Gjort något dumt?

Wille

Trådstartare
Jag har under många år funderat på att skaffa katt, men inte vågat ta på mig det ansvaret. Möjligheten att få kattvakt är också begränsad till en familj.

Men för ett tag sedan var det en bekant som ville omplacera sina två katter. Söta som få var de och jag ville ha dem. Man kan ju alltid lämna in dem på kattpensionat vid behov, tänkte jag. Och så kan man ha en försäkring som täcker för kattpensionat om man oplanerat hamnar på sjukhus.

Så jag blev kattägare. Innan de kom ordnade jag med låda, kattsand, spade att ta upp resultatet från lådan, bajspåsar, leksaker, godis, sele, koppel, mat- och vattenskålar, borste för pälsvård, transportburar, blötmat och torrmat. Och så fick jag tag i ett klösträd gratis. Det var trasigt men jag lagade så det blev i bruksskick. Jag tecknade också en försäkring för bägge.

Tanken med att ha katt var att dels få sällskap, men också få hjälp med att hålla efter möss och sork. Jag vill inte ha innekatter utan meningen är att de ska få gå ut. Det är också vana vid detta sedan tidigare.

Katterna kom till mig onsdag förra veckan. De gjorde sig snabbt hemmastadda. De är i grunden väldigt trygga katter. Är det någon som är feg så är det den stora, som visat lite osäkerhet.

Den stora kan bitas när man kelar. Så jag kelar inte så mycket med henne och när det sker så är det fullständigt på hennes villkor. Hon är ganska så intensiv med sitt kelande, men jag går ofta ifrån innan hon spårar ur och bits.

Den andra är också kelig men med skillnaden att hon är som ett plåster på mig. Där jag är, där är hon. Ofta i alla fall. Charmigt förvisso, men jag har också börjat känna att jag behöver få egen tid utan katt. Sitter jag vid laptopen så kommer hon och sätter sig framför mig. Och lägger jag mig på soffan kommer hon och lägger sig ovanpå mig. Och så trampar hon och spänner ut klorna när hon gör detta. Jag tycker det är obehagligt. Men jag har tolererat det och försökt skydda mig med en filt. Men i morse fick jag nog och knuffade bort henne. Jag ville verkligen vara i fred i soffan. Hon accepterade läget.

Eftersom jag upplevt dem så trygga och att de uppfattat mig som sin nya människa, så släppte jag ut dem igår under övervakning. Jag hade tänkt använda sele på dem vid första utevistelsen men när den som jag trodde skulle vara mest medgörlig slingrade sig som en mask så gav jag upp den idén. Vi var ute en god stund men när den ena katten var på väg utanför tomten så lyfte jag upp henne och gick hem. Den andra katten sprang efter och sedan in i huset i förväg. Hon visste vart vi skulle.

Efter det här har jag funderat på hur mycket övervakning de behöver när jag släpper ut dem. Det har ju fortfarande inte gått så lång tid sedan de kom till mig.

Och så funderar jag på om de skulle klösa mig någon gång eller om de behöver sårvård någon gång. Hur skulle jag klara det? Jag tänker att jag ju alltid kan lämna in en katt hos veterinären och få sår fixade och liksom betala mig ur problemet, men ska man tro folk på facebook så är jag en dålig människa som tänker så. Jag är också en dålig människa som vill släppa ut mina katter.

Vad jag än gör så får jag skit för det. Det har jag sett så många gånger. Och rädslan att bli klöst får mig att fundera på om det verkligen var en bra idé att skaffa katter. Jag vill bara ha ett så okomplicerat kattägande som jag hade en gång i tiden för många år sedan. Den katten var självständig, höll sig frisk och skadefri, och den varken bet eller klöste mig någon gång. Om jag verkligen ångrar det här, vad gör jag då? Det känns så läskigt med ansvaret. Och så önskar jag ju att den stora katten inte skulle bitas och den lilla katten inte skulle vara som ett plåster.

Men de har gjort ett bra jobb redan under den korta tid de bott här. I förrgår när jag svängde benen över sängkanten möttes jag av en present de fixat till mig - en död halvt uppkäkad mus. Och så ger de mig ju sällskap och någon att prata med. Söta är de också.
 
Jag tror ni behöver lite tid bara. Både du och katterna har ju hamnat i en ny situation. Det kommer säkert gå bra. Det låter som du tänkt på det mesta.

Lyssna inte för mycket på "allvetare" på Facebook. Det finns så mycket stolliga åsikter som en del bara måste vräka ur sig till höger och vänster. Jag har fått skit för att jag håller mina katter inne. Om jag hade släppt ut dem hade jag fått skit för det. Nää, bättre att försöka att inte lyssna på sånt.
 
Just ja. Jag har ju också skaffat ett kattkonto hos banken där jag sätter in ett par hundra i månaden. Tanken är att bygga upp en buffert för bara katterna, så jag slipper ta av andra pengar om något händer.

Nu har jag förresten suttit vid min stationära dator och skrivit. Båda katterna har lyst med sin frånvaro, men när jag gick ut till vardagsrummet låg bägge kissarna där. Den ena låg för första gången på just den plats jag ordnat till dem, men som ingen använt fram till nu.
 
Så roligt att du blivit med katt(er)! :love:
Jag skulle nog vilja behålla katterna inne och ute endast under övervakning några veckor i alla fall. En månad eller två, träna så att de kommer vid vissling eller när man klingar med matburken eller vad det nu vara månde så att de går att kalla in på kvällen. Mata dem och låta dem boa in sig riktigt ordentligt - risken finns annars att de travar iväg till sitt tidigare hem.
 
Så roligt att du blivit med katt(er)! :love:
Jag skulle nog vilja behålla katterna inne och ute endast under övervakning några veckor i alla fall. En månad eller två, träna så att de kommer vid vissling eller när man klingar med matburken eller vad det nu vara månde så att de går att kalla in på kvällen. Mata dem och låta dem boa in sig riktigt ordentligt - risken finns annars att de travar iväg till sitt tidigare hem.
Jag önskar det fanns något de vore riktigt förtjusta i, men har ännu inte hittat det. Jag har köpt dreamies till dem men intresset för dessa verkar ljummen. Den blötmat jag köpt gillar de inte. Jag får ofta slänga den maten. Men jag ska köpa blötmat som förra ägaren tipsade om. Kanske kan jag få dem mer motiverade att komma med den maten.

Igår när vi var ute så undrade jag ju hur i hela friden jag skulle få in dem, men det löste sig ju när jag tog lillkissen som väl är den som är den trygga bossen. Och den stora ville inte bli lämnad ensam så hon följde ju med frivilligt.
 
Såvitt jag vet så finns det inte någon försäkring som inkluderar kattpensionat vid sjukdom, och det kan bli ganska dyrt. Försäkring, inkl FORL, är ett måste. Vetkostnaderna kan snabbt åka upp i stora summor.

Jag tänker inte diskutera ute/innekatter men det är betydligt större chans att katten skadar sig vid utevistelse, vilket man måste vara beredd på. Och att katter klöser/river är också relativt vanligt. Nu är Megara lite mer extrem än vanligt men jag tror de flesta kattägare bär på ett eller annat klösmärke. Man kan ha katten som musjägare och inte i övrigt socialisera med dem om man så önskar. De flesta katter lär sig relativt snabbt när de inte är önskvärda.
 
Såvitt jag vet så finns det inte någon försäkring som inkluderar kattpensionat vid sjukdom, och det kan bli ganska dyrt. Försäkring, inkl FORL, är ett måste. Vetkostnaderna kan snabbt åka upp i stora summor.

Jag tänker inte diskutera ute/innekatter men det är betydligt större chans att katten skadar sig vid utevistelse, vilket man måste vara beredd på. Och att katter klöser/river är också relativt vanligt. Nu är Megara lite mer extrem än vanligt men jag tror de flesta kattägare bär på ett eller annat klösmärke. Man kan ha katten som musjägare och inte i övrigt socialisera med dem om man så önskar. De flesta katter lär sig relativt snabbt när de inte är önskvärda.
Det finns visst försäkring som täcker akut sjukhusvistelse. Jag har en sådan till båda. Försäkringen täcker pensionatskostnad med upp till 3000 kronor.

Försäkringarna täcker också TR/FORL.
 
Jag önskar det fanns något de vore riktigt förtjusta i, men har ännu inte hittat det. Jag har köpt dreamies till dem men intresset för dessa verkar ljummen. Den blötmat jag köpt gillar de inte. Jag får ofta slänga den maten. Men jag ska köpa blötmat som förra ägaren tipsade om. Kanske kan jag få dem mer motiverade att komma med den maten.

Nu vet jag inte vad du redan har provat, men herr katt här hälsar att rökt skinka och ost är värt att gå genom eld för. :d Jag vet, inte det nyttigaste, men en liten bit som extra lock för att få in dem på kvällen tror jag inte är hela världen. Ju mer det luktar desto intressantare brukar det vara för katter, så det kan vara värt att ha i bakhuvudet medan du provar dig fram.

Vill du hålla dig till godbitar som är 100% godkända för katt så kanske såna där tuggpinnar kan vara något? Dessa är mycket poppis här hemma (ursäkta gigantisk bild :o):

bilanx_meetstix.jpg
 
Jag tar för givet att de redan är kastrerade men om de inte är chippade så gör det, (eftersom jag antar att de är bondkatter?) så chippa och märk dem - när det gäller husisar så kollas tyvärr inte alltid chippet. Helst innan de släpptes ut på fri tass och glöm inte att registrera dig som ägare hos både SKK och id-registret. Det har hänt att polisen inte tittat i båda.

Utekatter jagar, alltid. Då får man acceptera att ibland hitta halvätna sorkar, möss och liknande och det har du ju redan märkt. Glöm inte att göra ett kolla masken test ibland, särskilt om man ser något i lådan.
 
Jag tar för givet att de redan är kastrerade men om de inte är chippade så gör det, (eftersom jag antar att de är bondkatter?) så chippa och märk dem - när det gäller husisar så kollas tyvärr inte alltid chippet. Helst innan de släpptes ut på fri tass och glöm inte att registrera dig som ägare hos både SKK och id-registret. Det har hänt att polisen inte tittat i båda.

Utekatter jagar, alltid. Då får man acceptera att ibland hitta halvätna sorkar, möss och liknande och det har du ju redan märkt. Glöm inte att göra ett kolla masken test ibland, särskilt om man ser något i lådan.
De är kastrerade, chippade och vaccinerade.

Det är meningen att de ska jaga. Det är liksom halva poängen med att ha dem. Vill liksom minska beståndet möss och sork.
 
Vad kul att du har blivit med katt!! De kommer säkerligen komma till både nytta och nöje.
jag hade gjort som du gör nu, kontrollerad utevistelse ett bra tag till, tror du kommer märka/känna själv när de är redo att gå på egen tass :)
Mina katter är också lite kinkiga med godis men den ena gillar bara mjuka godisar, helst från vita kraft och min andra gillar sås-godis (är som en liten klämma med bara sås :D)
Låter som en bra försäkring du hittat :heart
 
När katterna har landat 100% så kommer de veta var de bor. I början är det bra att övervaka deras utevistelse. Är de kastrerade går de nog inte så långt, så har du lärt dom ett ljud som betyder "godis" kommer de säkert springande. Bra godis skulle jag säga är en skiva skinka, svårare behöver det inte vara :)
 
När katterna har landat 100% så kommer de veta var de bor. I början är det bra att övervaka deras utevistelse. Är de kastrerade går de nog inte så långt, så har du lärt dom ett ljud som betyder "godis" kommer de säkert springande. Bra godis skulle jag säga är en skiva skinka, svårare behöver det inte vara :)
Förra ägaren sa att de brukade hålla sig i närheten, så jag hoppas det kommer att stämma här med.
 
Jag har under många år funderat på att skaffa katt, men inte vågat ta på mig det ansvaret. Möjligheten att få kattvakt är också begränsad till en familj.

Men för ett tag sedan var det en bekant som ville omplacera sina två katter. Söta som få var de och jag ville ha dem. Man kan ju alltid lämna in dem på kattpensionat vid behov, tänkte jag. Och så kan man ha en försäkring som täcker för kattpensionat om man oplanerat hamnar på sjukhus.

Så jag blev kattägare. Innan de kom ordnade jag med låda, kattsand, spade att ta upp resultatet från lådan, bajspåsar, leksaker, godis, sele, koppel, mat- och vattenskålar, borste för pälsvård, transportburar, blötmat och torrmat. Och så fick jag tag i ett klösträd gratis. Det var trasigt men jag lagade så det blev i bruksskick. Jag tecknade också en försäkring för bägge.

Tanken med att ha katt var att dels få sällskap, men också få hjälp med att hålla efter möss och sork. Jag vill inte ha innekatter utan meningen är att de ska få gå ut. Det är också vana vid detta sedan tidigare.

Katterna kom till mig onsdag förra veckan. De gjorde sig snabbt hemmastadda. De är i grunden väldigt trygga katter. Är det någon som är feg så är det den stora, som visat lite osäkerhet.

Den stora kan bitas när man kelar. Så jag kelar inte så mycket med henne och när det sker så är det fullständigt på hennes villkor. Hon är ganska så intensiv med sitt kelande, men jag går ofta ifrån innan hon spårar ur och bits.

Den andra är också kelig men med skillnaden att hon är som ett plåster på mig. Där jag är, där är hon. Ofta i alla fall. Charmigt förvisso, men jag har också börjat känna att jag behöver få egen tid utan katt. Sitter jag vid laptopen så kommer hon och sätter sig framför mig. Och lägger jag mig på soffan kommer hon och lägger sig ovanpå mig. Och så trampar hon och spänner ut klorna när hon gör detta. Jag tycker det är obehagligt. Men jag har tolererat det och försökt skydda mig med en filt. Men i morse fick jag nog och knuffade bort henne. Jag ville verkligen vara i fred i soffan. Hon accepterade läget.

Eftersom jag upplevt dem så trygga och att de uppfattat mig som sin nya människa, så släppte jag ut dem igår under övervakning. Jag hade tänkt använda sele på dem vid första utevistelsen men när den som jag trodde skulle vara mest medgörlig slingrade sig som en mask så gav jag upp den idén. Vi var ute en god stund men när den ena katten var på väg utanför tomten så lyfte jag upp henne och gick hem. Den andra katten sprang efter och sedan in i huset i förväg. Hon visste vart vi skulle.

Efter det här har jag funderat på hur mycket övervakning de behöver när jag släpper ut dem. Det har ju fortfarande inte gått så lång tid sedan de kom till mig.

Och så funderar jag på om de skulle klösa mig någon gång eller om de behöver sårvård någon gång. Hur skulle jag klara det? Jag tänker att jag ju alltid kan lämna in en katt hos veterinären och få sår fixade och liksom betala mig ur problemet, men ska man tro folk på facebook så är jag en dålig människa som tänker så. Jag är också en dålig människa som vill släppa ut mina katter.

Vad jag än gör så får jag skit för det. Det har jag sett så många gånger. Och rädslan att bli klöst får mig att fundera på om det verkligen var en bra idé att skaffa katter. Jag vill bara ha ett så okomplicerat kattägande som jag hade en gång i tiden för många år sedan. Den katten var självständig, höll sig frisk och skadefri, och den varken bet eller klöste mig någon gång. Om jag verkligen ångrar det här, vad gör jag då? Det känns så läskigt med ansvaret. Och så önskar jag ju att den stora katten inte skulle bitas och den lilla katten inte skulle vara som ett plåster.

Men de har gjort ett bra jobb redan under den korta tid de bott här. I förrgår när jag svängde benen över sängkanten möttes jag av en present de fixat till mig - en död halvt uppkäkad mus. Och så ger de mig ju sällskap och någon att prata med. Söta är de också.

Alltså... Du gillar inte när katten tar kontakt med dig på sina villkor och puttar undan henne?!

Jag är ledsen men vad i hela friden pysslar du med?! Fine att du behöver sällskap för att må bättre men blanda inte in oskyldiga djur i det hela. Det gör ont i mig när du beskriver hur du reagerar på deras kontaktförsök.

Nya katter har man inne minst ett halvår innan man släpper ut dem och under den tiden ser man till att bygga ett ordentligt band till dem, på deras villkor.
 
Som svar på originalfrågan - det är inte i sig dumt att skaffa katt som sällskap för sitt måendes skull, men man får vara beredd på att låta sina egna behov och önskningar stå tillbaka en del. Det är en stor förändring för både dig och katterna, och det lär kännas omtumlande ett tag. Att det känns jobbigt kan delvis bero på att du ännu inte har någon större känslomässig relation till dem, så håll ut.

Angående hur och när det tas kontakt så är det alltid på kattens villkor, det är liksom en del av grejen med dem. Att de vill vara hos dig och umgås är en ynnest och det är tråkigt att du upplever det som besvärande. Kliv hellre upp och gå ifrån om du tycker att någon katt är för påflugen, istället för att putta bort och skapa konflikt. Kanske du kan erbjuda någon annan social aktivitet, typ en stunds lek? Att vara extra plåstrig är också ganska typiskt när de bytt hem, och kan minska med tiden.

Att de blir taggade och kan vilja bitas eller kloa när man klappar dem är inte särskilt ovanligt men det går att undvika genom att lära sig läsa av när det börjar bli nog. Jag har själv fått göra den resan - min förra katt var extremt tålmodig och nästan dumsnäll, men den nuvarande har mer attityd och vill inte att man tafsar på honom så mycket. Han kan då utdela ett tjuvnyp eller daska till en med tassen. Men nu känner vi varandra och vet var gränserna går, så det händer extremt sällan med mig.

Är det främst ohyrekontroll du är ute efter så kanske det hade varit bättre att skaffa renodlade stallkatter som är nöjda med att sköta sig själva och på nåder bli hanterade ett par gånger om dagen då man ändå enligt lag ska se till dem. Men även där så gäller det att de ska bo in sig ordentligt och bonda med dig innan de släpps ut, så att de vet vad som är hemma. Lätt att vara efterklok, osv.
 
Om man gillar att hålla på med rabatter och odling ska man inte heller glömma att katter lätt anser att rabatterna/odlingarna är deras toalett. Det är ett av skälen till varför det är olämpligt att ha utekatter i tex vissa villaområden där katten inte gör någon skillnad på ägarens rabatter och grannars sandlåda/rabatter.

Sedan inte att förglömma, katter är obligata karnivorer och mår bra av att äta så rent kött som möjligt, utekatter oftast smådjur och fåglar. Då får man tåla en hel del blodiga slamsor och om man har otur, blodiga slamsor inomhus, eller ta död på en halvdöd mus katten släpat in och sedan förlorat intresset för. Sedan är det otroligt viktigt, när man har det ultimata ansvaret för levande djur som är helt beroende av en själv att det finns en backup plan vid sjukdom. Någon man kan ringa och säga, jag ligger på sjukhus/akuten kan du åka hem till mig och se om katterna.

Man får inte vara rädd för att släppa in någon i sitt hem och blotta sig totalt medan man förklarar var man hittar mat och sand. Och vid ett längre sjukhusbesök någon som kan åka dit med burar så de kan transporteras till kattpensionatet. Att ha det ultimata ansvaret för en katt är annorlunda än att det fanns en katt i barndomshemmet.
 
Jag har under många år funderat på att skaffa katt, men inte vågat ta på mig det ansvaret. Möjligheten att få kattvakt är också begränsad till en familj.

Men för ett tag sedan var det en bekant som ville omplacera sina två katter. Söta som få var de och jag ville ha dem. Man kan ju alltid lämna in dem på kattpensionat vid behov, tänkte jag. Och så kan man ha en försäkring som täcker för kattpensionat om man oplanerat hamnar på sjukhus.

Så jag blev kattägare. Innan de kom ordnade jag med låda, kattsand, spade att ta upp resultatet från lådan, bajspåsar, leksaker, godis, sele, koppel, mat- och vattenskålar, borste för pälsvård, transportburar, blötmat och torrmat. Och så fick jag tag i ett klösträd gratis. Det var trasigt men jag lagade så det blev i bruksskick. Jag tecknade också en försäkring för bägge.

Tanken med att ha katt var att dels få sällskap, men också få hjälp med att hålla efter möss och sork. Jag vill inte ha innekatter utan meningen är att de ska få gå ut. Det är också vana vid detta sedan tidigare.

Katterna kom till mig onsdag förra veckan. De gjorde sig snabbt hemmastadda. De är i grunden väldigt trygga katter. Är det någon som är feg så är det den stora, som visat lite osäkerhet.

Den stora kan bitas när man kelar. Så jag kelar inte så mycket med henne och när det sker så är det fullständigt på hennes villkor. Hon är ganska så intensiv med sitt kelande, men jag går ofta ifrån innan hon spårar ur och bits.

Den andra är också kelig men med skillnaden att hon är som ett plåster på mig. Där jag är, där är hon. Ofta i alla fall. Charmigt förvisso, men jag har också börjat känna att jag behöver få egen tid utan katt. Sitter jag vid laptopen så kommer hon och sätter sig framför mig. Och lägger jag mig på soffan kommer hon och lägger sig ovanpå mig. Och så trampar hon och spänner ut klorna när hon gör detta. Jag tycker det är obehagligt. Men jag har tolererat det och försökt skydda mig med en filt. Men i morse fick jag nog och knuffade bort henne. Jag ville verkligen vara i fred i soffan. Hon accepterade läget.

Eftersom jag upplevt dem så trygga och att de uppfattat mig som sin nya människa, så släppte jag ut dem igår under övervakning. Jag hade tänkt använda sele på dem vid första utevistelsen men när den som jag trodde skulle vara mest medgörlig slingrade sig som en mask så gav jag upp den idén. Vi var ute en god stund men när den ena katten var på väg utanför tomten så lyfte jag upp henne och gick hem. Den andra katten sprang efter och sedan in i huset i förväg. Hon visste vart vi skulle.

Efter det här har jag funderat på hur mycket övervakning de behöver när jag släpper ut dem. Det har ju fortfarande inte gått så lång tid sedan de kom till mig.

Och så funderar jag på om de skulle klösa mig någon gång eller om de behöver sårvård någon gång. Hur skulle jag klara det? Jag tänker att jag ju alltid kan lämna in en katt hos veterinären och få sår fixade och liksom betala mig ur problemet, men ska man tro folk på facebook så är jag en dålig människa som tänker så. Jag är också en dålig människa som vill släppa ut mina katter.

Vad jag än gör så får jag skit för det. Det har jag sett så många gånger. Och rädslan att bli klöst får mig att fundera på om det verkligen var en bra idé att skaffa katter. Jag vill bara ha ett så okomplicerat kattägande som jag hade en gång i tiden för många år sedan. Den katten var självständig, höll sig frisk och skadefri, och den varken bet eller klöste mig någon gång. Om jag verkligen ångrar det här, vad gör jag då? Det känns så läskigt med ansvaret. Och så önskar jag ju att den stora katten inte skulle bitas och den lilla katten inte skulle vara som ett plåster.

Men de har gjort ett bra jobb redan under den korta tid de bott här. I förrgår när jag svängde benen över sängkanten möttes jag av en present de fixat till mig - en död halvt uppkäkad mus. Och så ger de mig ju sällskap och någon att prata med. Söta är de också.
Trampandet när den lilla kliver upp och vill mysa är ju just det - ett försök till närhet och mys. Klorna i det fallet är ju inte utfällda för att klösa så jag förstår inte varför du vill avvisa henne så bryskt? Det går väl alldeles utmärkt att flytta katten upp på filten du skriver att du har, så kan hon fortfarande vara nära utan att du behöver känna av klorna. Ni ska ju bonda nu i början och hon har precis förlorat sin familj.
 
Jag önskar det fanns något de vore riktigt förtjusta i, men har ännu inte hittat det. Jag har köpt dreamies till dem men intresset för dessa verkar ljummen. Den blötmat jag köpt gillar de inte. Jag får ofta slänga den maten. Men jag ska köpa blötmat som förra ägaren tipsade om. Kanske kan jag få dem mer motiverade att komma med den maten.

Igår när vi var ute så undrade jag ju hur i hela friden jag skulle få in dem, men det löste sig ju när jag tog lillkissen som väl är den som är den trygga bossen. Och den stora ville inte bli lämnad ensam så hon följde ju med frivilligt.
Som andra skriver: en bit skinka eller bara en nypa rå köttfärs kan man komma långt med! En kiva kyckling? Min lille är inte alls impad av "kattgodis" :D
 
Jag tror det kommer att bli bra. Jag kan inte heller kela med min katt så som han vill. Han kloar så inihelvete. Det gör ont på riktigt. Lägger jag en filt emellan så jobbar han bort den. Men han trivs finemang trots att han blir bortlyft från mitt knä. Jag brukar få vända bort honom 5-10 ggr så han begriper att han inte får ligga med tassarna på mig. Nya katter brukar förstå på någon vecka var dom bor.
 

Liknande trådar

Övr. Katt Vi funderar lite löst på om vi vill skaffa katt igen. Vi har haft två huskatter från katthem innan. Gjorde en del misstag som...
2
Svar
36
· Visningar
2 643
Senast: Sel
·
Katthälsa Har haft min katt i snart två månader och hon har haft lite problem med magen sen ett tag. När hon flyttade hit från katthemmet va hon...
Svar
7
· Visningar
219
Senast: Hazel
·
Övr. Katt När jag tog hem Mrs Norris fick jag med en liten vippleksak, de som hade haft henne sist sa att hon inte tyckte den var så rolig. Det...
Svar
11
· Visningar
806
Senast: escodobe
·
Katthälsa Jag med familj har bott utomlands i sambons hemland under en del av föräldraledigheten i 3,5 månader. Under tiden vi har varit borta så...
2
Svar
22
· Visningar
3 643
Senast: Kaching
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp