Glada hundar viftar på svansen?

tanten

Trådstartare
I corona-isolering hinner man få de mest udda tankar....

Min papillon har en vldigt lång och yvig svans. Är han glad, alert eller uppspelt bärs den över ryggen. Men flanerar han mest omkring, eller hittar något intressant spår ute i terrängen så släpar den efter. Vilket resulterar i att svansen är smutsig för det mesta.

Jag har också insett att han inte viftar på svansen!
Är han glad så flamsar han omkring med buren svans. Men svansen är stilla. Han har liksom bara två lägen. Uppfälld eller nedfälld svans.

Är det så på fler hundraser? att de inte viftar på svansen?

Jag växte upp med spetskorsningar och hade sedan flattar under väldigt många år. Efter det landade det en schäferkorsning hos mig. Alla har haft glada viftande svansar.
 
Beror lite på här. Min har ju stubbsvans, som han viftar på när jag kommer hem, eller om han sitter bunden utanför kaninernas inhägnad och jag kommer ut från den. Så mest när jag hälsar efter att inte varit med honom på ett tag.

Han älskar träning, lek, dragkamp osv men viftar inte då.

Han fäller dock bak öronen när han är glad, och det sker ganska ofta, ibland när man gosar eller drar dragkamp osv.

Min kompis västgötaspets (också stubbsvans) viftar mest hela tiden, när man pratar med honom, klappar och även när man bara kollar på honom.

De är ganska olika personlighetsmässigt, min är mycket mer seriös, så kanske har nåt att göra med det.
 
Hm har en vän med Pappillon har inte tänkt på det innan, men nu när du säger det. han viftar inte på svansen. Däremot så ser man hur glad och ivrig han blir av att mötas :)
 
Mina viftar inte på svansen på samma sätt som "vanliga" hundar, de mer gungar på svansen :p De kan också snurra svansen som i cirklar om de är extremt(!) uppspelta, tex när någon kommer hem eller de möter bästa hundkompisen. Det där vanliga viftandet som man ser hos tex retrievers har inte mina öht, och när mina ser retrievers vifta på svansen så blir de ofta upprörda. De verkar inte fatta att det betyder glad hund :cautious:
 
Borzoier är generellt inte jättemycket för släntrianmässigt svansviftande. Svansen bärs hängande med en svag böj längst ut och viftandet är mer som en slags modest svepande om inte glädjen är av den mer extrema sorten. Det är sällan en borzoi välter ned saker med sin svansviftning. En del misstolkar avsaknaden av svansviftning och den låga svansföringen som att hunden inte är glad vilket är helt fel. Öronspelet är lättare att använda för att läsa av hundens sinnesstämning eftersom en borzoi öron är väldigt flexibla.
 
@tanten

Min phaléne har ju samma sorts svans som din och massor med päls. När han viftar på svansen blir det som att den vickar fram och tillbaka, tror det beror på att han håller den över ryggen och det är SÅ mycket päls.

Är han osäker faller den ner (man kan se exakt hans humör och hur pass läskigt eller hur ledsen han är :))
 
Min schäferblandis viftade rätt ordentligt om det var nån hon verkligen gillade (matte). Pudelns svans var som en helikopter. Man trodde nästan han skulle lyfta.
 

tanten

Trådstartare
@tanten

Min phaléne har ju samma sorts svans som din och massor med päls. När han viftar på svansen blir det som att den vickar fram och tillbaka, tror det beror på att han håller den över ryggen och det är SÅ mycket päls.

Är han osäker faller den ner (man kan se exakt hans humör och hur pass läskigt eller hur ledsen han är :))
Men han vickar på svansen i alla fall?

Torsten gör inget alls med svansen. Den bärs uppe på ryggen om han som sagt är alert. Mer att normalläge är släpande svans.
Det är mer tillfällighet om svansen faller åt höger eller vänster på ryggen när han bär den.

Torsten släpar svansen när han är avslappnad eller väldigt koncentrerad. När han springer är svansen nedfälld.

Kortsvansar (och kuperade svansar när det fanns) gör ju att hundarna mer vickar på rumpan :)

Kanske skadade han svansen som väldigt liten?
 
Min (collie) viftar på svansen som nåt slags normalläge, nästan. På nivån att vi inte ställer någon form av glas/vas/ljus/någonting mindre än 30 cm från nämsta kant på bord eller hylla (han har lyckats vifta ner grejer från en hög bokhylla som sitter en bit upp på en vägg. Fråga mig inte...) Han viftar även på svansen när han drömmer (gull!). Tror aldrig jag träffat nån hund som inte viftat på svansen eller rumpan eller båda. Släpar svansen i marken, alltså är det pälsen som släpar för att den är väldigt lång eller är det själva den hårda svans-skelett-delen som släpar?
 

tanten

Trådstartare
Min (collie) viftar på svansen som nåt slags normalläge, nästan. På nivån att vi inte ställer någon form av glas/vas/ljus/någonting mindre än 30 cm från nämsta kant på bord eller hylla (han har lyckats vifta ner grejer från en hög bokhylla som sitter en bit upp på en vägg. Fråga mig inte...) Han viftar även på svansen när han drömmer (gull!). Tror aldrig jag träffat nån hund som inte viftat på svansen eller rumpan eller båda. Släpar svansen i marken, alltså är det pälsen som släpar för att den är väldigt lång eller är det själva den hårda svans-skelett-delen som släpar?
Det är pälsen som släpar. Var tvungen att möta. De längsta stråna är uppåt 25 cm.
7-8 cm svans släpar i marken efter honom
 
Men han vickar på svansen i alla fall?

Torsten gör inget alls med svansen. Den bärs uppe på ryggen om han som sagt är alert. Mer att normalläge är släpande svans.
Det är mer tillfällighet om svansen faller åt höger eller vänster på ryggen när han bär den.

Torsten släpar svansen när han är avslappnad eller väldigt koncentrerad. När han springer är svansen nedfälld.

Kortsvansar (och kuperade svansar när det fanns) gör ju att hundarna mer vickar på rumpan :)

Kanske skadade han svansen som väldigt liten?

Jadå han vickar :D

Tycker att de flesta papillons man ser, både på bild och ute på stan har svansen över ryggen, så Torstan kanske sticker ut lite från mängden där. Men han var väl lite osäker av sig, det kan ju ha med det att göra också?
 
Våran gråhund vickar på sin höjd med svanen bara, hur glad han än är😊
Labben behöver jag nog inte en nämna hur mycket hon viftar på svansen/kroppen😅
 
Min bolonka använder svansen jättemycket för att kommunicera och för att visa hur läget är. I normalläge så bärs den över ryggen, är han trött eller koncentrerad hänger den ner med en liten böj på slutet och då släpar också pälsen i backen, torra löv är en katastrof...

Han viftar på den när han är glad eller när man pratar med honom, när man går ut för första gången på morgonen och när han drömmer. Är han extremt glad, typ som när man kommer hem och han varit själv, tar han i så mycket med viftandet att den liksom står rakt ut istället för i en böj över ryggen :love:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Upp