Gräsklippning med häst (utbruten från Jaga bort gäss)

[monster1]

Eftersom jag inte gjort någon livscykelanalys då jag saknar kompetensen för att göra det, undrar jag vilken analys du syftar på?

Du har rätt i om att personerna som kör hästarna hade haft dem även om de inte användes, och hade fraktat hästarna samma sträcka som om arbetsresorna skulle ingå även utan arbetsresor, så är miljöbelastningen plus-minus-noll. Och visst blir man glad av att se arbetshästar!

Men jag efterlyser fortfarande en seriös livscykelanalys beträffande arbetshästar i tätort.

Det beror ju i sin tur helt på upplägget/upphandlingen av kommunen. Om de använder sig av hästar från den lokala 4H-gården eller om det är en företagare från en annan del av landet (extrem exempel). Det varierar ju. Men då ska ju det in sin tur jämföras med vad man annars kulle ha gjort, dvs hur långt tranpsporteras gräsklipparen, hur miljövänlig är den osv. Gräsklippare åker ju också transport beroende på hur långt bort gräsytan ligger från garaget, i en kommun finns det ju ytor som ligger flera mil bort ifrån parkdriftens kontor och förråd eller så har man en upphandlad drift som transporterar dit alla sina verktyg varje dag eftersom de utgår från sitt kontor/garage i en annan kommun. Det varierar kraftigt.

 

[Lattematte]

Ja då har ju en egen modell för hållbarhet som enbart består av två ben på din pall, om du räknar bort den sociala hållbarheten så blir det ju väldigt konstigt. Det blir helt enkelt inte hållbarhet alls. Poängen med hållbarhetens tre ben är att inget kan stå utan de andra två, så man kan inte välja ut bara två.

I stort sett så är ju hela gräsklippningen både oekonomisk och oekologisk i sig självt. Att klippa gräs generar inga pengar i sig självt utan kostar bara och ur ekologisk synpunkt är det värdelöst. Hela värdet med en klippt yta överhuvudtaget är social.

Problemet med den socialhållbarhets-tredjebenet är att den uppmuntrar till vansinniga glädjekalkyler vilket inte är till nytta för varken miljö eller hästar, tvärtom. Så fort en kalkyl inte går ihop ökas summan i den kolumnen, och vips har man en kalkyl som ser fin ut på papper, men inte har något med verkligheten att göra. Och verklighetsfrämmande kalkyler är av ondo eftersom de orsakar så mycket elände och onödigt slöseri i verkliga livet.

Det är ju visat att arbetshästar i känslig skogsmiljö är nyttiga både på papper och i levande livet. Då bör det gå att visa att det är befogat att använda hästar i gräsklippartjänst om det faktiskt förhåller sig på det sättet.

Jag håller med dig om att gräsmattor och gräsklippning i sig är minusposter miljömässigt, men har social nytta för lek, spel och picknick.

 

[monster1]

Problemet med den socialhållbarhets-tredjebenet är att den uppmuntrar till vansinniga glädjekalkyler vilket inte är till nytta för varken miljö eller hästar, tvärtom. Så fort en kalkyl inte går ihop ökas summan i den kolumnen, och vips har man en kalkyl som ser fin ut på papper, men inte har något med verkligheten att göra. Och verklighetsfrämmande kalkyler är av ondo eftersom de orsakar så mycket elände och onödigt slöseri i verkliga livet.

Det är ju visat att arbetshästar i känslig skogsmiljö är nyttiga både på papper och i levande livet. Då bör det gå att visa att det är befogat att använda hästar i gräsklippartjänst om det faktiskt förhåller sig på det sättet.

Jag håller med dig om att gräsmattor och gräsklippning i sig är minusposter miljömässigt, men har social nytta för lek, spel och picknick.

Jag tror inte det finns några ekonomiska kalkyler på hästar i skogsmiljö, inte vad jag har sett. Men om du har några tar jag gärna del av dom. Ja det är svårt att räkna på sociala värden precis som det är svårt att räkna på ekologiska värden i en ekonomisk modell.

 

[Lattematte]

Jag tror inte det finns några ekonomiska kalkyler på hästar i skogsmiljö, inte vad jag har sett. Men om du har några tar jag gärna del av dom. Ja det är svårt att räkna på sociala värden precis som det är svårt att räkna på ekologiska värden i en ekonomisk modell.

Nja, ekonomisk-ekologiska kalkyler finns. Såren i skogen efter hästen är markant mycket mindre än efter traktorer eller skogsmaskiner, och läker tiotals år tidigare. Dessutom är det inte lönsamt att ta ut en skogsmaskin eller traktor för att ta ned enstaka träd, eller också kommer maskinen/traktorn inte fram till det träd som ska fällas. För att gå ihop behöver nog kalkylen också efterfrågan från ett antal skogsägare som varje år behöver ta ned och frakta ut enstaka träd...

 

[monster1]

Nja, ekonomisk-ekologiska kalkyler finns. Såren i skogen efter hästen är markant mycket mindre än efter traktorer eller skogsmaskiner, och läker tiotals år tidigare. Dessutom är det inte lönsamt att ta ut en skogsmaskin eller traktor för att ta ned enstaka träd, eller också kommer maskinen/traktorn inte fram till det träd som ska fällas. För att gå ihop behöver nog kalkylen också efterfrågan från ett antal skogsägare som varje år behöver ta ned och frakta ut enstaka träd...

Hur mycket i reda pengar vinner man då på att använda häst jämfört med andra motordrivna redskap?

 

[Lattematte]

Situationen är mer så att det inte går att använda något annat än häst, antingen för att de vanliga redskapen eller traktor inte kommer fram, eller för att marken/vegetationen är så ömtålig att den blir förstörd permanent. Och då får det kosta vad det kostar. Om man jämför tex att lyfta ut fällda träd med helikopter med att ta ut dem med skogshäst är säkert hästen billigare!

 

[ginnies]

De där ohävdsarterna och ogräsen är ju det som är biologiskmångfald.

Inte alls, det är ex älggräs, skräppor och oönskad massiv tistelinväxt. Den biologiska mångfalden stryps av , det som togs upp här: hästar på liten yta där marken blir packad och betet nedgnagt, mao det blir få och vanliga arter, det är liksom inte biologisk mångfald med massorsmassor av maskrosor och senare helt gult av fibblor.

 

[ginnies]

Och om hästarnas betande ska göra nytta måste betningstrycket vara lågt, och hagarna få vila årsvis med jämna mellanrum.

Håller helt med, äntligen en till som förstår.

 

[monster1]

Inte alls, det är ex älggräs, skräppor och oönskad massiv tistelinväxt. Den biologiska mångfalden stryps av , det som togs upp här: hästar på liten yta där marken blir packad och betet nedgnagt, mao det blir få och vanliga arter, det är liksom inte biologisk mångfald med massorsmassor av maskrosor och senare helt gult av fibblor.

Ja de där är jättebra arter för pollinerare bland annat. Tistlar ger både nektar och sedan frön till småfåglar. Skräppor är också bra fågelmat med alla sina frön. De må inte vara så uppskattade av oss människor med för insekter, fåglar och andra smådjur är de viktiga.

 

[ameo]

Och om hästarnas betande ska göra nytta måste betningstrycket vara lågt, och hagarna få vila årsvis med jämna mellanrum.

Jag skulle nog vilja påstå att det inte är riktigt så enkelt. Vissa växter gynnas säkert av det du nämner, medan andra gynnas av just relativt hårt betningstryck. Och dessutom får hästarnas (eller betesdjurens) trampande på marken fler frön att tryckas ner i marken och gro. Frön från alla de växter som finns i det betade området och som får blomma och släppa ifrån sig frön.

(mina hästar betar ett naturreservat av just ovan nämnda orsaker och länsstyrelsen har även uttryckt önskemål om att tyngre hästar än shetlandsponnyer ska beta där, vilket jag försöker tillgodose)

 

[monster1]

Slutligen vill jag tillägga att kulturhistoriska hantverk kan vara ekologiska och miljömässiga katastrofer, så just det är inte något argument för bättre ekologi. Och om hästarnas betande ska göra nytta måste betningstrycket vara lågt, och hagarna få vila årsvis med jämna mellanrum.

Det här stämmer helt enkelt inte, vi har på de marker där jag har häst, betat årligen hela säsongen under flera hundra år. Således har beten väldigt värdefull flora som är helt beroende av att ytorna betas ordentligt årligen. Samma sak med andra betes ytor som betats av kor eller får, de är beroende av att betas årligen och störs inte av att att betas normalt tvärt om. Betesgynnade växter är låga och trängs snabbt undan om ytorna inte betas och tas över av andra mer starkväxande arter.

 

[ginnies]

Ja de där är jättebra arter för pollinerare bland annat. Tistlar ger både nektar och sedan frön till småfåglar. Skräppor är också bra fågelmat med alla sina frön. De må inte vara så uppskattade av oss människor med för insekter, fåglar och andra smådjur är de viktiga.

Du förstår inte. Ex älggräs har andra livsutrymmen i grunden men gör skada på betesmarker där biologisk mångfald önskas.
Tistlar är jättebra men inte om inväxten blir massiv som den kan bli av kraftiga trampskador där marken packas och den, precis som älggräs och även skräppor tränger undan allt annat.

 

[ginnies]

Och dessutom får hästarnas (eller betesdjurens) trampande på marken fler frön att tryckas ner i marken och gro.

Men betestramp är inte samma som när marken blir packad av för högt betestryck ( eller då bara varautetryck).

Vad har du för växter/arter som gynnas av (relativt) hårt betestryck?

 

[ginnies]

Det här stämmer helt enkelt inte, vi har på de marker där jag har häst, betat årligen hela säsongen under flera hundra år.

Ja men en säsong är knappast särskilt lång? och då vilar ju marken resten av året? Jag uppfattade @Lattematte som hon menade om hästen går på "bete" året om på samma mark.

Som jag har, jag ställer ju inte in mina hästar på vintern eller tar hem dem i små vinterhagar.

 

[Shaggy]

Tistlar är jättebra men inte om inväxten blir massiv som den kan bli av kraftiga trampskador där marken packas och den, precis som älggräs och även skräppor tränger undan allt annat.

Om det är såpass hårt betestryck så det blir kraftiga trampskador så kommer inte tistlar vara problemet. Tistlar är inte särskilt tramptåliga. På de hårdtrampade ytorna brukar det växa helt andra saker än tistlar och älggräs

 

[ginnies]

Om det är såpass hårt betestryck så det blir kraftiga trampskador så kommer inte tistlar vara problemet. Tistlar är inte särskilt tramptåliga. På de hårdtrampade ytorna brukar det växa helt andra saker än tistlar och älggräs

Vad växer det där då? (annat än andra ohävdsarter finns ju fler jag tog bara nga ex)( och jo det finns tistel som växer i packad mark)

 

[Lattematte]

Det här stämmer helt enkelt inte, vi har på de marker där jag har häst, betat årligen hela säsongen under flera hundra år. Således har beten väldigt värdefull flora som är helt beroende av att ytorna betas ordentligt årligen. Samma sak med andra betes ytor som betats av kor eller får, de är beroende av att betas årligen och störs inte av att att betas normalt tvärt om. Betesgynnade växter är låga och trängs snabbt undan om ytorna inte betas och tas över av andra mer starkväxande arter.

Jag citerar bara årets utredning i frågan. Och min erfarenhet är från hagar med hårt betningstryck nära storstaden. Men om det är som du säger att i din hage har marken betats varje år i hundratals år, kan du ju inte veta hur floran skulle se ut om marken hade fått en betningspaus ibland. Kanske skulle det finnas ännu fler och sällsyntare arter?

 

[Shaggy]

Jag citerar bara årets utredning i frågan. Och min erfarenhet är från hagar med hårt betningstryck nära storstaden. Men om det är som du säger att i din hage har marken betats varje år i hundratals år, kan du ju inte veta hur floran skulle se ut om marken hade fått en betningspaus ibland. Kanske skulle det finnas ännu fler och sällsyntare arter?

Men varför skulle det funnits "bättre" arter då? Arter växer på de platser som uppfyller deras krav. Låter du ett betat gärde växa igen så dör de arter som kräver betestryck och kan få svårt att etablera sig igen iom att de är så sällsynta numera. Det blir lite som att ha ett saltvattensakvarium och helt plötsligt ge fiskarna sötvatten en månad om året, de dör. Årets utredning handlade inte om att få sällsynta arter om att överleva den handlade bara om att minska utsläppet av gödande ämnen från betesmarker
Jag förstår inte alls den här vurmen för att ängar ska stå obrukade för den biologiska mångfaldens skull. Det är en ren katastrof ur ett mångfaldssyfte.
Mitt bete växte igen förra året pga att min ena häst stod med fång. Det finns idag inte en enda Mandelblomma kvar på gärdet som tidigare år varit vitt av mandelblom. Någon intressant ersättare finns inte. Jag hoppas Mandelblommen återetablerar sig. Jag tror jag hittade 2 (TVÅ) prästkragar som även den varit vanlig tidigare år. De enda blommor som överlevt var Gökblomster, Hundkex och Älggräs, ja och så överlevnadskonstnärerna Smörblomma.

 

[nullo-modo]

Vad växer det där då? (annat än andra ohävdsarter finns ju fler jag tog bara nga ex)( och jo det finns tistel som växer i packad mark)

Här har tistlar och älgört försvunnit till utanför hagarna. Där det prampas mest växer det mest grodblad och vitklöver.

 

[Lattematte]

Men varför skulle det funnits "bättre" arter då? Arter växer på de platser som uppfyller deras krav. Låter du ett betat gärde växa igen så dör de arter som kräver betestryck och kan få svårt att etablera sig igen iom att de är så sällsynta numera. Det blir lite som att ha ett saltvattensakvarium och helt plötsligt ge fiskarna sötvatten en månad om året, de dör. Årets utredning handlade inte om att få sällsynta arter om att överleva den handlade bara om att minska utsläppet av gödande ämnen från betesmarker
Jag förstår inte alls den här vurmen för att ängar ska stå obrukade för den biologiska mångfaldens skull. Det är en ren katastrof ur ett mångfaldssyfte.
Mitt bete växte igen förra året pga att min ena häst stod med fång. Det finns idag inte en enda Mandelblomma kvar på gärdet som tidigare år varit vitt av mandelblom. Någon intressant ersättare finns inte. Jag hoppas Mandelblommen återetablerar sig. Jag tror jag hittade 2 (TVÅ) prästkragar som även den varit vanlig tidigare år. De enda blommor som överlevt var Gökblomster, Hundkex och Älggräs, ja och så överlevnadskonstnärerna Smörblomma.

Jag har inte rekommenderat att beten ska växa igen. Och det gör det inte på en säsong, eftersom det går att slå betet också.

Har för mig att rekommendationerna om betespauser i utredningen huvudsakligen var för att minska kväveläckage till vattendrag, och övergödning i marken.Tydligen bidrar hästgödsel märkbart där. Och de ängsväxter som du kallar "bättre" brukar räknas till dem som trivs på mager (alltså ogödslad) jord.

Det är en anledning till både låg hästtäthet, och beteslediga år för hagarna. Den andra är det rent mekaniska slitage som för många hästar ställer till med på för små markytor.