Går ni promenader med barnen?

[vinkelina]

Som rubriken lyder. Går ni som har bar som inte längre sitter i vagn promenader med dem? Gör folk det mera idag?

Blev en diskussion kring matbordet här hemma idag. Vi får ofta höra från dagis att våra barn är så duktiga på att gå när de skall på utflykt. Vilket ju känns som en självklarhet att de skall kunna gå 1-3 km tycker jag (de är 3,5 och 5 år)

Vi brukar försäkra komma oss ut på en promenad hela familjen lediga dagar men reagerat på att vi aldrig mötet andra barnfamiljer. Eller de vi möter är mammor med barnvagnar. Aldrig småbarnsfamiljer. Och det finns en hel del där vi bor och vi har nära till bilfria områden som man kan ”släppa lös” barnen på

 

[FeatherCloud]

Som rubriken lyder. Går ni som har bar som inte längre sitter i vagn promenader med dem? Gör folk det mera idag?

Blev en diskussion kring matbordet här hemma idag. Vi får ofta höra från dagis att våra barn är så duktiga på att gå när de skall på utflykt. Vilket ju känns som en självklarhet att de skall kunna gå 1-3 km tycker jag (de är 3,5 och 5 år)

Vi brukar försäkra komma oss ut på en promenad hela familjen lediga dagar men reagerat på att vi aldrig mötet andra barnfamiljer. Eller de vi möter är mammor med barnvagnar. Aldrig småbarnsfamiljer. Och det finns en hel del där vi bor och vi har nära till bilfria områden som man kan ”släppa lös” barnen på

Stora barnet är 4 och går hem från förskolan (1,5 km) ibland, och är vi hemma händer det att vi går promenader "för nöjes skull" också, upp till 2,5-3 km orkar han nog med lite pauser och kanske någon stund på axlarna.

Tycker det är ett ganska bra sätt att fördriva en eftermiddag på med barnet och hans lillasyster (fortfarande bebis). Men det är helt klart mer "upptäcka och leka" än om jag går själv eller med annan vuxen, så egentligen vet jag inte om promenad är rätt ord..

 

[em-pirre]

I min omgivning gör de allra flesta det.

 

[BernT]

Ja, nu är ju barnet 7 i år så hon kan ju hänga med och gå en mil (men såklart inte i mitt snabba powerwalk-tempo utan långsammare) utan problem och hon fick gå promenader så fort vagnen avslutades. Jäkla gnäll i början dock när vi precis slutat med vagnen.

I somras gick vi typ 8 km i värme och efter 5 orkade hon inte mer så då fick jag bära henne på ryggen sista 3 km då var jag glad åt att jag tränar så sjukt mycket för det var verkligen inte jobbigt alls.

 

[Imogen]

Vi har också fått höra från förskolan att barnen är duktiga på att gå när de går till skogen osv. Och det är nog ingen slump. (Även om jag verkligen inte tycker att vi är några extremfall.

Men vi går ganska mycket i vardagen. Till och från skola/förskola när vädret inte medger cykel, det är ca 1 km enkel väg. Till lekparker och affären osv. Men sen gör vi lite sådana typer av aktiviteter också. Vi springer orientering så barnen är vana att röra sig i skog och mark. Och vi gör lite ”vandringar” ibland även om de såklart är barnanpassade. I somras gick vi ca en mil i kuperad terräng på stig. Flera pauser och picknick osv såklart. Hade med en bärstol och då 6-åringen pausade där kanske 1 km och snart 4-åringen kanske en tredjedel av sträckan.

Vi gör utflykter med promenad och picknick i skogen rätt ofta på helgerna ändå (särskilt i pandemitider). Men det är sällan vi tar en promenad på gatorna i vårt område enbart för promenerandets skull.

 

[Sofie.S]

Mina barn går helst inte promenad ”utan syfte”. De följer med mig och går med hundarna på kortare promenader eller följer med och letar svamp. Men jag skulle nog aldrig få med dem på en vanlig promenad i samhället men till skogen följer de gärna med till.

 

[Soapbubble]

Vi vandrar med barnen. När vi fjällvandrar med barnen har regeln varit att inte gå längre i kilometer varje dag än barnets ålder. Dvs. våra femåringar har klarat fem kilometer i fjällterräng utan packning.

För att klara sommarens vandringar är vi ute på helgerna och promenerar. Jag kände mig glad när 12-åringen helt frivilligt tog en promenad härom dagen utan familjen och kände att där har uppfostran bitit.

 

[Scata]

Vi har från det att barnet kunde gå, gått promenader. Små i början såklart!
Jag tror att barn som får lära sig gå på skogspromenader har klar fördel, både med balans och kondis, kontra de barn som bara går på plan mark (läs asfalt).
Nu bor ju vi på landet och där tror jag att det är naturligare att bara gå ut och gå än i stan. OBS endast vad jag tror!

 

[Bexzor]

Promenader i sig är vi sällan iväg på då vi inte har några lämpliga vägar här ute på landet för barnen att gå på. Däremot är barnen ute och leker nästintill varje ledig dag, och vi vistas mycket i skog och mark oavsett årstid. Pulka och skridskor åker vi tex på åkern bakom huset vilket gör att de måste gå igenom djup snö för att komma dit. Sonen på 8 år sa i somras att det var roligare att cykla med skolan på asfalt än hemma på grus för han behövde inte trampa lika mycket för att ta sig framåt för cykeln rullade av sig själv

 

[Eurydome]

Som rubriken lyder. Går ni som har bar som inte längre sitter i vagn promenader med dem? Gör folk det mera idag?

Blev en diskussion kring matbordet här hemma idag. Vi får ofta höra från dagis att våra barn är så duktiga på att gå när de skall på utflykt. Vilket ju känns som en självklarhet att de skall kunna gå 1-3 km tycker jag (de är 3,5 och 5 år)

Vi brukar försäkra komma oss ut på en promenad hela familjen lediga dagar men reagerat på att vi aldrig mötet andra barnfamiljer. Eller de vi möter är mammor med barnvagnar. Aldrig småbarnsfamiljer. Och det finns en hel del där vi bor och vi har nära till bilfria områden som man kan ”släppa lös” barnen på

Mina är nu 8 och 10 och har aldrig följt med på promenad utan det blivit så mycket tjat och bråk att det i slutändan inte varit någon trevlig upplevelse eller ens värt det. Så nej, aldrig nuförtiden och det har hänt ett fåtal gånger öht.

 

[WildWilma]

Vi försöker med dottern 2,5 år men framgången varierar Vissa gånger går hon glatt längre sträckor och andra gånger börjar det gnällas nästan omedelbart. Eftersom vi har hundar blir det naturligt att vi är ute och går mycket. Går vi i skogen/naturen får hon åka axel om hon vill och går vi längs vägar så tar vi ofta med vagnen. Jag hoppas det ska lossna lite i vår/sommar för nu börjar hon bli för lång för vagnen.

Tycker många i vårt område promenerar med barn, till och från lekplatsen samt att barn är med på hundpromenader.

 

[Sedna]

Vi är ofta ute och promenerar, ibland i stadsmiljö men helst i skog. Barnen är 6 och 3 år och går utan problem 5 km. Vid större utflykt har vi gått upp emot 10 km, men då givetvis med längre pauser. Då även med riktigt roliga mål som grottor. Försöker göra något roligt av det, att bara gå utan syfte eller mål är väl inte motiverande för någon? Tar man tidigt tillvara nyfikenheten tror jag sällan det är svårt att få yngre barn att gå.

 

[Araminta]

Har inga egna barn men minns hur min mor släpade med sig oss på promenader under flera år. Jag är stadsunge och gick överallt i vardagen. Att gå till något var helt normalt. Likaså så tog vi oss oftast runt till fots i utforskandet av nya miljöer på semestrar och liknande. Däremot att gå bara för att gå, i områden jag redan sett, förstod jag inte poängen med förrän i övre tonåren.

 

[Sedna]

Vi har från det att barnet kunde gå, gått promenader. Små i början såklart!
Jag tror att barn som får lära sig gå på skogspromenader har klar fördel, både med balans och kondis, kontra de barn som bara går på plan mark (läs asfalt).
Nu bor ju vi på landet och där tror jag att det är naturligare att bara gå ut och gå än i stan. OBS endast vad jag tror!

Å andra sidan, på landet med långa avstånd blir det mer naturligt att ta bil, eller annat fordon, än i stadsmiljö med korta avstånd dit man kan gå. På landet behöver man inte heller på samma sätt ”gå ut och gå” då många har tomter stora nog att leka på.

 

[Kilauea]

Oftast så tar vi vagnen på hundpromenaderna, men ibland om vi går utan lillasyster så går storebror med. Förra sommaren gick vi mycket i skogen där det inte går att komma fram med vagn överallt. Då gick han utan problem (blir snart 4 år). Kunde nog bli ett par km, men i lugnt tempo (stannade för att plocka blåbär tex).

 

[malumbub]

Ja, vi går promenader. Inte så många som jag skulle vilja, men vi tar oss ut iaf. Antingen runt i närområdets villaområden eller ut i skogen eller upp på berget. Eller nära stallet, med/utan häst. Eller på andra platser.

 

[Scata]

Å andra sidan, på landet med långa avstånd blir det mer naturligt att ta bil, eller annat fordon, än i stadsmiljö med korta avstånd dit man kan gå. På landet behöver man inte heller på samma sätt ”gå ut och gå” då många har tomter stora nog att leka på.

Sant det också.
Fast på landet hos mig så är "alla" i skogen ändå med olika aktiviteter.
Men jag förstår såklart att det är olika, jag ser ju bara det jag ser.

 

[Tilly_85]

Vi bor inte i Sverige, Norge, men upplever lite samma här för vi bor. Är mkt ute och går turer i närområdet men möter sällan på andra barnfamiljer. Dom vänner vi har som också har barn är iof gärna mkt ute med dom och går. Vissa släpar med sina yngre barn på längre fjällturer, så tror det är väldigt varierande vad man gör med sina barn. Föräldrarna måste väl själva ha ett intresse av att ta sig ut tänker jag ^^

 

[jeennnnyy]

Som rubriken lyder. Går ni som har bar som inte längre sitter i vagn promenader med dem? Gör folk det mera idag?

Blev en diskussion kring matbordet här hemma idag. Vi får ofta höra från dagis att våra barn är så duktiga på att gå när de skall på utflykt. Vilket ju känns som en självklarhet att de skall kunna gå 1-3 km tycker jag (de är 3,5 och 5 år)

Vi brukar försäkra komma oss ut på en promenad hela familjen lediga dagar men reagerat på att vi aldrig mötet andra barnfamiljer. Eller de vi möter är mammor med barnvagnar. Aldrig småbarnsfamiljer. Och det finns en hel del där vi bor och vi har nära till bilfria områden som man kan ”släppa lös” barnen på

Vi äger ingen bil och åker sällan buss/tunnelbanan etc så mina barn går typ var vi än ska, den minsta (3 år) åker endel vagn fortfarande. Ska vi längre sträckor har vi en lådcykel och ibland egen cykel till 6 åringen. Så mina barn går jättemycket!

 

[Imogen]

Vi äger ingen bil och åker sällan buss/tunnelbanan etc så mina barn går typ var vi än ska, den minsta (3 år) åker endel vagn fortfarande. Ska vi längre sträckor har vi en lådcykel och ibland egen cykel till 6 åringen. Så mina barn går jättemycket!

Ja hur man bor och lever sitt liv spelar också jättestor roll! Och också för hur mycket vagn behövs. Min äldsta åkte vagn (cykeldubbelvagn i promenadläge med lillasyster) även sista året på förskolan när orken tröt ibland när vi var iväg. Fick några kommentarer (på nätet såklart) om att han var för stor för att åka vagn. Av föräldrar som skjutsar i bil till förskolan eller alltid tar bilen till affären

(Det behöver såklart inte vara fel att åka bil och för många är det helt nödvändigt. Men jämförelsen blir väldigt märklig…)