Göra slut med en ”vän”

Kiwifrukt

Trådstartare
Hur gör ni när ni av någon anledning måste ”göra slut” med en person som finns i er närhet? Gör ni på olika sätt om ni kan kapa alla band till personen genom att bryta eller om det är en person som ni måste fortsätta träffa i någon mån även fortsättningsvis?
 
Hur gör ni när ni av någon anledning måste ”göra slut” med en person som finns i er närhet? Gör ni på olika sätt om ni kan kapa alla band till personen genom att bryta eller om det är en person som ni måste fortsätta träffa i någon mån även fortsättningsvis?

Jag är en sån där som vill ha korten på bordet. Men jag har förstått att det ofta inte är så smidigt. Så jag skulle nog försöka motarbeta min impuls att ringa personen och göra slut och istället sluta engagera mig.

Nej jag har inte tid. Nej jag har inte lust. Nej jag prioriterar annat nu. Sluta svara och kanske höra av mig nån vecka senare och fråga om det var något viktigt. Men vara trevlig och inte framföra kritik eller förklaringar. Kritik och förklaringar är inte relevanta om man ändå inte vill fortsätta umgås.

Vissa personer förstår inte sådana subtila signaler och då är det ju schysst att helt enkelt informera om att man inte vill fortsätta umgås. Vissa personer förstår signalerna men respekterar dem inte. Då får man ju agera efter det. Kanske blockera personen på telefon och sociala medier, upplysa andra om att man inte vill ha med personen att göra och undvika alla sammanhang där man kan stöta på personen.
 
Har bara behövt dumpa en vän. Där blev det att ghosta och blockera. Hon har inga gränser och fattar inte när man undviker och säger ifrån. Hon är en sån person som åker hem till folk om dom inte svarar. Det blev mer och mer klart att hon har nått fel i huvet. Alltid varit lite speciell men det märktes mer och mer med åren. Tråkigt för vi hade ändå kul ihop.

Sen har jag en annan "kompis", åxå lite speciell men alltid varit snäll mot mej. Hon visade mindre trevligt sätt när hon blev tillsammans med sin kille. Så henne kände jag att jag ville hålla på lite avstånd även om vi umgicks. Killen och hans kompisar blev till gemensamma kompisar som vi umgicks en del med. Sen dog det ut lite och jag har inte hört av mej utan hon hör av sig ibland på snappen och jag svarar kanske. Lägger hon upp nått om barnen så svarar jag inte. Är det bara pladder om vad hon gör den kvällen, typ dricker vin ser på serier så svarar jag men inte något givande svar.
 
Jag var för några år sedan tvungen att bryta kontakten med en fd nära vän, som helt hade tappat greppet om tillvaron. I många år hade jag försökt stötta och hjälpa, men bland annat allt svårare psykisk sjukdom, eskalerande blandmissbruk, irrationellt beteende samt ett umgänge som skrämde mig gjorde att jag inte ville ha kontakt mer.

Först försökte jag i ett par år låta umgänget rinna ut i sanden. Jag tog inte kontakt först, jag hade inte alltid tid, och mot slutet svarade jag kortfattat på meddelanden.

Till slut blev hon arg på att jag tog mig så lång tid att svara (en halv timme till en timme oftast 🙄) och skällde ut mig. Det var droppen, och jag tog tilfället i akt och berättade att jag inte är intresserad av kontakt mer, jag orkar inte med allt ståhej och alla problem.

Hon blev totalt galen. Ringde mig nonstop, skickade en miljon meddelanden där hon både berättade hur hemsk jag var, men också att jag var tvungen att vara hennes vän. Jag blockerade samtal och meddelanden, då kom hon hem till mig och tvångskramade mig.

Nu några år senare försöker hon fortfarande ringa regelbundet, och jag har hört genom gemensamma vänner att hon försökt värva dem till att få mig att ändra mig, sluta vara sur på henne, och bli hennes vän igen. Det kommer inte att hända, jag är fortfarande inte intresserad av hennes totalkaotiska liv.

Så det där med att kapa kontakten kan gå lite hursom, beroende på hur personen är. Jag är ändå så glad att jag äntligen bröt, men jag tyckte att jag behövde någon "sista droppe" för att kunna göra det. Egentligen borde jag ju ha brutit mycket tidigare, men tyckte att jag hade någon slags plikt att fortsätta vara hennes vän.
 
Om kompisen undrar så kan man ju enkelt säga att man inte känner att man får ut det man vill av relationen och att man därför kommer prioritera annat.

Alltså inte förklara vad man stör sig på och vad den andra har gjort fel utan helt enkelt utgå ifrån sig själv och sina egna behov.

Vi har vuxit ifrån varandra, inte du är barnslig. Jag har mycket annat som är viktigt, inte du är så irriterande att umgås med att jag inte orkar längre. Jag behöver mycket egentid, inte du är påträngande och klängig så jag orkar inte med dig. Så länge man bara uttalar sig om sig själv så kan man sedan avböja vidare diskussion med att det är ens egen ensak. Om man tillåter sig att uttala sig om den andre personen känns det lite taskigt att vägra förtydliga eller prata vidare om saken. Så om man vill undvika framtida kontakt så håller man sig till sitt eget perspektiv. Eventuella invändningar kan då bemötas med att man i alla fall känner så som man sagt och så är det med det.

Haha, här kommer jag med råd om hur man är smidig. :rofl: Jag är vanligtvis inte alls speciellt smidig faktiskt, utan mina råd baseras mest på efterklokhet.

Lycka till!
 
Anledningen att jag frågar är för att själv har jag bara behövt bryta med två personer i mitt liv tidigare. Den ena redan under tonåren på grund av allvarlig psykisk sjukdom och självmordsbenägenhet där den andra personen utnyttjade mig för att komma iväg från sina föräldrar och försöka ta livet av sig. Till slut sa mina föräldrar ifrån att det fick vara stopp, personen smet från mig/oss gånger flera och sen ringde föräldrarna och var hysteriska (av förståeliga skäl) men blev arga på mig för att jag inte ”passat” henne bättre.

I det andra fallet var det en före detta stallägare som trodde att hon ägde både mig och min häst, även efter att vi flyttat från hennes stall. Där bröt jag helt med blockerade nummer och block på sociala medier.

Jag funderade mest hur man gör när man inte kan bryta så definitivt för att personen kommer fortsätta finnas i utkanten av någon konstellation man måste fortsätta vara i, och där ovänskap är olämpligt. Det är en person som (medvetet eller omedvetet) sårar och trycker ner mig vid all kontakt, så för mitt eget välbefinnandes skull vill jag minimera kontakten.
 
I ett fall löste det sig själv, hon låg med killen jag träffade, blev skitsur när jag råkade berätta åt hennes pojkvän och blockerade mig överallt 😂

I andra fall brukar jag låta det rinna ut i sanden, eller rentav säga att jag inte känner att vi klickar.
 
Det beror på hur man känner varandra tycker jag. Och varför man inte vill ha kontakt.
Ytligt bekanta som man inte behöver träffa kan man väl bara glida undan men är det en vän som man har umgåtts mycket med som man vill dumpa då är det bara säga som det är.
Ärlighet utan att vara taskig.
Samma sak om det är en person man behöver fortsätta ha i sitt liv.

Jag förstår inte varför det är okej att ghosta en vän, det är sällan folk tycker att det okej att ghosta en kärleksrelation.
Att bli dumpad av en vän kan göra minst lika ont och att bli ghostad är vidrigt och ett rätt rövigt beteende.
 
Jag funderade mest hur man gör när man inte kan bryta så definitivt för att personen kommer fortsätta finnas i utkanten av någon konstellation man måste fortsätta vara i, och där ovänskap är olämpligt. Det är en person som (medvetet eller omedvetet) sårar och trycker ner mig vid all kontakt, så för mitt eget välbefinnandes skull vill jag minimera kontakten.

Vid kontakt med personer som har ett narcissistiskt beteende (dvs som också ägnar sig åt att såra och trycka ner andra på ett mycket effektivt sätt) brukar det rekommenderas "grey rock"-metoden, om det av någon anledning inte är möjligt att klippa helt och hållet. Dvs bli lika ointressant som en gråsten i kontakterna. Ge ett minimum av personlig information i all kontakt, svara korrekt men enbart kortfattat, opersonligt och känslolöst oavsett ämne. Håller du ut och är konsekvent med att inte erbjuda någonting mer tillbaka så lär kontakten minimeras av sig själv och utan att det finns något som kan vändas mot dig. (Det finns gott om exempel om du googlar "grey rock").
 
Jag funderade mest hur man gör när man inte kan bryta så definitivt för att personen kommer fortsätta finnas i utkanten av någon konstellation man måste fortsätta vara i, och där ovänskap är olämpligt. Det är en person som (medvetet eller omedvetet) sårar och trycker ner mig vid all kontakt, så för mitt eget välbefinnandes skull vill jag minimera kontakten.
I det fallet får man ju vara lite smidig precis som du är inne på. Jag hade varit så kortfattad det gick, men trevlig, och inte själv initierat kontakt.
 
Jag har kapat bort så många i mitt liv nu, kan ångra en hel del när man känner sig ensam men jag är övertygad om att personer som är dålig för en är ingen förlust. Är denna person dessutom i utkanten är det väl lättare att undvika gemensama saker och kontakter.
 
Jag slutar generellt bara höra av mig, ingen vill ha kontakt med någon som inte är engagerad i ”vänskapen”.

Har relativt nyligen dumpat en vän som jag ansett vara min ”bästa vän” länge. Hon har aldrig tyckt lika mycket om mig och det har varit ok, men senaste gångerna vi träffades kändes det som att hon tröttnade på mitt umgänge snabbt. Det + att hon ofta fick vredesutbrott och skällde ut mig, ibland bara för att jag ställde en fråga, fick mig att bestämma mig för att vänskapen var över.

Jag talade aldrig om att jag inte ville vara vän längre, utan det kändes rätt självklart att hon inte heller ville vara vän, bara att hon inte ”vågade” säga det rätt ut. 🤷‍♀️

Kan lätt säga att jag saknar kontakten, eller åtminstone hur den var innan hon tröttnade på mig.
 
Jag tycker helt det beror på varför. Har personen problem, men egentligen är en bra människa försöker jag erbjuda hjälp först. Men är man bara elak och dum finns det ju inget rum för den personen i mitt liv så den är bara att blockera överallt.

Är det en energitjuv så försöker jag bara fasa ut personen. Låta vänskapen rinna ut i sanden. Det kräver ingen förklaring tycker jag, utan vänner kommer och går ibland utan att det är någonting konstigt.
 
Jag tycker helt det beror på varför. Har personen problem, men egentligen är en bra människa försöker jag erbjuda hjälp först. Men är man bara elak och dum finns det ju inget rum för den personen i mitt liv så den är bara att blockera överallt.

Är det en energitjuv så försöker jag bara fasa ut personen. Låta vänskapen rinna ut i sanden. Det kräver ingen förklaring tycker jag, utan vänner kommer och går ibland utan att det är någonting konstigt.
Kände att jag ville kommentera det som du skriver här. I det här fallet tror jag inte att personen mår dåligt själv och att det är sådana skäl bakom, i alla fall inget jag kan hjälpa till med. Utan personen är genuint elak, har tidigare varit så mot andra också. I mitt andra fall med min barndomsvän har jag mått väldigt dåligt för att jag ”svek” den personen, men samtidigt hade jag förmodligen mått ännu sämre om hon lyckats ta livet av sig efter att ha rymt från mig.

Men den här personen är en klassisk, elak energitjuv som möjligtvis mår bättre när hen får trycka ner mig och får mig att känna mig som en miserabel råtta.

(Hade det inte varit så att jag tyvärr riskerar att stöta på personen ofta så är personens beteende så pass besvärligt att jag utan tvekan hade blockat denne.)
 
Jag funderade mest hur man gör när man inte kan bryta så definitivt för att personen kommer fortsätta finnas i utkanten av någon konstellation man måste fortsätta vara i, och där ovänskap är olämpligt. Det är en person som (medvetet eller omedvetet) sårar och trycker ner mig vid all kontakt, så för mitt eget välbefinnandes skull vill jag minimera kontakten.
En sådan person skulle jag backa ifrån mentalt. Sluta ge respons på personens kontaktförsök, sluta dela med mig av personlig information, sluta reagera på personens beteende mot mig. Låtsas som att personen inte existerar förutom när man är tvungen att ha kontakt. Är det på t ex en arbetsplats skulle jag ta upp med chefen att personens beteende mot mig inte är acceptabelt.
 
De gånger jag brutit med någon så har det oftast varit för att jag tröttnat på att vara den som tar initiativ till allt, så då har jag först berättat att vännen gärna får komma med förslag och sedan slutat att själv höra av mig hela tiden. De gångerna har vännerna aldrig hört av sig igen, så jag antar att de inte brydde sig så mycket.
 

Liknande trådar

Relationer Jag har haft några vänner genom åren som ägnar sig åt att ställa in, avboka eller omboka träffar, ibland med kort varsel. Jag funderar...
14 15 16
Svar
313
· Visningar
10 680
Senast: Saeta
·
Relationer I morgon ska jag träffa en person som är genomsnäll... eller nåt. Jag har träffat personen tidigare vid några tillfällen och trots...
15 16 17
Svar
323
· Visningar
19 362
Senast: Shaggy
·
Fritid Jag har en fritidsaktivitet där jag tappat känslan av att det ska bli roligt. När jag väl är där och gör det så är det roligt och...
Svar
17
· Visningar
1 231
Senast: hollypolly
·
Kropp & Själ Hur funkar det, när behovet verkligen finns, personerna inte klarar sig utan hjälp men ekonomin är katastrof? Mamma ramlar titt som...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 482
Senast: Fetaost
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp