Gnäll-ekonomitråd

SiZo

Trådstartare
Jag satt häromdagen och förundrades över hur våra föräldrar kunde köpa sprillans nya bilar med sina första löner. Jag beslöt mig för att kolla upp vad en sprillans ny bil (Volvo 245) kostade 1977, 40 000 kr. Det är idag ungefär 200 000 kr. Mycket pengar, men en V90 kostar typ 800 000 idag, så det är ju inte så konstigt att det upplevs som att allt är så himla mycket dyrare idag.

Min högsta dröm är att äga en gård. Jag har fått inse att det kommer aldrig någonsin hända. Ekonomin finns helt enkelt inte. Ska jag köpa ett hus för 2 miljoner så behöver jag ha ungefär 500 000 i kontanter. 400 000 till kontantinsats, lagfart och pantbrev, ytterligare 100 000 för oförutsedda utgifter. Detta är då ett billigt hus. Mycket billigt hus.

En gård som är halvvettig får man räkna med det tredubbla minst, och om man bara bortser från att jag aldrig kommer kunna spara ihop de pengarna som behövs till kontantinsatsen så kommer jag aldrig i helvete ha råd att betala den räntan som blir för det lånet. Så min absolut högsta dröm här i livet är bara att parkera, ställa av och sälja till skroten.

Men. Hade lönerna följt samma utveckling som priset på bilar så hade det varit PLÄTTLÄTT. Och jag stör mig så jävla dant på att livet är orättvist till tusen. Även med ett billigt hus på två miljoner så finns risken att vi inte skulle klara av kostnaden en tuff vinter.

Min mor köpte sitt första hus för 600 000, då behövde man dessutom bara en kontantinsats på 10% istället för nuvarande 15%. Hade priserna varit samma nu så hade vi kunnat köpa hus nästa vecka, utan problem.

Förlåt, men jag behövde bara gnälla över detta. Jag vill bara vara ifred i ett hus på landet och typ vara självförsörjande på kött och de flesta råvaror.

Visst har jag kompisar i samma generation som har lyckats köpa hus, absolut. Skillnaden där är att de har föräldrar som i många fall hjälper till med både kontantinsatsen OCH som borgensman vid själva banklånet. Att få äga sitt boende kommer bli en större klassfråga än det har varit innan.

Visst, flyttar jag norrut så blir det billigare, men det vill jag verkligen inte. Om något så vill jag söderut. Och sambon har bara jobb i typ stockholm, Göteborg och Malmö.
 
Jag satt häromdagen och förundrades över hur våra föräldrar kunde köpa sprillans nya bilar med sina första löner. Jag beslöt mig för att kolla upp vad en sprillans ny bil (Volvo 245) kostade 1977, 40 000 kr. Det är idag ungefär 200 000 kr. Mycket pengar, men en V90 kostar typ 800 000 idag, så det är ju inte så konstigt att det upplevs som att allt är så himla mycket dyrare idag.

Min högsta dröm är att äga en gård. Jag har fått inse att det kommer aldrig någonsin hända. Ekonomin finns helt enkelt inte. Ska jag köpa ett hus för 2 miljoner så behöver jag ha ungefär 500 000 i kontanter. 400 000 till kontantinsats, lagfart och pantbrev, ytterligare 100 000 för oförutsedda utgifter. Detta är då ett billigt hus. Mycket billigt hus.

En gård som är halvvettig får man räkna med det tredubbla minst, och om man bara bortser från att jag aldrig kommer kunna spara ihop de pengarna som behövs till kontantinsatsen så kommer jag aldrig i helvete ha råd att betala den räntan som blir för det lånet. Så min absolut högsta dröm här i livet är bara att parkera, ställa av och sälja till skroten.

Men. Hade lönerna följt samma utveckling som priset på bilar så hade det varit PLÄTTLÄTT. Och jag stör mig så jävla dant på att livet är orättvist till tusen. Även med ett billigt hus på två miljoner så finns risken att vi inte skulle klara av kostnaden en tuff vinter.

Min mor köpte sitt första hus för 600 000, då behövde man dessutom bara en kontantinsats på 10% istället för nuvarande 15%. Hade priserna varit samma nu så hade vi kunnat köpa hus nästa vecka, utan problem.

Förlåt, men jag behövde bara gnälla över detta. Jag vill bara vara ifred i ett hus på landet och typ vara självförsörjande på kött och de flesta råvaror.

Visst har jag kompisar i samma generation som har lyckats köpa hus, absolut. Skillnaden där är att de har föräldrar som i många fall hjälper till med både kontantinsatsen OCH som borgensman vid själva banklånet. Att få äga sitt boende kommer bli en större klassfråga än det har varit innan.

Visst, flyttar jag norrut så blir det billigare, men det vill jag verkligen inte. Om något så vill jag söderut. Och sambon har bara jobb i typ stockholm, Göteborg och Malmö.
Skaffa dig ett välbetalt jobb så går det alldeles utmärkt. Det gjorde jag
 
Jag satt häromdagen och förundrades över hur våra föräldrar kunde köpa sprillans nya bilar med sina första löner. Jag beslöt mig för att kolla upp vad en sprillans ny bil (Volvo 245) kostade 1977, 40 000 kr. Det är idag ungefär 200 000 kr. Mycket pengar, men en V90 kostar typ 800 000 idag, så det är ju inte så konstigt att det upplevs som att allt är så himla mycket dyrare idag.

Min högsta dröm är att äga en gård. Jag har fått inse att det kommer aldrig någonsin hända. Ekonomin finns helt enkelt inte. Ska jag köpa ett hus för 2 miljoner så behöver jag ha ungefär 500 000 i kontanter. 400 000 till kontantinsats, lagfart och pantbrev, ytterligare 100 000 för oförutsedda utgifter. Detta är då ett billigt hus. Mycket billigt hus.

En gård som är halvvettig får man räkna med det tredubbla minst, och om man bara bortser från att jag aldrig kommer kunna spara ihop de pengarna som behövs till kontantinsatsen så kommer jag aldrig i helvete ha råd att betala den räntan som blir för det lånet. Så min absolut högsta dröm här i livet är bara att parkera, ställa av och sälja till skroten.

Men. Hade lönerna följt samma utveckling som priset på bilar så hade det varit PLÄTTLÄTT. Och jag stör mig så jävla dant på att livet är orättvist till tusen. Även med ett billigt hus på två miljoner så finns risken att vi inte skulle klara av kostnaden en tuff vinter.

Min mor köpte sitt första hus för 600 000, då behövde man dessutom bara en kontantinsats på 10% istället för nuvarande 15%. Hade priserna varit samma nu så hade vi kunnat köpa hus nästa vecka, utan problem.

Förlåt, men jag behövde bara gnälla över detta. Jag vill bara vara ifred i ett hus på landet och typ vara självförsörjande på kött och de flesta råvaror.

Visst har jag kompisar i samma generation som har lyckats köpa hus, absolut. Skillnaden där är att de har föräldrar som i många fall hjälper till med både kontantinsatsen OCH som borgensman vid själva banklånet. Att få äga sitt boende kommer bli en större klassfråga än det har varit innan.

Visst, flyttar jag norrut så blir det billigare, men det vill jag verkligen inte. Om något så vill jag söderut. Och sambon har bara jobb i typ stockholm, Göteborg och Malmö.
Jag känner med dig! Det är verkligen en tråkig insikt att man liksom är körd innan man ens fått en chans, om inte hela systemet kollapsar på något sätt.

Vi har dessutom gjort motsatt bostadskarriär och gått med förlust på de lägenheter vi sålt innan vi köpte nuvarande.

Jag fick ändå min gård. Ett renoveringsobjekt (totalrenovering alltså) och utan befintligt stall, men med lite mark till. Hurdå? Tja, mamma lånade ut pengar till delar av kontantinsatsen (här kom föräldrarna in alltså!), sen tog vi ett blancolån också. Om gården är vettig eller inte får väl någon annan avgöra, men som boende i Mälardalen med schyssta avstånd var det det här det fick bli.
Gården kostade mellan 2-2,5 mille.
 
Jag förstår att det känns frustrerande!

Vet inte om det är det är upplyftande, men vi köpte vår gård på 7ha 1h utanför Gbg för 2 mille hösten 2021. Gammal gård som vi långsamt håller på och renoverar, men såväl vi som hästarna trivs jättefint här. Vi hade letat i flera år och det kändes verkligen tröstlöst, men så trillade vi över gården och stjärnorna stod väl i linje eller något.

För mig var det viktigaste typ möjligheten att ha hästarna hemma, så jag kollade mest på mark och byggnader. Huset var charmigt, men väldigt nedgånget. Vår gård var inte en hästgård när vi köpte den, men vi byggde om en bit av ladan till lösdrift (vilket jag ändå ville ha). Idag är huset fortfarande charmigt och långt ifrån färdigt, men jag trivs här ändå.
 
Skaffa dig ett välbetalt jobb så går det alldeles utmärkt. Det gjorde jag
Nja ..
Det är inte riktigt så enkelt...
Jag är väl inte rik men tjänar typ 45' innan skatt. Och äger en bostadsrätt. Men jag kan ändå inte köpa någon gård.

Nu bor jag några mil utanför sthlm och jag kan tänka mig att flytta lite längre från sthlm. Men det blir ändå för dyrt.
Jag kan köpa ett radhus i vissa områden.

Det som känns trist är att det jag behöver för att få mitt drömboende är en partner med samma situation som mig ungefär. Då har vi kanske råd om vi flyttar lite längre från srhlm.
 
Jag känner med dig! Det är verkligen en tråkig insikt att man liksom är körd innan man ens fått en chans, om inte hela systemet kollapsar på något sätt.

Vi har dessutom gjort motsatt bostadskarriär och gått med förlust på de lägenheter vi sålt innan vi köpte nuvarande.

Jag fick ändå min gård. Ett renoveringsobjekt (totalrenovering alltså) och utan befintligt stall, men med lite mark till. Hurdå? Tja, mamma lånade ut pengar till delar av kontantinsatsen (här kom föräldrarna in alltså!), sen tog vi ett blancolån också. Om gården är vettig eller inte får väl någon annan avgöra, men som boende i Mälardalen med schyssta avstånd var det det här det fick bli.
Gården kostade mellan 2-2,5 mille.
Sånt är ju absolut möjligt om man har möjligheten att renovera. Jag har inte det. Lite enkel renovering kan absolut gå, men totalrenovering är helt uteslutet. Det orkar varken jag eller sambon. Och det problemet kan vi som bekant inte betala oss ur eftersom det är pengarna som saknas.
 
Jag förstår att det känns frustrerande!

Vet inte om det är det är upplyftande, men vi köpte vår gård på 7ha 1h utanför Gbg för 2 mille hösten 2021. Gammal gård som vi långsamt håller på och renoverar, men såväl vi som hästarna trivs jättefint här. Vi hade letat i flera år och det kändes verkligen tröstlöst, men så trillade vi över gården och stjärnorna stod väl i linje eller något.

För mig var det viktigaste typ möjligheten att ha hästarna hemma, så jag kollade mest på mark och byggnader. Huset var charmigt, men väldigt nedgånget. Vår gård var inte en hästgård när vi köpte den, men vi byggde om en bit av ladan till lösdrift (vilket jag ändå ville ha). Idag är huset fortfarande charmigt och långt ifrån färdigt, men jag trivs här ändå.
Låter som ett kap i mina öron med så mycket mark! Och vårt hus var inte ens charmigt bara nedgånget och fult :rofl:
Men ja jag tror det hänger mycket på turen, att man kan slå till i rätt läge liksom. Att det inte är en "hästgård" spelar nog också in (det var inte våran heller).
 
Sånt är ju absolut möjligt om man har möjligheten att renovera. Jag har inte det. Lite enkel renovering kan absolut gå, men totalrenovering är helt uteslutet. Det orkar varken jag eller sambon. Och det problemet kan vi som bekant inte betala oss ur eftersom det är pengarna som saknas.
Nej då blir det genast svårare :(
Vi renoverar ju långsamt eftersom vi måste spara pengarna till renovering men själva boendekostnaden för oss är inte dyrare än lägenheten i stan typ. Bara mer ojämnt fördelade.
 
Nej då blir det genast svårare :(
Vi renoverar ju långsamt eftersom vi måste spara pengarna till renovering men själva boendekostnaden för oss är inte dyrare än lägenheten i stan typ. Bara mer ojämnt fördelade.
Det är ju ändå skönt! Här omkring känns det som att allt är så himla dyrt. Är det alldeles jättelångt till stockholm så blir ju problemet att sambon får vääääldigt långt till jobbet istället, och då kommer han nog inte orka renovera alls. Och jag har tummen mitt i hand så det är nog ingen av oss som vill att jag ska försöka :rofl:
 
Jag förstår frustrationen. Känner samma själv.
Av olika omständigheter kunde jag och min man inte köpa när vi var yngre och bor därför i hyresrätt.
Vi har alltså missat hela tåget med bostadskarriär i yngre år.
Det som ska till nu för att vi ska kunna köpa är arv. Och vi hoppas på förskott på detta.
Problemet är bara att där vi helst vill bo ligger de flesta fastigheter från 4 miljoner och uppåt. 4 miljoner är billigt. Och eftersom vi har barn är det svårare att köpa vad som helst.
Jag behöver inte ha ett topprenoverat stort hus. Det räcker med ett hyfsat fräscht, men standarden bryr jag mig mindre om.
Vi siktar på att kanske kunna köpa nåt om fem år. OM vi får förskott på arv. Och det blir ett par mil utanför stan i så fall.. Annars lär vi bo i hyresrätt tills vi går i pension själva..
 
Min mor köpte sitt första hus för 600 000, då behövde man dessutom bara en kontantinsats på 10% istället för nuvarande 15%. Hade priserna varit samma nu så hade vi kunnat köpa hus nästa vecka, utan problem.
Tror en del i att hus låg lägre i pris jämförelsemässigt då var att man var tvungen att kunna betala av dem inom en viss framtid då, till skillnad från nu. Tror också det låg en del skatter på som dämpade och räntorna låg väl runt 8%?

Men håller väl med egentligen, det är så mycket som rusat iväg i fel riktning och blivit knas.
 
Låter som ett kap i mina öron med så mycket mark! Och vårt hus var inte ens charmigt bara nedgånget och fult :rofl:
Men ja jag tror det hänger mycket på turen, att man kan slå till i rätt läge liksom. Att det inte är en "hästgård" spelar nog också in (det var inte våran heller).
Ja, det var ett kap! Men vi hade ett hål i köksgolvet och ett i badrumstaket när vi flyttade in, det kan ha bidragit till att vi slapp några budkrig :p

Men verkligen, det är så himla mycket tur involverat. Vår låg ute för mer pengar först och många var tydligen och tittade, men ingen ville buda så mycket. Så när vi kom in och lite försynt frågade vad de kunde släppa den för fick vi ett bra pris för att säljarna var less på att vänta.

Det värsta som finns är ju annars när något är lite för gulligt, det känns som att det är då priserna sticker iväg alldeles.
 
Jag förstår frustrationen. Känner samma själv.
Av olika omständigheter kunde jag och min man inte köpa när vi var yngre och bor därför i hyresrätt.
Vi har alltså missat hela tåget med bostadskarriär i yngre år.
Det som ska till nu för att vi ska kunna köpa är arv. Och vi hoppas på förskott på detta.
Problemet är bara att där vi helst vill bo ligger de flesta fastigheter från 4 miljoner och uppåt. 4 miljoner är billigt. Och eftersom vi har barn är det svårare att köpa vad som helst.
Jag behöver inte ha ett topprenoverat stort hus. Det räcker med ett hyfsat fräscht, men standarden bryr jag mig mindre om.
Vi siktar på att kanske kunna köpa nåt om fem år. OM vi får förskott på arv. Och det blir ett par mil utanför stan i så fall.. Annars lär vi bo i hyresrätt tills vi går i pension själva..
Vi med, missade tåget med att köpa ettor osv. Husen häromkring ligger på 5-10 miljoner och lägenheterna på 3-4.
 
Men absolut, tala om för mig vilket jobb jag ska ta som gör att jag kan spara undan 35 000/månad, och ändå ha kvar 20 000 att betala hyra och leva för. Jag lägger till att jag inte kan studera mer eftersom jag nästan har 600 000 i studieskulder redan.
Kontakta tex AF och be om lönestatistik så ser du vilka jobb man ska sikta på.
 
Jag var länge inne på att köpa en bit mark och ställe en villavagn på den. Jag känner några som har gjort det.
Finns snygga (men de är såklart rätt små) året-runt villavagnar som man med lätthet kan bo i.

Det är ju såklart långt ifrån en "riktig" gård om det är det man vill åt. Men att kunna ha upp några hagar och en lösdrift, så kan man lösa mycket.
(Och om du inte vill ha detta "tips" så ber jag om ursäkt - ibland behöver man få gnälla av sig utan att få klämkäcka lösningar.)
 

Liknande trådar

Fordon Hej är det någon mer som har samma problem som jag? Jag försöker ta lån så jag kan köpa en ny bil då min gått sönder och jag är i akut...
5 6 7
Svar
121
· Visningar
11 238
Senast: Mia_R
·
  • Artikel
Dagbok Jag tjänar för tillfället ganska mycket mer i lön än ordinarie, då jag är utlånad och får massa extra ersättningar för det. Det har...
Svar
0
· Visningar
692
Senast: MissFideli
·
Hemmet Jag har gjort det nu, satt igång processen att köpa hus. Jag hade mäklaren här idag i en och en halv timme, lång tid för min lilla...
2 3
Svar
45
· Visningar
4 164
Senast: Lillefrun
·
  • Artikel
Dagbok När jag bytte stad och behövde hitta ett nytt boende så började jag med att hyra en stuga på en gård som jag hittade via annons på...
Svar
2
· Visningar
1 037
Senast: Habina
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Hiss och diss del 5
  • Vad gör vi? Del CXCV
  • Den första tråden

Hund, Katt, Andra Djur

  • Bästa trimmern till kanin?
  • Hur länge är din hund ensam?
  • Kattsnack 10

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp