor grej som jag tänker att det är? Trodde jag skulle vara mer besvärad av det ändå, men tänker inte på det faktiskt. Är det så vanligt att folk glor in i ens hem egentligen? Eller är det bara en känsla man har?

Jag lyckades inte vänja mig vid det där med insynen och att barn och andra som gick nära kunde se rakt in. Även om största problemet var en unge som gick och kollade in genom brevinkastet (sånt som fanns i forntiden i dörrarna, vilket man kan göra oavsett våning).

Å andra sidan har jag tänkt att ungefär en tredjedel av landets lägenheter ligger på bottenplan - så det går liksom inte att alla väljer bort dem. I många moderna hus i städer väljer man att göra annat än bostäder i markplanet, men i gamla hus är det högst vanligt att ha bostäder hela vägen.

Går det att kolla över insynsskydd i fönster så att man kan få mindre av den där känslan kanske?
 
Jag bor i radhus med två våningar. Sovrummen på andra våningen. Men kök och vardagsrum på markplan. Vi har en liten rabatt utanför köksfönstret och har låtit växterna växa lite mer på höjden för att vara lite insynsskydd. Utanför vardagsrumsfönsterna är vår lilla trädgård men visst är det lite insyn. Inget jag har problem med men jag går å andra sidan inte runt naken på nedanvåningen. Badrum, sovrum och klädkammare är där uppe där det inte finns nån insyn.

Man kan ha tunna ljusa gardiner som släpper in ljus men som ger lite insynsskydd. Det finns fönsterplast som man kan ha på fönstrets nedre del. Det har nån i området där jag bor. De har det i sitt köksfönster så att när de sitter ner vid köksbordet så ser man inte dem.
 
Jag har bott i hus i väldigt tättbebyggt område så ja, där är det omöjligt att inte ha insyn. Särskilt hundägare är störande när de stannar en stund utanför fönstret.

Jag gillar inte insyn, och har aldrig vant mig vid det utan kört med neddragna persienner och insynsskydd, även om jag tycker det är vansinnigt fult och i vägen (jag gillar nämligen att titta ut minst lika mycket som dem som gillar att titta in 😁)

När vi tittade på hus så var det något vi kollade på, att det fanns delar som inte hade insyn från gatan/gångvägen. Vån 2, rum på någon sida, någon del av tomten som går att göra avskild etc. Är man inte gjord av pengar så kan man ju vanligtvis inte köpa exakt det man vill, så det fick bli en prioritering för att kunna hantera den insyn som var omöjlig att undvika helt.
 
Menar du bottenplan/markplan eller första våningen?
Första våningen är en trappa upp, dvs man har sällan insyn från marken.
Har bott på bottenplan och hade inget insynsskydd, men mina fönster vätte ut mot allmänning och inte en gata så det gick inte direkt förbi någon ändå mer än han som klippte gräset på sommaren och ibland lite barn som lekte (dock sällan).
Kunde dock känna mig lite otrygg ibland med att sova med öppet fönster, något jag aldrig känt när jag bott på första våningen eller högre upp.

Hade inte velat bo på bottenvåning/markplan om det varit en gata precis förbi mina fönster eller lekplats utanför.
Bottenplan.
 
Menar du bottenplan/markplan eller första våningen?
Första våningen är en trappa upp, dvs man har sällan insyn från marken.

Nej, på svenska kan man kalla boytenplan/markplan för första våningen, det är korrekt båda två. På engelska heter det groundfloor, men jag är lärd att det är på brittisk engelska och att på amerikansk engelska kan man använda 1st floor. Det var dock ca hundra år sedan jag gick i skolan och det kanske var en förenkling, så jag får överlåta åt modersmåltalare att berätta hur det egentligen är. Jag tog bara upp det för att det kanske kan vara en anledning till att många tror att man inte kan säga första våningen på svenska (jag hör det då och då) men det kan man.
 
Jag har aldrig stört mig. Inte i lägenhet och inte nu. Jag bor i en villa med stora fönster (golv o hela vägen upp) bredvid en gångväg i tätbebyggt område. De va jobbigt i början men inte nu längre, om nu folk vill titta in så varsegoda.
 
Vi bodde på första våningen tidigare och det störde aldrig mig, men då var det lite högre upp än i ansiktshöjd på kökssidan som var ut mot parkeringen och ingången och mer markplan på andra sidan, där var det en innergård med träd och buskar och lite kuperat. I slutet av vår tid där byggdes dock en förskola på den sidan men det störde mig inte nämnvärt för det var ju bara barn där när jag ändå var på jobbet.
Jag trodde nog att jag skulle ha svårare för det än vad jag hade, men för mig var det nog mest positivt att bo långt ner. Jag bryr mig inte så mycket om nån skulle se när jag byter om.
 
Jag bodde i lägenhet på markplan innan jag flyttade till min nuvarande. Vantrivdes. Hade tre stora fönster i vardagsrummet som vätte mot gångbanan/vägen och dessutom en uteplats som var välanvänd på sommaren. De satt vända mot min fönster och solade. Vet att de inte tittade in men fick den känslan ändå Tittade en in genom mittenfönstret gick det att se ut genom köksfönstret, alltså genom hela lägenheten. Hade persiennerna nere i stort sett hela tiden eftersom jag visste hur väl allt syntes när det blev mörkt. Det och grannarna var anledningen till att jag valde att flytta. Aldrig mer lägenhet på markplan.
 
Gillar inte insyn, oavsett lägenhet eller i hus som jag bott i senaste 7 åren. I sovrummet är gardinen alltid för trots andra våningen, och de rum som har/haft fönster mot grannar har jag satt sån insynsskydd i plast för nedre delen av fönstren. Då ser jag ut om jag står, men grannar/förbipasserande ser inte om jag är påklädd eller inte 😅 I vardagsrummet valde jag att ha dubbla spetsgardiner istället, för att släppa in mer ljus men ändå få lite skyddat. Har bott i villaområde där husen låg lite väl nära varandra, så det kändes bäst så.
 
I min förra lägenhet bodde jag på markplan, men hade tur nog bara fönster mot "baksidan" så det var sällan folk som gick förbi där. Dock hade jag 9 av 10 dagar draperier/gardiner fördragna så jag gillade det inte alls. Nu bor jag en våning upp och jag älskar det. Sovrummet är mot parkering så där är det alltid fördraget (men där spenderar jag ju ingen tid förutom att sova) och kök + vardagsrum mot skog så där är det alltid öppet. Vill bo en våning upp men inte markplan, för jag vill lätt kunna evakuera med typ en bruten fot som maximal skada om jag behöver hoppa :o
 
I min förra lägenhet bodde jag på markplan, men hade tur nog bara fönster mot "baksidan" så det var sällan folk som gick förbi där. Dock hade jag 9 av 10 dagar draperier/gardiner fördragna så jag gillade det inte alls. Nu bor jag en våning upp och jag älskar det. Sovrummet är mot parkering så där är det alltid fördraget (men där spenderar jag ju ingen tid förutom att sova) och kök + vardagsrum mot skog så där är det alltid öppet. Vill bo en våning upp men inte markplan, för jag vill lätt kunna evakuera med typ en bruten fot som maximal skada om jag behöver hoppa :o
Utrymningsstege är inte helt fel att ha vid fönstret. Till och med krav i vissa fall. Då kan man utrymma från mycket högre höjd än första våningen från ett fönster.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...de/boverkets-byggregler/brandskydd/utrymning/
 
Nej, på svenska kan man kalla boytenplan/markplan för första våningen, det är korrekt båda två. På engelska heter det groundfloor, men jag är lärd att det är på brittisk engelska och att på amerikansk engelska kan man använda 1st floor. Det var dock ca hundra år sedan jag gick i skolan och det kanske var en förenkling, så jag får överlåta åt modersmåltalare att berätta hur det egentligen är. Jag tog bara upp det för att det kanske kan vara en anledning till att många tror att man inte kan säga första våningen på svenska (jag hör det då och då) men det kan man.
Okej, trycker man dock 1 i hissar kommer man en våning upp och inte till entrevåningen.
 
Min första lya var i suterrängplan med en garagelänga som avgränsade uteplatsen baktill. God insyn, men på baksidan av huset så ingen hade vägarna förbi. Rätt najs. Men allt är väl "rätt najs" när en är 19?

Flyttade därifrån till markplan. Fönster som vätte mot port med ljugarbänk, rökruta och askkopp, samt att promenadstråket in mot city gick där som grädde på moset. Många som hängde utanför och "vilade ögonen" rätt in i mitt sovrum. Förfärligt!
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
26 386
Senast: Snurrfian
·
  • Artikel
Dagbok När jag bytte stad och behövde hitta ett nytt boende så började jag med att hyra en stuga på en gård som jag hittade via annons på...
Svar
2
· Visningar
1 013
Senast: Habina
·
  • Artikel
Dagbok Jag har tidigare skrivit om fördelarna med att bo här, men visst finns det nackdelar också. I tråden om hus kontra lägenhet var det...
Svar
1
· Visningar
587
Senast: Noxos
·
Relationer Alltså... min bonusmamma. Jag blir så trött på henne ibland. Hon tycker att jag och min bror kan dela rum (vi är totala motsatser till...
2 3
Svar
57
· Visningar
10 579
Senast: a1agnlju
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 16
  • Artroskopi äldre häst
  • Födda 2022

Omröstningar

Tillbaka
Upp