Frågor om döva, teckenspråktolk och arbetslivet

Åh, på tal om det där med text på skärm så trillade jag över guidad meditation för hörselskadade på YouTube och tyckte själv den var jättebra. Det är inte alltid jag har möjlighet att lyssna (typ på tåg och andra bullriga miljöer) och då var texten skön. Så kan tänka mig att något liknande skulle kunna fungera för poddar, men jo, svårt att göra annat samtidigt.

Ja, det är nog en vanesak. Kan tänka mig att många av oss vänjer oss vi den volymen som är vid framträdanden (en hel orkester är ganska högljudd:crazy:) och sen 'ska' det vara samma även vid träning. Min förhoppning är någonslags superhörselskydd som sitter i även i pirouetterna:laugh:
Sidospår, men funkar inte vanliga gjutna öronproppar? (Jag skaffade när jag pluggade musik, men använder dem rätt mycket även i vardagen på grund av tinnitus och överkänslig hörsel...)
 
+ @Nahar

Sedan 23 september förra året är det ju faktiskt lag på att det ska finnas det. Personer inte kan ta del av ljud- eller videoinspelningar ska ha möjlighet att tillgodogöra sig innehållet med hjälp av en alternativ representation. För en podd kan det handla om transkribering av innehållet.
Skönt att det är lag på det! Men jag tänkte lite mer på att det skulle finnas något mer smidigt än ren transkription, något som översätter mer än bara själva språket. Lite som att sånger teckentolkas annorlunda än tal, för många poddar är ju ändå mer än bara tal, det är ton och kontext och ljudbild och så vidare.
 
Sidospår, men funkar inte vanliga gjutna öronproppar? (Jag skaffade när jag pluggade musik, men använder dem rätt mycket även i vardagen på grund av tinnitus och överkänslig hörsel...)
Jag testade gjutna öronproppar runt 2011-2012 och de jag hade då satt inte fast tillräckligt, flög av mitt i rörelsen ibland eller bara lossnade så att de inte fungerade. Kanske har de blivit bättre sen dess, men nu uppträder jag inte lika mycket så har inte efterforskat. Kan vara mina öron också, jag har väldigt smala hörselgångar och tappar ofta vanliga öronproppar och in-ear lurar mer än andra. Men jag känner inte någon dansare som har gjutna öronproppar som de tycker fungerar.
 
Skönt att det är lag på det! Men jag tänkte lite mer på att det skulle finnas något mer smidigt än ren transkription, något som översätter mer än bara själva språket. Lite som att sånger teckentolkas annorlunda än tal, för många poddar är ju ändå mer än bara tal, det är ton och kontext och ljudbild och så vidare.

Min förhoppning är att det du efterfrågar kan komma att utvecklas i och med lagen om digital tillgänglighet.
 
Jag pratar inte egentligen om gruppen utan om personerna. De jag träffat, vilket inte är många alls. De har inte varit aktiva och positiva. Jag kanske har träffat dem vid fel tillfälle.

Eller också var det passiva ledsna människor som du träffade, jag misstror dig inte. Det finns massa såna människor i världen, både inom och utanför handikapporganisationerna.

Min poäng är mest att om du inte gillade dem du träffade så finns det andra. Precis som inom alla grupper. Sen måste du såklart inte söka kontakter bland synskadade om du inte vill. Jag bara tänker att det kan vara ett stöd att ha några att prata med som har faktiska erfarenheter - och då faktiska erfarenheter av att leva som du vill leva. Ex med ledarhund, med resor, med träning, och vad det nu är.

Så himla vanligt är det inte att yrkesverksamma friska människor sitter hemma och är helt passiviserade. Då är det ofta många fler problem med i bilden än bara synskadan.
 
Jag testade gjutna öronproppar runt 2011-2012 och de jag hade då satt inte fast tillräckligt, flög av mitt i rörelsen ibland eller bara lossnade så att de inte fungerade. Kanske har de blivit bättre sen dess, men nu uppträder jag inte lika mycket så har inte efterforskat. Kan vara mina öron också, jag har väldigt smala hörselgångar och tappar ofta vanliga öronproppar och in-ear lurar mer än andra. Men jag känner inte någon dansare som har gjutna öronproppar som de tycker fungerar.
Ah, va synd! Jag dansar ju inte med mina, men tycker de sitter bra och bekvämt i andra situationer. Men det blir ju klart lite andra krafter i dansen! Har med trånga hörselgångar (så att tom den som gjöt propparna reagerade!) så är tacksam för dem då alla andra sorter gör ont!
 
Ah, va synd! Jag dansar ju inte med mina, men tycker de sitter bra och bekvämt i andra situationer. Men det blir ju klart lite andra krafter i dansen! Har med trånga hörselgångar (så att tom den som gjöt propparna reagerade!) så är tacksam för dem då alla andra sorter gör ont!
Ja, jag använder mina ibland när jag är på konsert eller klubb, och de håller ju för det och fungerar bra, men när en håller på och kastar runt folk och knycker med huvudet som en uggla är det lite svårare :laugh:
 
Eller också var det passiva ledsna människor som du träffade, jag misstror dig inte. Det finns massa såna människor i världen, både inom och utanför handikapporganisationerna.

Min poäng är mest att om du inte gillade dem du träffade så finns det andra. Precis som inom alla grupper. Sen måste du såklart inte söka kontakter bland synskadade om du inte vill. Jag bara tänker att det kan vara ett stöd att ha några att prata med som har faktiska erfarenheter - och då faktiska erfarenheter av att leva som du vill leva. Ex med ledarhund, med resor, med träning, och vad det nu är.

Så himla vanligt är det inte att yrkesverksamma friska människor sitter hemma och är helt passiviserade. Då är det ofta många fler problem med i bilden än bara synskadan.
Jag lyssnar och jag tar det du säger till mig. :) Och jag hoppas att du har rätt, vilket jag absolut tror dock! Det var trots allt en positiv upplevelse att se den här videon med Youtubern och förstå att hon inte är en av dem som sitter på rumpan och är hjälplös.

Hon berättade vid något tillfälle om någon app man kunde ringa någon när man behövde "låna någon ögon" för att se, hon var tex vid ett tillfälle i affären och skulle köpa godis och ville se vad för sort hon hade framför sig och vid ett annat tillfälle ville hon snabbt hitta någonstans henne hund kunde kissa utanför så hon ringde och som ett videosamtal berättade personen vad den såg, för henne.
Eller en ny app, tror jag det är, som berättar vad hennes medicinburkar innehåller om hon för de över kameran på telefonen. Just det har jag funderat på hur man gör om man inte ser.

Och jag bara tappade hakan och tänkte att plötsligt verkar livet inte hälften så mörkt, ensamt och besvärligt ju!
 
Jag lyssnar och jag tar det du säger till mig. :) Och jag hoppas att du har rätt, vilket jag absolut tror dock! Det var trots allt en positiv upplevelse att se den här videon med Youtubern och förstå att hon inte är en av dem som sitter på rumpan och är hjälplös.

Hon berättade vid något tillfälle om någon app man kunde ringa någon när man behövde "låna någon ögon" för att se, hon var tex vid ett tillfälle i affären och skulle köpa godis och ville se vad för sort hon hade framför sig och vid ett annat tillfälle ville hon snabbt hitta någonstans henne hund kunde kissa utanför så hon ringde och som ett videosamtal berättade personen vad den såg, för henne.
Eller en ny app, tror jag det är, som berättar vad hennes medicinburkar innehåller om hon för de över kameran på telefonen. Just det har jag funderat på hur man gör om man inte ser.

Och jag bara tappade hakan och tänkte att plötsligt verkar livet inte hälften så mörkt, ensamt och besvärligt ju!

Alltså jag har rätt. Jag umgås med blinda människor nästan dagligen och är i princip uppvuxen på SRF. ;)

Det finns en massa hjälpmedel, appen du tänker på kanske var clarospeak? Eller scanpen?

Vill du ha kontakt med ledarhundsförare i Sverige så maila ex SLHF och fråga om det finns ledarhundsträffar någonstans i närheten där du bor. https://ledarhund.nu/om-slhf/vad-ar-slhf/

Jag vet inte riktigt vad folk skulle leva av om de inte yrkesarbetade, så himla lätt är det inte att få bidrag att du bara kan sätta dig på rumpan och säga att du vägrar arbeta...
 
Varför i all sin dar är det ett krav? :confused:🤔

Jag tror att en hörande person kan vara minst lika "fördomsfull" (mitt val av ord för det du beskriver) som en hörselskadad i fråga om hur patienten upplever sin skada. Typ att man tror att alla tycker att det är riktigt eländigt och tycker synd om dem, fast det inte är alla som känner så.
Om en sådan hörande person kan lära sig under utbildningen att inte alla upplever det så och vara objektiv, så kan nog en hörselskadad lära sig att vara objektiv också.

Det är ju som att en läkare som råkat ut för en viss olycka inte skulle få vårda andra som råkat ut för samma typ av olycka pga risken att de fick/får olika upplevelser/känslor av olyckan.
Nej, jag tror inte att jag köper just den anledningen.
Jag gissar att det är för att kunna utföra sitt jobb. Det är svårt att lyssna om en hörapparat fungerar t ex om man själv är hörselskadad.

Så är det såklart men har man upplevt något själv är det så mycket lättare att man tänker att andra upplever det på liknande sätt. Självklart är det inte därför en audionom måste vara normalhörande. Det är mina egna funderingar över om det är bra eller dåligt med egen erfarenhet av något. Ibland är det ju det men inte alltid.
 
Alltså jag har rätt. Jag umgås med blinda människor nästan dagligen och är i princip uppvuxen på SRF. ;)

Det finns en massa hjälpmedel, appen du tänker på kanske var clarospeak? Eller scanpen?

Vill du ha kontakt med ledarhundsförare i Sverige så maila ex SLHF och fråga om det finns ledarhundsträffar någonstans i närheten där du bor. https://ledarhund.nu/om-slhf/vad-ar-slhf/

Jag vet inte riktigt vad folk skulle leva av om de inte yrkesarbetade, så himla lätt är det inte att få bidrag att du bara kan sätta dig på rumpan och säga att du vägrar arbeta...
Jag vet tyvärr inte vad appen hette, minns inte faktiskt, men vet ju att det finns flera olika och inom de närmaste åren lär ju utvecklingen gå framåt där ännu mer gissar jag. Detta var ett exempel jag stötte på.

Jo, de som är i yrkesför ålder är väl antingen arbetslösa (det är en grupp där arbetslöshet är inte allt för liten tyvärr), en del är sjukskrivna för en del olika problem, om de inte arbetar förstås. Men det var ju inte direkt det enda jag tänkte på, att vara aktiv, drivande och villig till att lämna hemmets välkända och trygga vrå, är det jag tänker på i första hand.

Tack för länk!:)
 
Jag undrar om det inte är skillnad på hur en blind person mår som har en ledarhund och en utan?
Jag har undvikit Synskadades Riksförbund av ganska förklarliga skäl, där är ju en massa med dålig syn och blinda, personer jag helst undviker, eftersom de jag mött (utan hund) verkar så hjälplösa och sakna förmåga och vilja att både göra något och klara sig själv, och är nedstämda och negativa. Det är inte så att jag inte förstå varför det kan vara så och att man mår dåligt, men jag vill inte ha en sån framtid, och det verkar helt enkelt så deprimerande att inte kunna se. Jag mår dåligt för att andra mår dåligt, och är rädd att min framtid blir sån. Om du förstår hur jag menar.

Det är inte alls min uppfattning av de i mitt lokala förbund iallafall, har träffat några som varit helt blinda sedan födseln som arbetar som sekreterare mm.
 
Det är inte alls min uppfattning av de i mitt lokala förbund iallafall, har träffat några som varit helt blinda sedan födseln som arbetar som sekreterare mm.
Jag vet inte riktigt hur jag ska bemöta det du skriver annat än att det ju är bra att du inte har samma uppfattning. Min uppfattning är inte om hela gruppen utan baserad på de jag träffat. Fast allt det där har jag redan förklarat, och det känns traggit att ta det igen.
 
Hej! Jag får börja med att jag haft konto här väldigt länge men inte gjort några inlägg så det här får bli mitt första.
Jag kände mig lite tvungen att hoppa in här då jag pluggar till audionom och är allmänt intresserad av ämnet. Det finns inga formella krav på att vara normalhörande för att få gå utbildningen på universitetet. Vi har haft flera personer med hörselskada på programmet och fått utbildningen tolkad för sig. Däremot är det svårare att ta till sig utbildningen som person med hörselskada eftersom vi förväntas kunna skilja på olika former av ljud och brus. Om personen inte hör dem så är det såklart svårare att kunna skilja på olika former av ljud under utbildningen.
En av våra första uppgifter på termin 1 var att göra en inlevelseövning med hörselproppar i olika vardagliga situationer som till exempel gå i en affär med hörselskada och prata med en av expediterna och få information och på det sättet få uppleva hur det är att ha en hörselskada. Jag skulle vilja påstå att vi som audionomer absolut får lära om hur det är att leva med en hörselskada under utbildningen för att kunna ge bra vård senare även om vi såklart inte kan förstå det fullt ut i alla situationer eftersom vi inte varit där själva dem flesta av oss audionomer.
Då har de ändrat det :) Det var ju bra!

Ja man kan göra många inlevelseövningar och det är toppenbra men att vara där själv är en helt annan sak. Att ha hörselproppar blir man inte så trött av som man blir av att ständigt försöka hänga med i vad som sägs, och, man vet att det är tillfälligt! Bara det är en jätteviktig faktor. När något är tillfälligt så kan man även om det är en verklig skada/sjukdom hantera det på ett helt annat sätt än om man inte vet om eller när det kan bli bättre eller om man vet att något faktiskt är permanent. Jag fick t ex testa att sitta i rullstol och bli förflyttad av andra under en av mina utbildningar men det är sååååå långt ifrån det och när jag faktiskt hamnade där i rullstolen under flera år och jag fick höra att det var permanent (det var det tack och lov inte!). Visst får man en viss förståelse av inlevelseövningar och med god empati kommer man långt men precis som jag skrev innan är vi väldigt olika och reagerar olika när något drabbar oss. Sorg, ilska, värdelöshetskänslor, trötthet och mycket annat som kan komma till när man drabbas är inget man kan göra inlevelseövningar i även om endel såklart kan ha tillräckligt med empati för att hjälpa en ändå så är känslorna och allt det där andra (som trötthet t ex) som sjukdom/skada drar med sig något som ofta ställer till väldigt mycket. Ibland mer än själva skadan/sjukdomen i sig. Jag har haft audionomer och ÖNH läkare som har vänt sig bort, hållt handen för munnen osv. när de pratar trots att de har haft mitt audiogram framför sig och det är såklart väldigt irriterande. Där finns varken empati eller inlevelseförmåga och jag hoppas att de är ett utdöende släkte. Nuvarande (som är nyutbildad) är dock en riktigt stjärna! :heart Blir nästan tårögd av hens noggrannhet med att vara vänd mot mig så jag kan läsa på läpparna vad hen säger så mitt hopp är att du och dina klasskompisar som får lära er det här och har fått känna på och testa hur det kan vara också kommer ihåg det när ni kommer ut :) Då kommer ni bli toppenbra :)
 
Ja, jag använder mina ibland när jag är på konsert eller klubb, och de håller ju för det och fungerar bra, men när en håller på och kastar runt folk och knycker med huvudet som en uggla är det lite svårare :laugh:
Har du provat de som är en klar mjuk silikonmassa? Bästa som jag testat, tappar annars ofta öronproppar
 
Har du provat de som är en klar mjuk silikonmassa? Bästa som jag testat, tappar annars ofta öronproppar
Vet inte riktigt vilka du syftar på men har formgjutna i silikon eller liknande, och sånna här:

iu


Alla flyger ur vid dans, förr eller senare. Och de på bilden gör jäkligt ont i mina hörselgångar (och ger mig vaxproppar:yuck:).
 
Vet inte riktigt vilka du syftar på men har formgjutna i silikon eller liknande, och sånna här:

iu


Alla flyger ur vid dans, förr eller senare. Och de på bilden gör jäkligt ont i mina hörselgångar (och ger mig vaxproppar:yuck:).
Nej det är inte sådana. Det är som genomskinlig häftmassa som gr att köpa på apoteken. Man formar själv en liten boll av massan och trycker in
 
Nej det är inte sådana. Det är som genomskinlig häftmassa som gr att köpa på apoteken. Man formar själv en liten boll av massan och trycker in
Aldrig testat, men tvivlar på att de sitter fast. De på bild ovan gör ju till och med ont så hårt de sitter, och flyger ändå ut:crazy:
 
Då har de ändrat det :) Det var ju bra!

Ja man kan göra många inlevelseövningar och det är toppenbra men att vara där själv är en helt annan sak. Att ha hörselproppar blir man inte så trött av som man blir av att ständigt försöka hänga med i vad som sägs, och, man vet att det är tillfälligt! Bara det är en jätteviktig faktor. När något är tillfälligt så kan man även om det är en verklig skada/sjukdom hantera det på ett helt annat sätt än om man inte vet om eller när det kan bli bättre eller om man vet att något faktiskt är permanent. Jag fick t ex testa att sitta i rullstol och bli förflyttad av andra under en av mina utbildningar men det är sååååå långt ifrån det och när jag faktiskt hamnade där i rullstolen under flera år och jag fick höra att det var permanent (det var det tack och lov inte!). Visst får man en viss förståelse av inlevelseövningar och med god empati kommer man långt men precis som jag skrev innan är vi väldigt olika och reagerar olika när något drabbar oss. Sorg, ilska, värdelöshetskänslor, trötthet och mycket annat som kan komma till när man drabbas är inget man kan göra inlevelseövningar i även om endel såklart kan ha tillräckligt med empati för att hjälpa en ändå så är känslorna och allt det där andra (som trötthet t ex) som sjukdom/skada drar med sig något som ofta ställer till väldigt mycket. Ibland mer än själva skadan/sjukdomen i sig. Jag har haft audionomer och ÖNH läkare som har vänt sig bort, hållt handen för munnen osv. när de pratar trots att de har haft mitt audiogram framför sig och det är såklart väldigt irriterande. Där finns varken empati eller inlevelseförmåga och jag hoppas att de är ett utdöende släkte. Nuvarande (som är nyutbildad) är dock en riktigt stjärna! :heart Blir nästan tårögd av hens noggrannhet med att vara vänd mot mig så jag kan läsa på läpparna vad hen säger så mitt hopp är att du och dina klasskompisar som får lära er det här och har fått känna på och testa hur det kan vara också kommer ihåg det när ni kommer ut :) Då kommer ni bli toppenbra :)
Jag förstår! Vi hade inlevelseövningen en halvdag och den extra tröttheten som en hörselskada ger och som jag upplevde genom inlevelseövningen var en av dem sakerna som jag reflekterade över i min inlämning. Det är absolut inte samma sak som att alltid leva med en hörselskada och allt vad det kan innebära men ger lite mer förståelse och empati för hur det kan upplevas även om det såklart är individuellt som du är inne på. Vi har även haft en hel kurs i beteendevetenskap för att få lära oss bemöta framtida patienter på ett bra och vettigt sätt utifrån deras egna förutsättningar. Jag ska absolut försöka ta med det in i mitt framtida arbete för att det ska bli så bra som möjligt för framtida patienter.
Tråkigt att höra vad du har varit med om men fint att nuvarande verkar riktigt bra!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp