Graviditet och fetma. Någon med erfarenheter?

Det varnas mycket om komplikationer och hur farligt det är att vara gravid när man lider av fetma. Fetma i sig är ju hälsofarligt. Det vet vi ju alla. Det skrivs mycket om ökade risker för missbildningar, fosterdöd, förlossningskomplikationer med mera. Men det framgår sällan hur stor risken är för en normalviktig att drabbas av något av ovanstående? Finns det några här inne som vill dela med sig av egna erfarenheter av att ha just fetma och samtidigt va gravid?

Hur har ni blivit bemötta av vårdpersonal etc? Hur har allt gått med förlossning osv? Jag tillhör den gruppen som alltid vart smal. Fram tills 2005 då jag fick diagnosen Hypotyeros och vikten stack i höjden. Jag pendlar mycket upp och ner. När jag lyckats så har ja hamnat på 121 kg. Nu är ja uppe på 126 kg igen. ( Levaxinbehandlad) Jag är 179 cm lång. Jag och min sambo börjar fundera på barn och tänkte inte göra så stor grej utav det utan helt enkelt sluta med p-piller. Och förhoppningsvis hinna gå ner några kilo innan det eventuellt "tar sig" . Jag är 32 år gammal och känner mig redo för barn.

Jag är dock en väldigt orolig själ utav mig och oroar mig väldigt mycket för komplikationer med mera pga min vikt. Det är ju inte säkert att jag hinner gå ner så många kilo innan jag blir gravid ( Om jag blir det) Har aldrig försökt så har ingen aning om hur lätt min kropp har för att bli gravid. Eftersom jag är en ängslig person så skulle jag mycket troligt bli livrädd av att träffa vårdpersonal som trycker upp i ansiktet på mig hur farligt de kan vara att kombinera graviditet med fetma. Så ängslig så att det troligtvis skulle ta bort hela nöjet med graviditeten och att ja väljer en abort där och då!

Tanken med mitt inlägg är att jag vill vädra mina funderingar och kanske förhoppningsvis få ta del av andras erfarenheter som vart gravida och vart feta från start. Är det så att läkarna skrämmer upp en aning? Vad jag förstår så är det viktigt att försöka att inte gå upp så mycket i vikt när man är gravid? Inte banta. Men att ha stenkoll på vad man stoppar i sig så man inte går upp mer än det som behövs för barnet. Menar man då att även om man lider av fetma från start och så länge man inte gå upp för mycket under graviditeten att det inte är förenat med ökad risk? Att det är dom kilona som man går upp under graviditet som kan bli dom mest farliga? Och inte dom kilona man hade innan? Eftersom kroppen redan är van vid då i mitt fall mina 126 kilo. Tankar och funderingar som sagt.

Hej.
Jag är överviktig och har 2 barn. Äldsta är 2 1/2 år och yngsta strax över 4 månader. BMI ligger på ca 35. Hade 3 missfall före första barnet och fick påbörja en enklare utredning om detta när jag blev gravid med dottern.
Ingen har över huvudtaget pratat nedlåtande om min vikt. Varken vid missfallen eller under någon av graviditeterna. Bm nämnde bara att det är ju bra att försöka ha lite koll och man ska ju helst inte gå upp för mkt i vikt, men det kan ju vara svårt att styra beroende på hur man mår. Har haft bra värden både innan, under och efter graviditet. Min bm vet att jag är medveten om att jag är tjock och har inte tjatat om det alls. Jag har haft tur. Gick upp ca 5 kg med dottern och ca 8-9 med sonen. Att det blev mer med honom beror på att jag fick en del komplikationer i början och fick i princip order om soffläge ganska länge.
Har fått göra en glukosbelastning extra båda gångerna med förresten, men det har varit bra värden då med.
Haft en del foglossning men det är omöjligt att säga om det är pga övervikten. Mamma hade väldiga problem med det också så kan ju ha kommit i vilket fall. Svårt att veta.
Precis som @Fille räknades jag som högrisk patient och fick föda i Örebro på ett större sjukhus ca 20-30 minuter bort med mer beredskap istället för närmaste i samma stad som jag bor.
Första barnet föddes vaginalt och andra föddes med akut snitt pga sent upptäckt fellläge. Lilleman låg i dubbel fotbjudning vilket upptäcktes när det var dags att krysta. En liten notis fanns i journalen att det ev kan ha varit svårt att känna läget helt pga moderns vikt, men återigen, ingen sa ett ljud om detta till mig utan det såg jag sen när jag fick ut journalen.
Visst kan man träffa på folk som kläcker ur sig saker, men jag har o varje fall sluppit och har blivit bra bemött av alla.
Stort lycka till! :heart

Edit: glömde. Båda mina har varit ganska normalstora. Dottern vägde 4065 gram och var 52 cm och sonen vägde 3580 gram och var 51 cm lång.
 
Jag har haft ett BMI liknande ditt bägge gånger jag blivit gravid och det har aldrig varit nåt problem.

Har också sköldkörtelproblem och de har de ju fått hålla koll på, plus att jag fått göra ett extra tillväxtultraljud samt glukosbelastning, alla värden och blodtryck har varit fina.

Vid inskrivningen har de väl uppmanat till att helst röra på mig lite varje dag, samt att inte gå upp för mycket i vikt under graviditeten utan gärna stå kvar på samma.
Med sonen gick jag upp ett par kilo, med dottern vägde jag samma hela tiden, vilket var bra för när hon väl var född vägde jag typ 12 kilo mindre än vid inskrivningen. :up:

Förlossningarna har också varit helt normala. Det enda problemet jag har haft är graviditetsklåda, men det hör inte ihop med vikten.

Edit; det extra tillväxtultraljudet var nog på grund av att sonen var stor, inte fetman. (De tippade på att dottern skulle väga 3500 gram vid 40+0, hon föddes på 40+0 och vägde 4260 gram.. :meh:)
 
Senast ändrad:
Ang glukos, jag trodde verkligen jag skulle behöva göra det, men på min mvc så fick man göra det om man uppfyllde en av tre grejer, fött ett stort barn sen innan, BMI över 35 eller hade ett socker över 9. Jag "kvalade" aldrig in på nån av dem så jag behövde inte göra det.
 
Jag har varit överviktig med mina tre barn, har blivit gravid lätt, haft graviditerter utan större kompikationer och lätta förlossningar. Barnen har varit normalstora (3,1 kg, 3,6 och 3,5) . Det enda är väl att mitt blodtryck gar upp sa fort jag blir gravid men det har hallit sig pa gränsen till att bli för högt.
Gatt upp 15, 10, 8 kg (samma slutvikt pa alla)

Bara min gynokolog med sista barnet hade asikter om min vikt, eller rättare sagt min viktuppgang men det har jag hört att hon har med alla även min svägerska som snarare är underviktig.
 
Jo det har du absolut rätt i :) Det är motiverande. Samtidigt som ja känner mig lite stressad att ja hunnit bli 32 :crazy: För det kan ju ta tid att bli gravid och ja känner mig lite stressad över åldersklockan:(

Det är svårare att bli gravid när man är kraftigt överviktig.
Handlar antagligen om att det tillverkas extra östrogen i fettväven vilket påverkar den cykliska hormonbalansen.
 
Det är svårare att bli gravid när man är kraftigt överviktig.
Handlar antagligen om att det tillverkas extra östrogen i fettväven vilket påverkar den cykliska hormonbalansen.

Och jag hade ägglossning som en klocka när jag var fet. Efter viktnedgång inte alls. Inte ens efter nästan ett år som viktstabil. Och jag var inte underviktig under det året.

Kroppen kan vara lite lurig.
 
Och jag hade ägglossning som en klocka när jag var fet. Efter viktnedgång inte alls. Inte ens efter nästan ett år som viktstabil. Och jag var inte underviktig under det året.

Kroppen kan vara lite lurig.

Det är skillnad mellan att uttrycka sig i generella termer jämfört med att berätta en enstaka individuell erfarenhet.
 
Nä fy säger jag bara, jag hade BMI 30 när jag blev gravid med mina barn (ja inte var det hundar) och jag upplevde det som pest och pina. Såhär efterhand när jag har ett lägre BMI så undrar jag hur jag tänkte egentligen. Det var noll kul att vara fet och gravid. Riktigt vidrigt, foglossning och ryggvärk och jag kunde knappt röra mig alls. Nej, jag hade tusen gånger hellre satsat på att gå ned i vikt först!
 
Hade väldigt enkel graviditet och förlossning. Alla jag mötte i vården var supertrevliga förutom vid ultraljudet. Där var det så pass illa att jag bestämt mig för att inte göra något UL vid nästa graviditet.
 
Jag har varit överviktig alla 3 graviditeterna, men rasat i vikt fram till runt v.25 pga kräkningar. När barnen kommit ut har jag samtliga gånger vägt runt 10 kg mindre än när jag blev gravid. Med dom 2 första var det inga dumma kommentarer alls från MVC på min övervikt. Nu med 3:e var det pikar hela tiden, när jag ställde mig på vågen och gått ner 15 kg i vecka 20 så sa BM "Åh men det var ju bra!" att jag var helt slut efter allt kräkande och knappt orkat ta mig ut ur huset senaste 10 veckorna verkade inte hon bry sig om. Min övervikt har inte varit några bekymmer alls för mig under graviditeten, snarare känns det som att det har varit bra att ha något att ta av :p
Jag förstår att det inte är bra att vara överviktig, men som gravid har man rätt mkt annat i huvudet än att behöva tänka på vad man väger mer. Första barnmorskan var superbra, inget vägande på plats, hon mätte bara och kollade att magens mått var ok samt sa faktiskt att många överviktiga går inte upp i vikt utan stannar ungefär där dom låg när dom blev gravida eller går upp mkt mindre i vikt än nån med normalBMI. Hon var snarare bekymrad över att jag gick ner i vikt, inget hurrande från henne...
Fick göra en tidig glukosbelastning (som var ok) och skulle gjort ett UL vid v.32 sista graviditeten men sonen kom redan v.27 (inte pga min övervikt kan ju tilläggas)
 
Hade väldigt enkel graviditet och förlossning. Alla jag mötte i vården var supertrevliga förutom vid ultraljudet. Där var det så pass illa att jag bestämt mig för att inte göra något UL vid nästa graviditet.
Vad var det som hände vid ultraljudet? Var det då kränkningarna började komma? :(
 
Det är svårare att bli gravid när man är kraftigt överviktig.
Handlar antagligen om att det tillverkas extra östrogen i fettväven vilket påverkar den cykliska hormonbalansen.
Fast jag tycker det är fel att säga att det är svårare att bli gravid när man är överviktig för det är inte riktigt sant.

Vad övervikten kan påverka är din ägglossning men om den fungerar som den skall så har en överviktig inte svårare att bli gravid än en normalviktig med fungerande ägglossning.

För mig är det två helt olika saker och viktiga att skilja på.

Jag har träffat på många överviktiga som tror att dom har svårt för att bli gravida just för att dom är överviktiga och det är ju inte riktigt sant.
 
Vad var det som hände vid ultraljudet? Var det då kränkningarna började komma? :(
(Tar mig friheten att kommentera lite :o)
Om man nu har mycket övervikt så kan det vara svårare att se på UL. Men med en bra maskin och en duktig UL:are så borde det inte vara några problem.

Tyvärr kan vissa som sköter UL ibland uttrycka sig lite klantigt. Ibland mer klantigt och ibland rent elakt.
 
Fast jag tycker det är fel att säga att det är svårare att bli gravid när man är överviktig för det är inte riktigt sant.

Vad övervikten kan påverka är din ägglossning men om den fungerar som den skall så har en överviktig inte svårare att bli gravid än en normalviktig med fungerande ägglossning.

För mig är det två helt olika saker och viktiga att skilja på.

Jag har träffat på många överviktiga som tror att dom har svårt för att bli gravida just för att dom är överviktiga och det är ju inte riktigt sant.

Varför säger man då vid ivf att övervikt påverkar såpass att man har BMI-gräns för att få försök på många ställen?
 
Det har många gånger med medicinerna att göra.
Hur då? Jag har gjort flera IVF:er och eftersom riskerna vid en graviditet är högre om man är fet så finns det en gräns. Jag tycker det är utmärkt. Sen är det ju viktigt att skilja på offentligt finansierad vård och privat. Jag vet inte om de som betalar privat har samma viktgräns.
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Har svårt att klura ut vad som är bra för mig och vad som är rimligt, så jag skriver ned mina funderingar för att se om det blir...
2 3
Svar
44
· Visningar
7 774
Senast: Dimmoln
·
Hundhälsa Jag behöver råd.. Det blev ett långt inlägg, men jag hoppas någon orkar läsa det ändå. Har en schäferhane på fem år, som kort och gott...
2
Svar
20
· Visningar
6 595
Gravid - 1år Har sån ångest inför besöket hos bm i morgon. Detta borde ju vara något roligt och att se fram emot att få höra hjärtljud och så men...
2
Svar
29
· Visningar
2 461
Senast: Hyacinth
·
Övr. Barn är de nån som varit överviktig å gravid här inne? å då menar jag inte bara ett par KG utan rätt så mycket.. de är så att vi vill ju...
2 3 4
Svar
78
· Visningar
8 855
Senast: Badger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CXCIV
  • Vilka poddar lyssnar du på?
  • Sminktråden

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Kattsnack 10
  • Valp 2023 -den andra

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp