Ni glömmer användning!
Det är inte mode utan historia som styr hur hästarna ser ut idag, eller önskas se ut.
Det är vad hästarna ska användas till som styrt avelsinriktningen. Från jord- och skogsbruk till remonter för armén. När armén slutade med hästar blev det en enorm nedgång tills överklassens hobbyridning började bli populärt hos gemene man. Uppfödarna ville länge hålla kvar vid det gamla idealet men insåg snart att de måste avla det ryttarna vill ha (vilket i Sverige skett så sent som de senaste 10-15 åren). Och ryttarna är i dag till största delen inte särskilt starka, nätta kvinnor som inte rår på en stridsvagn utan ridbarhet. Det är ryttarna som vill ha ädlare, kvickare (därav fullblodsinslaget) hästar som är känsliga för deras ridning och vill jobba/tänka framåt. Att modellen inte ska vara i nerförsbacke beror förstås på att det inte gagnar vare sig hoppning eller dressyrrörelser med en häst som inte kommer upp där fram.
Att "barock"-raserna inte används mer beror också på deras - i jämförelse med halvbloden - begränsade förmåga till den sorts längning som ryttare och domare vill se. Samlingsförmågan har de ju däremot, som redan sagts, massor av.
Den stora bristen i svensk halvblodsavel beror som jag ser det på att vi inte premierat ridbarhet, vilket tyskarna gjort i årtionden. Korsa ett samarbetsvilligt sto som är trevlig att hantera och rida med dito hingst och du är åtminstone på rätt väg - även om vägen är lång.
