Göra om odlad mark till hästhage?

idaho

Trådstartare
Jag funderar på att köpa en bit mark för att bygga en liten hästgård på. Har tittat på en jordbruksfastighet där marken, utifrån hur jag tycker att den ser ut, används till att ta ensilage. I dagsläget växer det framförallt klöver där. Skulle jag köpa marken skulle den användas till hästhage och ev skulle vi även ta eget hösilage/hö. Jag kan inte mycket om jordbruk (har i princip alltid haft mina hästar inackorderade) och vänder mig därför till er bukefalister, som jag är säker på har mycket mer erfarenhet!

Det jag undrar över är om det krävs mycket arbete, och i så fall vad för arbete, för att göra om mark så att den passar hästar. I det här fallet verkar det alltså som att marken används för att odla ensilage till kor. Jag förstår att jag behöver så in något annat för att gräset ska passa hästar bättre, men räcker det med att så eller krävs det mer aktiva åtgärder för att bli av med klöver? Är det något särskilt som kan vara värt att beakta vid köp av mark som ska användas till hästhagar? Enligt mäklaren är det inte direkt sandjord, men inte lerjord heller.
 
Jag funderar på att köpa en bit mark för att bygga en liten hästgård på. Har tittat på en jordbruksfastighet där marken, utifrån hur jag tycker att den ser ut, används till att ta ensilage. I dagsläget växer det framförallt klöver där. Skulle jag köpa marken skulle den användas till hästhage och ev skulle vi även ta eget hösilage/hö. Jag kan inte mycket om jordbruk (har i princip alltid haft mina hästar inackorderade) och vänder mig därför till er bukefalister, som jag är säker på har mycket mer erfarenhet!

Det jag undrar över är om det krävs mycket arbete, och i så fall vad för arbete, för att göra om mark så att den passar hästar. I det här fallet verkar det alltså som att marken används för att odla ensilage till kor. Jag förstår att jag behöver så in något annat för att gräset ska passa hästar bättre, men räcker det med att så eller krävs det mer aktiva åtgärder för att bli av med klöver? Är det något särskilt som kan vara värt att beakta vid köp av mark som ska användas till hästhagar? Enligt mäklaren är det inte direkt sandjord, men inte lerjord heller.
Det som jag uppfattar är det största problemet med att använda åkermark till hage, är dränering. Hur ligger hagarna i förhållande till övrig mark, är det ngn lutning som gör att vattnet rinner bort? Det som du skall satsa på är dränering och att grusa en bit av hagarna så att hästarna kan slippa den värsta geggan.
 

idaho

Trådstartare
Det som jag uppfattar är det största problemet med att använda åkermark till hage, är dränering. Hur ligger hagarna i förhållande till övrig mark, är det ngn lutning som gör att vattnet rinner bort? Det som du skall satsa på är dränering och att grusa en bit av hagarna så att hästarna kan slippa den värsta geggan.

Tack för ditt svar! Det finns ett dike runt om en del av marken, gör det någon skillnad? Marken går lite upp och ner, och det ser ut som ett den kan vara lite mer sank på ett ställe, men där måste ju inte hästarna gå under blötare perioder. Brukar man dränera hela hagarna när man gör om åkermark eller är det mest vid ingång och foderstation? Är det ett väldigt kostsamt projekt (förstår ju att det är beroende på den specifika marken, men rent generellt alltså)?
 
Tack för ditt svar! Det finns ett dike runt om en del av marken, gör det någon skillnad? Marken går lite upp och ner, och det ser ut som ett den kan vara lite mer sank på ett ställe, men där måste ju inte hästarna gå under blötare perioder. Brukar man dränera hela hagarna när man gör om åkermark eller är det mest vid ingång och foderstation? Är det ett väldigt kostsamt projekt (förstår ju att det är beroende på den specifika marken, men rent generellt alltså)?
Jag har grusat vid ingång och vid foderstation, men jag har mitt stall på en höjd och regnet rinner lätt undan. Priset på vad det kostar beror väldigt mycket på markförhållanden, jag tror att du kan hitta information i tidigare trådar om stallbygge eller lösdrift.
 

ameo

Moderator
vad man behöver göra beror helt och hållet på jordmånen på platsen
Mina hagar är på åkermark. Rätt trist åkermark om man vill odla, jag har problem med att ens få någon att plöja upp skiten mot betalning... (stenrik...)
Men för att användas som hagar behövdes bara stängsel. Dräneringen är naturlig när man bor på en grusås, det blir aldrig lerig.

Jag har aldrig förstått varför man skulle vilja få bort klöver från vallen bara för att hästar ska beta där. Mina hästar har i flera år ätit hösilage från klövervallar, det funkade utmärkt. (Nuvarande leverantör har dock inget klöver)
 
Jag har aldrig förstått varför man skulle vilja få bort klöver från vallen bara för att hästar ska beta där. Mina hästar har i flera år ätit hösilage från klövervallar, det funkade utmärkt. (Nuvarande leverantör har dock inget klöver)
Det kanske beror dels på hur mycket klöver det är, och dels på vad det är för typ av klöver? Alsikeklöver används ju ibland till kor men inte särskilt lämpligt till hästar. Bete med nästan bara klöver hade jag inte heller känt mig särskilt bekväm med att släppa mina hästar på. Särskilt inte den lättfödda ponnyn.
 
Klöver är inte särskilt tåligt utan är det som ofta behöver sås in i vallen, så min gissning är att du inte kommer ha några större problem med just den biten (om det inte är alsikeklöver då). Jag skulle leja någon som kunde köra en insådd av en vallfröblandning med mindre del klöver.
Ju större ytor hästarna har tillgång till desto mindre risk är det för att det ska bli söndertrampat. Fixa torra områden runt utfodring och grind så underlättar det skötseln av hagen. Den kostnaden får du snabbt igen genom minskad mängd kassera foder och hästar med bättre hov hälsa med allt det innebär.
 
Fråga vad som är insått, en del växter är tramtåliga än andra, så att du inte står där med ogräs i slutändan. Beroende på vad det är för mark så kan det vara ett måste att dika och dränera, kan ju redan vara gjort?
Att så om till bete för häst är ingen stor grej. Finns ju olika blandningar för om det ska tas hö och hästarna ska gå på tillväxten.
 
Jag hade satt upp staket. Och sen släppt ut hästarna . Naturligtvis får en ju anpassa betet utifrån vad hästen behöver men utöver alsikeklöver så finns det ju inget farligt i att en häst äter på ett högärde. Ibland blir saker lite väl teoretiska och övertänkta.
 

ameo

Moderator
Det kanske beror dels på hur mycket klöver det är, och dels på vad det är för typ av klöver? Alsikeklöver används ju ibland till kor men inte särskilt lämpligt till hästar. Bete med nästan bara klöver hade jag inte heller känt mig särskilt bekväm med att släppa mina hästar på. Särskilt inte den lättfödda ponnyn.
nej, alsikeklöver är olämpligt, det kan jag hålla med om
Men det är oftast inte det som sås in i en vall, utan där brukar man hitta rödklöver - som inte är särskilt tramptåligt. Mina hagar innehåller däremot en hel del vitklöver. Merparten av mina hästar är shetlandsponnyer, utöver dem har jag haft halvblod, fullblod, new forest och welsh. Jag är mer försiktig med kraftigt bete överlag än vilka växter betet innehåller.
 
nej, alsikeklöver är olämpligt, det kan jag hålla med om
Men det är oftast inte det som sås in i en vall, utan där brukar man hitta rödklöver - som inte är särskilt tramptåligt. Mina hagar innehåller däremot en hel del vitklöver. Merparten av mina hästar är shetlandsponnyer, utöver dem har jag haft halvblod, fullblod, new forest och welsh. Jag är mer försiktig med kraftigt bete överlag än vilka växter betet innehåller.
Då har vi olika erfarenhet. Häromkring har det (tyvärr) varit ganska vanligt med insådd av alsikeklöver i vall som ska användas till kofoder. Vet att jag för flera år sedan hade en diskussion om detta med Hushållningssällskapet och de menade på att detta var helt enligt rekommendationer. Men utöver alsikeklövern så är absolut rödklöver mest vanligt. För mig är det ofta likhetstecken mellan stor andel rödklöver och kraftigt bete. Vitklöver är väl snarare mer vanligt på lite magrare beten?
 
Då har vi olika erfarenhet. Häromkring har det (tyvärr) varit ganska vanligt med insådd av alsikeklöver i vall som ska användas till kofoder. Vet att jag för flera år sedan hade en diskussion om detta med Hushållningssällskapet och de menade på att detta var helt enligt rekommendationer. Men utöver alsikeklövern så är absolut rödklöver mest vanligt. För mig är det ofta likhetstecken mellan stor andel rödklöver och kraftigt bete. Vitklöver är väl snarare mer vanligt på lite magrare beten?
Alsikeklöver sås ofta in på fuktiga (fuktighetshållande) lerjordar och mulljordar.

I områden i Sverige där sådana jordar är mindre vanliga, så sås det sällan in Alsikeklöver.

Ska man diskutera med t.ex. Hushållningssällskapet, om huruvida Alsikeklöver bör användas, så måste man kunna motivera.

För den som vill göra ett bra foder till mjölkkor, och har de där fuktighetshållande jordarna, så blir ändå Alsikeklöver ett mycket rimligt val.
Då hamnar den som vill hålla häst på samma marker, där en "kobonde" sått in en vall med Alsikeklöver, helt enkelt i läget att man får lägga om vallen, och så in mer lämpliga sorter till häst.

Vilket egentligen inte är ett dugg konstigt. Varje djurslag har sina behov, och byter man djurslag, kan man behöva byta växtlighet på vallen också.

Alsikeklöver växer också vilt, men sällan i så stora mängder att det orsakar problem för hästar.
 

idaho

Trådstartare
Det kanske beror dels på hur mycket klöver det är, och dels på vad det är för typ av klöver? Alsikeklöver används ju ibland till kor men inte särskilt lämpligt till hästar. Bete med nästan bara klöver hade jag inte heller känt mig särskilt bekväm med att släppa mina hästar på. Särskilt inte den lättfödda ponnyn.
Ja, precis, det är främst alsikeklövern jag är orolig för iom att det verkar som att de odlat till kor. Jag kan inte själv se skillnad på olika klöversorter såvida de inte är i full blom, och det är de ju inte nu ;)
 

idaho

Trådstartare
vad man behöver göra beror helt och hållet på jordmånen på platsen
Mina hagar är på åkermark. Rätt trist åkermark om man vill odla, jag har problem med att ens få någon att plöja upp skiten mot betalning... (stenrik...)
Men för att användas som hagar behövdes bara stängsel. Dräneringen är naturlig när man bor på en grusås, det blir aldrig lerig.

Jag har aldrig förstått varför man skulle vilja få bort klöver från vallen bara för att hästar ska beta där. Mina hästar har i flera år ätit hösilage från klövervallar, det funkade utmärkt. (Nuvarande leverantör har dock inget klöver)
Mäklaren hade inte koll på jordmånen tyvärr :(
 

idaho

Trådstartare
Klöver är inte särskilt tåligt utan är det som ofta behöver sås in i vallen, så min gissning är att du inte kommer ha några större problem med just den biten (om det inte är alsikeklöver då). Jag skulle leja någon som kunde köra en insådd av en vallfröblandning med mindre del klöver.
Ju större ytor hästarna har tillgång till desto mindre risk är det för att det ska bli söndertrampat. Fixa torra områden runt utfodring och grind så underlättar det skötseln av hagen. Den kostnaden får du snabbt igen genom minskad mängd kassera foder och hästar med bättre hov hälsa med allt det innebär.
Det låter ju bra! Det rör sig om 2 ha, så ganska gott om plats för 2-3 hästar :)
 

idaho

Trådstartare
Fråga vad som är insått, en del växter är tramtåliga än andra, så att du inte står där med ogräs i slutändan. Beroende på vad det är för mark så kan det vara ett måste att dika och dränera, kan ju redan vara gjort?
Att så om till bete för häst är ingen stor grej. Finns ju olika blandningar för om det ska tas hö och hästarna ska gå på tillväxten.
Jag får ta ett snack till med mäklaren och be honom få fram mer information om jordmån och vad bonden har sått med. Är det svindyrt att dika och dränera om det behöver göras? Det finns ett dike i slutet av marken men tror inte att det gör någon skillnnad för marken som helhet iom att det är en ganska stor yta.
 

idaho

Trådstartare
Jag hade satt upp staket. Och sen släppt ut hästarna . Naturligtvis får en ju anpassa betet utifrån vad hästen behöver men utöver alsikeklöver så finns det ju inget farligt i att en häst äter på ett högärde. Ibland blir saker lite väl teoretiska och övertänkta.
Det svaret tyckte jag om :D Jo, jag kan nog överanalysera, men vill ju inte riskera att stå där med 2 ha mark som inte duger till annat än som utsikt ;)
 

idaho

Trådstartare
nej, alsikeklöver är olämpligt, det kan jag hålla med om
Men det är oftast inte det som sås in i en vall, utan där brukar man hitta rödklöver - som inte är särskilt tramptåligt. Mina hagar innehåller däremot en hel del vitklöver. Merparten av mina hästar är shetlandsponnyer, utöver dem har jag haft halvblod, fullblod, new forest och welsh. Jag är mer försiktig med kraftigt bete överlag än vilka växter betet innehåller.
[/QU
Alsikeklöver sås ofta in på fuktiga (fuktighetshållande) lerjordar och mulljordar.

I områden i Sverige där sådana jordar är mindre vanliga, så sås det sällan in Alsikeklöver.

Ska man diskutera med t.ex. Hushållningssällskapet, om huruvida Alsikeklöver bör användas, så måste man kunna motivera.

För den som vill göra ett bra foder till mjölkkor, och har de där fuktighetshållande jordarna, så blir ändå Alsikeklöver ett mycket rimligt val.
Då hamnar den som vill hålla häst på samma marker, där en "kobonde" sått in en vall med Alsikeklöver, helt enkelt i läget att man får lägga om vallen, och så in mer lämpliga sorter till häst.

Vilket egentligen inte är ett dugg konstigt. Varje djurslag har sina behov, och byter man djurslag, kan man behöva byta växtlighet på vallen också.

Alsikeklöver växer också vilt, men sällan i så stora mängder att det orsakar problem för hästar.
Men är det så enkelt som att bara så om? Eller menar du att man behöver göra något mer när du säger "lägga om vallen"?
 
Citatet blev lite konstigt.

Men för att svara på frågan:

"Lägga om vallen" betyder i princip att man gödslar, plöjer, plockar sten, harvar, sår och vältar. Och så behöver man skörda eller putsa vallen under första vallåret.

En vall som varit insådd med mycket klöver (fixerar kväve i jorden, naturlig näring till växterna) och som ska användas till hästar med lågt näringsbehov, behöver inte alltid gödslas.
Gödslar man med naturgödsel från gödselstacken, gödslar man normalt före vallbrott (=plöjning), men man kan också gödsla med granulerad gödsel, t.ex. konstgödsel i samband med sådd.
Beroende på jordtyp, och hur länge vallen legat, så kultiverar man ibland före plöjning, endera med kultivator eller med tallriksredskap, eller med något modernt multiredskap.
Man kan plöja på hösten eller våren. Vårplöjning är bra, eftersom det frigörs mindre CO2 under vintern från bevuxen yta, men, om det finns växter i vallen som vill ska dö av, t.ex. Alsikeklöver eller mycket ogräs, så vill man plöja på hösten, för att blotta växternas rotsystem så att de bekämpas effektivt.
Innan sådd så behöver man jämna till ytan och slå sönder plogtiltorna, det gör man med olika slags harvar, vilka man använder beror på flera omständigheter.
När man plöjt och harvat så kommer det fram sten i jorden, sten "vandrar" genom jordlagren, så den tar liksom aldrig slut, men ju oftare man plöjer och sår, desto mindre sten blir det plocka vid varje tillfälle. Lite större stenar plockas oftast med en stengrep (redskap i frontlastere), riktigt stora stena bänder man loss, och de minsta stenarna som plockas (i storlek som en mindre knytnäve ungefär) brukar man behöva plocka för hand. Vi som bor i "stenrika" trakter tänker med fasa på alla de där småstenarna. Det finns maskinstationer, som har stenplockarmaskiner, men det finns inte överallt. Man brukar behöva finplocka sten från vallen en gång till efter sådd och vältning, för stenar som ligger lösa och blottade, riskerar att slå sönder slåttermaskiner och balpressar.
När man harvat, så sår man vallfrö. det finns massor med olika sorters vallbalndningar, och möjlighet att skapa egna för speciella behov. På våren så sår man i regel tillsammans med en s.k. skyddsgröda, alltså någon annan mer snabbväxande gröda, som på olika sätt skyddar det späda gräset. Skyddsgrödan kan vara t.ex. havre eller korn, som sedan skördas, eller det väldigt snabbväxande gräset Westerwoldiskt rajgräs.
Efter sådd, så kör man med en vält över fältet/vallen, för att trycka till ytan, se till att fröna har jordkontakt, och pressa ner stenar.

När det så börjat växa, så behöver man endera skörda skyddsgrödan, om den består av spannmål, vilket kan göras när den är mogen genom att köra med skördetröska, eller genom att göra "helsädesensilage" (näringsrikt foder med spannmål i) när spannmålen är lagom halvmogen. POfta kan man ta en vallskörd i augusti/september om man skördat helsädesensilage i juli.
Har man sått med Westerwoldiskt rajgräs som skyddsgröda, kan man köra med betesputs ca 6-8 veckor efter sådd, och sedan ta in en vallskörd ytterligare 6-8 veckor senare.

Vallen tål inte tramp, alltså att betas, av tyngre djur som häst eller nöt första säsongen, jorden måste sätta sig och plantorna växa sig starka med ett bra rotsystem före bete. Helst bör man vänta till mitten av vallår två, innan man börjar beta den nya vallen. Man tar då en vallskörd på försommaren, och börjar beta när det vuxit tillbaka nytt "gräs".

Man kan också välja att så i slutet av juli/början av augusti. Största skillnaden mot ovanstående, är att man ofta sår utan skyddsgröda, men man behöver i alla fall putsa en gång under insåningssäsongen, och man kan egentligen inte börja beta tidigare än i mitten av nästa säsong.

Är det väldigt viktigt att bekämpa ogräs i den vall som ska läggas om, så höstplöjer man, och harvar rätt djupt ett antal gånger under försommaren, och sår i juli/augusti.

Ta hjälp av en närboende bonde.
Exakt hur man gör, beror lite på vad den som hjälper en att plöja, harva och så, har för maskiner, och hur denne kan passa in hjälp till grannen.
 

idaho

Trådstartare
Citatet blev lite konstigt.

Men för att svara på frågan:

"Lägga om vallen" betyder i princip att man gödslar, plöjer, plockar sten, harvar, sår och vältar. Och så behöver man skörda eller putsa vallen under första vallåret.

En vall som varit insådd med mycket klöver (fixerar kväve i jorden, naturlig näring till växterna) och som ska användas till hästar med lågt näringsbehov, behöver inte alltid gödslas.
Gödslar man med naturgödsel från gödselstacken, gödslar man normalt före vallbrott (=plöjning), men man kan också gödsla med granulerad gödsel, t.ex. konstgödsel i samband med sådd.
Beroende på jordtyp, och hur länge vallen legat, så kultiverar man ibland före plöjning, endera med kultivator eller med tallriksredskap, eller med något modernt multiredskap.
Man kan plöja på hösten eller våren. Vårplöjning är bra, eftersom det frigörs mindre CO2 under vintern från bevuxen yta, men, om det finns växter i vallen som vill ska dö av, t.ex. Alsikeklöver eller mycket ogräs, så vill man plöja på hösten, för att blotta växternas rotsystem så att de bekämpas effektivt.
Innan sådd så behöver man jämna till ytan och slå sönder plogtiltorna, det gör man med olika slags harvar, vilka man använder beror på flera omständigheter.
När man plöjt och harvat så kommer det fram sten i jorden, sten "vandrar" genom jordlagren, så den tar liksom aldrig slut, men ju oftare man plöjer och sår, desto mindre sten blir det plocka vid varje tillfälle. Lite större stenar plockas oftast med en stengrep (redskap i frontlastere), riktigt stora stena bänder man loss, och de minsta stenarna som plockas (i storlek som en mindre knytnäve ungefär) brukar man behöva plocka för hand. Vi som bor i "stenrika" trakter tänker med fasa på alla de där småstenarna. Det finns maskinstationer, som har stenplockarmaskiner, men det finns inte överallt. Man brukar behöva finplocka sten från vallen en gång till efter sådd och vältning, för stenar som ligger lösa och blottade, riskerar att slå sönder slåttermaskiner och balpressar.
När man harvat, så sår man vallfrö. det finns massor med olika sorters vallbalndningar, och möjlighet att skapa egna för speciella behov. På våren så sår man i regel tillsammans med en s.k. skyddsgröda, alltså någon annan mer snabbväxande gröda, som på olika sätt skyddar det späda gräset. Skyddsgrödan kan vara t.ex. havre eller korn, som sedan skördas, eller det väldigt snabbväxande gräset Westerwoldiskt rajgräs.
Efter sådd, så kör man med en vält över fältet/vallen, för att trycka till ytan, se till att fröna har jordkontakt, och pressa ner stenar.

När det så börjat växa, så behöver man endera skörda skyddsgrödan, om den består av spannmål, vilket kan göras när den är mogen genom att köra med skördetröska, eller genom att göra "helsädesensilage" (näringsrikt foder med spannmål i) när spannmålen är lagom halvmogen. POfta kan man ta en vallskörd i augusti/september om man skördat helsädesensilage i juli.
Har man sått med Westerwoldiskt rajgräs som skyddsgröda, kan man köra med betesputs ca 6-8 veckor efter sådd, och sedan ta in en vallskörd ytterligare 6-8 veckor senare.

Vallen tål inte tramp, alltså att betas, av tyngre djur som häst eller nöt första säsongen, jorden måste sätta sig och plantorna växa sig starka med ett bra rotsystem före bete. Helst bör man vänta till mitten av vallår två, innan man börjar beta den nya vallen. Man tar då en vallskörd på försommaren, och börjar beta när det vuxit tillbaka nytt "gräs".

Man kan också välja att så i slutet av juli/början av augusti. Största skillnaden mot ovanstående, är att man ofta sår utan skyddsgröda, men man behöver i alla fall putsa en gång under insåningssäsongen, och man kan egentligen inte börja beta tidigare än i mitten av nästa säsong.

Är det väldigt viktigt att bekämpa ogräs i den vall som ska läggas om, så höstplöjer man, och harvar rätt djupt ett antal gånger under försommaren, och sår i juli/augusti.

Ta hjälp av en närboende bonde.
Exakt hur man gör, beror lite på vad den som hjälper en att plöja, harva och så, har för maskiner, och hur denne kan passa in hjälp till grannen.

Stort tack för det utförliga svaret :bow::bow::bow:
 

Liknande trådar

S
Anläggning Till hösten måste jag flytta min häst, jag jobbar just nu som hästskötare och just nu är hon med där jag jobbar men pga att jag tänkt...
Svar
3
· Visningar
1 266
S
Ekonomi&Juridik Gammal användare under nytt namn, vill inte gå ut för hårt om någon skulle känna igen mig. :cool: Jag och sambon har ett tag gått och...
2
Svar
37
· Visningar
8 317
Utrustning Hej! :) Hittar inga bra svar i de andra trådarna och vill ha lite "akuta" tips inför mitt nya sadelköp då jag måste fixa en så snart...
2
Svar
39
· Visningar
4 820
Hemmet Har skrivit i omgångar om mina fd grannar som odlade upp och hägnade in en bit av vår mark som trädgård utan att vi visste om det. Det...
2
Svar
30
· Visningar
2 748

Bukefalos

  • Markerat mellan val

Dagbok, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kromfohrländer
  • Kattbilder #6

Hästrelaterat

Upp