Fotografera/kamerans funktioner FAQ

S

Stormogul

ISO:
Iso är kortfattat hur ljuskänslig sensorn ställs in att vara (Filmen på analoga kameror).

Desto högre iso tal desto mer ljus fångar sensorn upp, nackdelen med högre isotal är att det blir digitalbrus på bilderna, man skulle kunna säga att det ser ut som myrornas krig i regnbågens färger. Desto högre iso tal, desto mer brus blir det. Det finns dock miljöer då man helt enkelt måste höja iso för att överhuvudtaget få en bild och då får man lära sig att leva med att det blir brusiga bilder, t.ex. i ett ridhus är ofta iso 1600 ett måste. Det finns dock program som kan redusera bruset någorlunda, man skall dock veta att detta inte blir jättesnyggt och om man reduserar för mycket brus blir bilderna helt utsmetade utan detaljer. Om man däremot konverterar en brusig bild till gråsakal blir oftast bruset väldigt snyggt och ser ut som filmkorn som uppstår på analoga bilder vid användande av film med höga isotal.


Bländare:
Bländare är som en ring av lameller som sitter i objektivet, den bestämmer hur mycket ljus som objektivet skall släppa igenom. På kameran anges detta som F tal, t.ex. F5.6

Desto lägre talet är desto mer ljus släpps in, det man skall tänka på är också att skärpedjupet blir kortare desto lägre Ftal man väljer, men mer om det snart. Man kan se det som att bländarlamellerna skapar ett hål som blir mindre eller större beroende på bländartal där ljuset skall igenom. Det man skall betänka på är att vid mycket små bländare t.ex. bländare 25 och mindre så minskar skärpan då diffraktionen sätter in, för mycket ljus genom för litet hål gör att bilderna inte blir lika högkvalitativa som på större bländare. Ljusstarka zoomar brukar ha 2.8 som största bländare över hela zoomomfånget, det räknas som ljusstark optik. Fasta objektiv brukar ha 2.8 ända ner till 1.4 och i vissa fall så lågt som 1.2. 2.8 räknas här fortfarande som ett ljusstarkt objektiv men 1.8 är mer standard i alla fall när det gäller de klassiska 50mm 1.8 och 85mm 1.8


Skärpedjup:
Skärpedjupet är planet där skärpan sitter, man kan se det som att skärpan är olika stort i djupled, vill man t.ex. ha en suddig bakgrund så tar man en stor bländare, t.ex. 4 ändå ner till 1.4 eller mer, medan om man vill ha stort skärpedjup där bakgrunden inte är utsuddad utan skarop precis som förgrunden eller objektet man fotograferar så väljer man en liten bländare, 8 och neråt till 22 cirka. Som sagt så är en stor bländare (låg siffra, t.ex. 2.8) att föredra om man vill ha oskarp bakgrund eller om det är dåligt ljus, däremot kan man om man vill ha skarp bakgrund och förgrund ha en liten bländare (högre tal, t.ex. 18 eller 22) eller om det är väldigt mycket ljus och man vill dämpa ljuset för att få en korrekt exponering. Det finns ett programläge som kallas för Aperturepriority (Bländarprioritet) där man ställer in sitt bländarvärde så rättar sig slutartiden efter det, perfekt om du vill styra skärpedjupet med antingen suddig bakgrund eller osuddig bakgrund. Heter Av på Canon och A på Nikon.


Slutare:
Det finns främst tre typer av slutare, Ridåslutare, central/cirkelslutare och elektronisk slutare. Elektronisk slutare sitter oftast i kompaktkameror och där finns inga mekaniska delar som rör sig utan det är enbart elektronik som sätter på och stänger av sensorn, därför kan kompaktkameror visa en preview bild på skärmen för att slutaren hela tiden är öppen. En ridåslutare är en slutare som sitter i systemkameror, både digitala och analoga. Den fungerar som så att det är som på bio, när ridån dras bort så tas bilden och sensorn exponeras en viss tid för ljuset, sedan dras ridån igen och exponeringen avslutas. Cirkel/centralslutare fungerar som en bländare ungefär, en cirkel i mitten som öppnas och en sluts. Vid sport eller hästhoppning där saker och ting rör sig snabbt behövs en snabb slutare för att frysa rörelserna, t.ex. 1/500 dels sekund (På Nikon står det bara 500), detta kräver dock bra med ljus eller höjt isovärde. Om man plåtar saker i dåliga ljusförhållanden är långsammare slutartider att föredra, t.ex. i en skymning så kan tider ner till ett par sekunder vara att föredra, men detta kräver att man dels har ett objekt som står stilla (Om man inte vill ha kreativ rörelseoskärpa) och ett stadigt stativ. Om man vet att man skall ha en viss slutartid, t.ex. 1/250 dels sekund som de allra flesta kameror kräver som snabbaste slutartid för att använda blixt kan man ställa in Tv på Canon eller S på nikon och ställa in slutartiden så rättar sig resten av inställningarna efter detta.


Oskärpa:
Oskärpa är delar där bilden inte är i fokus eller om man rört kameran under exponeringen. Det kan tyckas att man håller kameran still, men små microvibrationer kan orsaka lite rörelseoskärpa över hela bilden, detta är dock något man kan öva upp att motverka och med lite träning så kan man handhålla kameran även under relativt långa slutartider (I detta fall kanske ner till 1/30-1/50 dels sekund beroende på objektiv). Det man skall komma ihåg som en tumregel är att om man har ett objektiv på 50mm så skall man helst ha minst 1/50 sekund, man skall alltså ha den tid som objektivet är i brännvidd minst för att vara någorlunda säker på att inte få allt för skakiga bilder, har du t.ex. ett teleobjektiv på 300mm så bör du alltså helst ha minst 1/300 dels sekund, detta gör att teleobjektiven oftast kräver bra ljus för att man skall få skarpa bilder.


Bildkvalitéinställningar:
Som nybörjare är det enkelt att börja med sin kamera genom att slå på Högsta kvalité och största storlek på Jpeg inställningarna. Det funkar väldigt bra och blir väldigt bra bilder, men vill man arbeta med sina bilder efteråt i ett bildbehandlingsprogram är RAW formatet att föredra, detta är som namnet låter Rå data och är obehandlat av kamerans interna processor. När en kamera spottar ur sig en Jpeg så behandlas den i kamerans interna bildbehandlingsprogram, när man plåtar i Rå format så behandlas inte filen utan det kräver att man behandlar filen i ett bildbehanlingsprogram t.ex. Camera RAW som följer med Photoshop. Detta ger stora fördelar när man arbetar med sina bilder för bilderna tål att pillas med mycket mycket mer än en Jpeg, tycker man däremot att man är nöjd med bilderna som kommer från kameran kan man gott köra Jpeg, Jpeg tar mycket mindre plats än en Råfil på minneskortet så det är platsbesparande att köra Jpeg. Det man bör tänka på är att det i alla systemkameror går att ställa in hur man vill att kameran skall behandla Jpegfilen, t.ex. höja skärpan, öga färgmättnaden, öka kontrasten osv. Detta gör att många som inte bildbehandlar sina bilder också kan få mer "färdiga" bilder direkt ur kameran. RAW = rå data som måste behandlas i ett bildbehandlingsprogram innan bilden går att använda, och tål mycket efterbehandling, men tar också mer plats både på minneskortet och på datorns hårddisk. Jpeg = en "färdig" bild direkt ur kameran som i kamerans inställningar går att fixa till så att de blir riktigt snygga, går dock inte att bildbehandla särskilt mycket innan bilderna förstörs och det börjar se dåligt ut, det spar dock plats både på minneskortet och på datorns hårddisk.


Ljusmätning:
Kameran mäter ljus, oftast genom en liten extra sensor (I systemkameror) och berättar på det sättet vilken exponering den tycker att man skall välja. Det finns oftast tre olika lägen för ljusmätning. matrixmätning tar upp mätning från nästan hela området och gör sedan en övervägning mellan ljusa och mörka områden för att göra en kompromiss för att få en bra exponering, funkar nästan alltid jättebra och är det man allra mest använder om man inte exponerar manuellt. Centrumvägd mätning, mäter bara en viss del i mitten av bilden och bryr sig inte om resten för att mäta exponeringen, detta kan vara vettigt t.ex. om man vill göra ett porträtt i motljus och har modellen i mitten, då blir modellen rätt exponerad. Spotmätning, väljer en liten del av bilden, i samband med fokuspunkten man valt och fungerar ungefär som centrummätning fast på en specefik punkt, kan användas i samma syfte som centrummätning.

Autofokusmätning:
Autofokus är något de allra flesta använder, dagens kameror erbjuder snabb och säker fokusering genom autofokus. Det finns såkallade autofokuspunkter där kameran både i höjd/sidled samt även i vissa kameror djupled kan söka efter en kontrasterande punkt för att hitta fokus. Man väljer antingen en fokuspunkt själv manuellt genom att välja AF-S (Single) och sedan flyttar runt fokuspunkten med fyrvägsratten eller så kan man låta kameran välja fokuspunkt med möjlighet att följa objektet när det rör sig över bilden i AF-C läge (Continous), sedan finns det ett läge som heter AF-A (Automatisk) som väljer mellan AF-S och AF-C intelligent och märker hurdant objektet är. AF-A är rekommenderat för de som inte vet hur de skall ställa in autofokusen. Kom också ihåg att på kamerahuset ställa in AF

på AF/Manuell ratten. I AF-S så krävs det att fokus hittas genom att hålla ner avtryckarknappen halvvägs innan man kan ta en bild, om den inte hittar fokus så tas ingen bild, däremot i AF-C så kan man ta en bild även om kameran inte hittar fokus, detta för att man skall kunna peppra många bilder om det behövs. Det finns också manuell fokus där man på en fokusring på objektivet snurrar in fokus, man snurrar på fokusringen och fokus flyttas fram och tillbaka tills man får fokus där man vill, detta styrs alltså inte av några autofokuspunkter även om de lyser i sökaren.



Till sist vill jag säga att är det något man bör öva på rent tekniskt är det att hålla kameran still samt att lära sig att exponera ordentligt, det kommer att finnas tillfällen då kamerans automatik inte kommer att räcka till och då är den enda möjligheten att exponera manuellt för att överhuvudtaget få en bild som går att använda.

Lycka till!
 
Sv: Fotografera/kamerans funktioner FAQ

*två tummar upp*

Hoppas någon moderator kan nåla dessa FAQ trådar!

Snyggt jobbat och bra formulerat!
 
Sv: Fotografera/kamerans funktioner FAQ

Åh vilken bra tråd!
Nog för att jag försöker läsa på fotosidan också, men här blev det så enkelt hopsamlat, tackar!
Ska läsa här lite nu och då så kanske det fastnar i min skalle med :angel:
 
Sv: Fotografera/kamerans funktioner FAQ

Tack, poängen är ju att folk skall lära sig! Eftersom att jag i grund och botten är pedagog så kanske det hjälper att få till en lättfattad text.


Om det uppstår frågor så kan ju folk fråga i den här tråden!
 
Sv: Fotografera/kamerans funktioner FAQ

Tackar för bra information!

Måste dock säga: Ju [bla bla], desto [blää].

Ex: "Ju högre ISO-tal desto mer ljus fångar sensorn upp"
 
Sv: Fotografera/kamerans funktioner FAQ

Toppen-FAQ!:bow:
Enkel och samanfattande!
 
Sv: Fotografera/kamerans funktioner FAQ

Nu har jag äntligen läst.
Och trots attt jag har en liten kompaktkamera inspirerade guiden mig i alla fall att kolla den riktiga manualen (inte bar snabbmanualen) och lära mig lite om alla inställningar.

Tusen tack :bow:
 

Liknande trådar

A
IT & mobiler Jag är i kameraval och -kval! Jag är en glad hobby/amatörfotograf som fotar en hel del och mest för privat bruk. Bilderna används i...
2 3
Svar
59
· Visningar
6 289
Senast: Mammadutt
·
S
IT & mobiler Systemkamera eller kompaktkamera? Det finns ganska många skillnader mellan en systemkamera och en kompaktkamera, den kanske absolut...
2
Svar
26
· Visningar
3 276
Senast: Irenes
·
IT & mobiler Jag ska köpa en ny kamera (som jag vill utvecklas med, d.v.s. fota lite allt möjligt. Macrobilder, rörelser, porträtt... allt!). Valet...
Svar
10
· Visningar
1 740
Senast: Stormogul
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp