Gud, bibeln, Jesus...

[Seabaz]

Har du läst Bibeln?
Tror du på Gud?
Vad tänker du om Jesus?
Kan "vi" referera till detta i dagens samhälle?



Jag såg nyligen ett inlägg där någon misstyckte om något (vill inte gå in på vad) och refererade till vad Jesus säger "...."

Själv tänkte jag att det finns ju en hel del texter i bibeln man kan stoppa i soptunnan.

Så är det rätt att referera till de skrifter man vill men "glömma" de andra skrifterna som.går helt emot vad man tror på?

Hoppas ni förstår mitt twistande...

Jag har själv inte läst Bibeln fullt ut men hade en mycket religiös lärare i mellanstadiet som läste hej vilt för oss i klassen i religions-klassen.....

Idag är jag mycket tveksam till religion. Helt ärligt i min tanke, roten till mycket ont...?

 

[ameo]

Jag är inte troende, har inte haft ens minsta lilla barnatro.
Ibland kan jag tycka att många saker hade varit enklare om man hade rättat in sig i det troende ledet, det hade varit lättare att sätta sig in i och förstå hur troende ser på saker då. Men man kan ju liksom inte tvinga sig själv till att bli troende, bara för att det vore praktiskt...

Jag har läst bibeln, för att jag ville veta vad det var som stod där. Det är väldigt många år sedan, så jag minns inte särskilt mycket. Men jag har läst hela.

Jesus har säkert funnits, men därifrån till att allt som står i bibeln är hans eller Guds ord, det tror jag inte ett smack på.

För att spinna vidare lite på mitt första stycke. Jag tycker det är viktigt att ha en grundförståelse för hur religioner är uppbyggda och fungerar. Jag försöker respektera troende, så länge de inte försöker pracka på mig sin egen övertygelse. (n min ungdom var det en högreligiös tjej i stallet som utbrast "men, har du ingen livsåskådning???!!", helt oförmögen att inse att man kan ha en livsåskådning utan att det finns gudar eller andra högre makter inblandade....)
Jag tycker t.ex att det är konstigt att döpa barn med hänvisning till att "det är en tradition". Det är ingen tradition, det är ett av kyrkans sakrament som innebär att den döpte blir en del av Guds stora familj.
(Skärmdump nedan, det är jag som markerat texten)

Jag tycker också att det är konstigt att konfirmationen av många anses vara en tradition. Eller något man gör för att få presenter, eller andra anledningar som inte har med konfirmationen att göra. (Min pappas "men tänk så ledsen farmor kommer bli om du inte konfirmerar dig" bet inte ett dugg på mig....)
"Konfirmation är det kristna dopets bekräftelse genom en kyrklig akt. " (Wikipedia)
I en diskussion nyligen framfördes åsikten att "konfirmationen är en del av allmänbildningen". Och även om kunskapen kan vara bra att ha, så känns det som en konstig inställning till ett av de kyrkliga sakramenten.

 

[Cambrie]

Håller med ovanstående. Sverige har en otrolig dubbelmoral där vi alltid måste hävda vår icketro men samtidigt tycker att det är så otroligt viktigt att bevara kristna traditioner, speciellt när det kommer till att motverka andra religioner, helt jävla otroligt om ni frågar mig...

Ja jag har läst bibeln. Jag tror absolut på något men väljer att inte benämna det vid Gud eller något, har studerat religion på universitet och tycker det är ett intressant ämne. Önskar att jag var lika trygg i min tro som min muslimska man är i sin, men det är jag inte.

Har nu fördelen att jobba i ett projekt med otroligt troende och religiösa människor inom både judendom, islam och kristendom med huvudkontor i en otroligt religiös miljö (Gamla stan i Jerusalem mitt emot Alaksa moskén och västra muren) och kan väl ärligt talat säga att - de är som vanliga människor de också, även om jag inte alltid förstår mig på deras ritualer...

 

[Raderad medlem 94602]

Har ej läst Bibeln och är inte ett skvatt troende. Är inte med i Svenska Kyrkan.
Om Jesus tänker jag att han har säkert funnits men att han var nog bara en vanlig "klok naturman" där historierna om honom har växt och skarvats på (rejält) med åren.

 

[sthu]

Ateist. Har aldrig känt ett behov av att tro på något. Inte läst Bibeln. Aldrig varit medlem i kyrkan, varken döpt eller konfirmerad.

Min man är troende och lite vilsen i sin tro.

 

[Catsu]

Har du läst Bibeln?
Tror du på Gud?
Vad tänker du om Jesus?
Kan "vi" referera till detta i dagens samhälle?



Jag såg nyligen ett inlägg där någon misstyckte om något (vill inte gå in på vad) och refererade till vad Jesus säger "...."

Själv tänkte jag att det finns ju en hel del texter i bibeln man kan stoppa i soptunnan.

Så är det rätt att referera till de skrifter man vill men "glömma" de andra skrifterna som.går helt emot vad man tror på?

Hoppas ni förstår mitt twistande...

Jag har själv inte läst Bibeln fullt ut men hade en mycket religiös lärare i mellanstadiet som läste hej vilt för oss i klassen i religions-klassen.....

Idag är jag mycket tveksam till religion. Helt ärligt i min tanke, roten till mycket ont...?

Jag har inte läst Bibeln dock läste vi små bitar ur den på religionsundervisningen i skolan.

Jag tror inte på någon gud. Jag är döpt men inte konfirmerad och lämnade kyrkan när jag blev myndig. Räknar mig själv som ateist.

Jag tror att Jesus kan ha levt och betraktar det som en historisk person. Det faktum att han i så fall levde för så länge sen innebär antagligen att det mesta runt honom och vad han eventuellt har sagt har blivit förvrängt med tiden.

 

[Viva]

Har läst delar av bibeln. Är också konfirmerad efter mycket ångest. Mina föräldrar var tydliga med att presenter kunde man få ändå så det handlade nog mest om att alla kompisar skulle och en vilja att inte bli utanför. Men funderade mycket och länge på vad det innebar och sen om jag skulle avstå ceremonin. Brukar halvt på allvar säga att konfirmationen var det som fick mig att inse att jag inte tror. Numera uttalad ateist och har lämnat svenska kyrkan.

 

[TinyWiny]

Jag har läst bibeln. För att veta vad man har att ta ställning till behöver man fakta och bibeln är en ren faktabok över vilka hemskheter som begås och har begåtts i den gudens namn.

Nej jag tror inte på den guden.

Jag tror att Jesus var en filosof och helbrägdagörare.

Vi borde inte referera till kristendomen i dagens samhälle och vi borde läsa vad som faktiskt står i bibeln och inse att det är gammal förlegad skit som inte har i dagens samhälle att göra. Kvinnoförtryck, homofobi, slaveri, allt det som bibeln förespråkar är rena kräkmedlet. Hur någon kan finna tröst och ro i det eländet övergår mitt förstånd. Bara den lilla detaljen att gud i sin godhet gav människan fri vilja men om de utöver sin fria vilja, ja då jävlar! En förälder som säger till sitt barn att hen kan göra som hen vill men straffar barnet när hen gör som hen vill skulle ingen se som någon vidare bra förälder men inom kristendomen verkar det vara helt okej. Att kristendomen moderniseras för att bättre passa in i dagens samhälle ser jag bara som ännu en av religionens dubbelmoral och falskhet.
Religion eller opium åt folket. Båda trycker ner, försvagar och gör människor till lätta offer för manipulation.

 

[vallhund]

Jag har läst bibeln, för länge sedan eftersom jag var nyfiken. Jag anser inte att vi har religionsfrihet i Sverige så länge som regenten inte är fri att konvertera till en annan religion eller vara ateist.

 

[tanten]

Jag är inte religiös.
Tycker nånstans att hela idén med relion är bisarr. Något icke av fysiska lagar definierbart som människor tillber?

Har genom livet dessutom sett alldeles för mycket märkligheter bland troende (kristna) personer för att på något vis vilja stödja idéen.

Min närmaste vän är högt placerad förtroendevald i Svenska kyrkan. Jag ser allt bra som den organisationen gör. Men jag ser inte sambandet med just religionen.
Jag har också jobbat många år bland djupt troende, i mitt jobb med invandrare. Jag ser betydelsen av religionen i de situationer och det liv de levt. Den fyller en funktion.

Var och en salig på sin tro - liksom. Så länge man inte förväntar sig att jag ska delta.

Jag blev inbjuden till en nyårsbön för några år sedan. Tackade nej med hänvisning till min ateism. Mötes av förvåning, det kunde ju vara vackert.
Jo, men hur falsk skulle jag känna mig sittande i en grupp människor som lovsjöng något som för mig är lika verkligt som askungen eller bockarna bruse.

Religionen är så självklar i många människors liv att de inte ens reflekterar. För mig personligen är det underligt.

 

[Lingon]

Jag gick (läs: tvingades) på kristendomsundervisning i kyrkan under några år när jag var liten. Så fort jag fick välja bort religionen så gjorde jag det. Redan som 6 åring tyckte jag att en stor del av det prästen sa lät märkligt. Men nä, jag har aldrig läst Bibeln. Det prästen sa på lektionerna räckte och blev över...

Min åsikt är väl också att religion för med sig alldeles för mycket ont. Religion delar upp människor i vi och dem.

 

[nullo-modo]

Har inte läst Bibeln och tänker inget om Jesus.

Jag är inte troende på någon gud men tror det finns något, vet bara inte vad mer än att det inte är i någon form av en gud.

 

[tanten]

Jag är inte religiös.
Tycker nånstans att hela idén med relion är bisarr. Något icke av fysiska lagar definierbart som människor tillber?

Har genom livet dessutom sett alldeles för mycket märkligheter bland troende (kristna) personer för att på något vis vilja stödja idéen.

Min närmaste vän är högt placerad förtroendevald i Svenska kyrkan. Jag ser allt bra som den organisationen gör. Men jag ser inte sambandet med just religionen.
Jag har också jobbat många år bland djupt troende, i mitt jobb med invandrare. Jag ser betydelsen av religionen i de situationer och det liv de levt. Den fyller en funktion.

Var och en salig på sin tro - liksom. Så länge man inte förväntar sig att jag ska delta.

Jag blev inbjuden till en nyårsbön för några år sedan. Tackade nej med hänvisning till min ateism. Mötes av förvåning, det kunde ju vara vackert.
Jo, men hur falsk skulle jag känna mig sittande i en grupp människor som lovsjöng något som för mig är lika verkligt som askungen eller bockarna bruse.

Religionen är så självklar i många människors liv att de inte ens reflekterar. För mig personligen är det underligt.

Tillägger. Jag är gammal nog för att ha haft morgonbön och bibelkunskap. Vi hade ganka mycket okritisk och beundrande undervisning om jesus, helige ande och moses i vassen. Det hjälpte inte upp det hela

 

[tuaphua]

Jag har inte läst hela bibeln. Har tänkt göra det någon gång bara för att. Men det har inte blivit av än.
Vi läste ju delar i skolan. Jag är inte konfirmerad. Döpt blev jag trots ej religiösa föräldrar.

Jag är medlem i Svenska Kyrkan iom att jag tycker kyrkan gör mkt fint för folk i nöd. Det ger jag gärna någon slant till.

Jag själv är inte kristen. Eller följer någon annan relegion.
Jag har lite svårt för bokstavstroende och de som ser mer krav och straff i religion. Det fina i olika religioner tycker jag gott om.

Jag hade en vän som blev religiös när denne bodde utomlands som ung. Jag förstod det inte. Men respekterade! Denne bad bordsbön och följde sin utländska kyrkas gudstjänster via nätet när man flyttade hem. Från att ha mått rätt dåligt mådde personen nu bra tack vare religionen. Det var ju bra!

Jag hade nyligen en elev vars familj inte var religiösa. Men där tonårsdottern vid konfirmation uppskattade kyrkan och fortsatte där. Och blev troende. Ovanligt, upplevde jag det. Men bra för henne som var nöjd och glad.

 

[clusia]

Jag har inte läst Bibeln och tror inte på gud. Tror inte det finns "något" annat heller. Är inte med i kyrkan och blev aldrig döpt som barn, har inte heller döpt mitt barn.

Jesus har säkert funnits som en vis man och sen har det utvecklats därifrån.

 

[Görel]

Jag har läst bibeln och jag har läst religionshistoria på universitetet. Jag är ateist (och realist) tror inte på några övernaturliga väsen. Gick ur statskyrkan så fort jag blev myndig. Mina föräldrar ville inte döpa mig men mormor som var prästdotter blev förskräckt när mamma sa det så jag blev döpt i sjukhuskyrkan. Idag har mamma också gått ut kyrkan.

Jag är inte gift och har inga barn, men det finns inte på kartan att jag skulle gifta mig i en kyrka eller låta döpa barn. I mina radikala kretsar är det inte många som gör det, jag har bara varit på ett dop utanför släkten och inga kyrkbröllop.

Jag har oerhört svårt för människor som låter tro på något påhittat styra så stor del av deras liv. Jag har oerhört svårt för en kyrka som har makt över människor och som ska verka god om man gör som den förespråkar. Vill man inte leva så blir man skrämd och hotad. Och som i religionens namn orsakar människor stort lidande. Att påven år 2019 fortfarande är emot preventivmedel orsakar antagligen många tusentals människor stort lidande.

Eftersom det inte finns några religiösa människor i mitt umgänge är det en dimension som jag sällan tänker på annat än i mitt arbete då jag möter troende människor som kan behöva skydd utifrån att de inte vill följa familjens tro.

 

[Blimblom]

Har inte läst bibeln, inte konfimerat mig, och tror inte på gud

 

[honung]

Har läst bibeln, har läst koranen, har varit mycket intresserad av buddism och läst mycket om det även om det var många år sedan nu. Har inte känt att mitt hjärta lagt sig i någon korg. Är skandinaviskt sekulär, skulle aldrig kalla mig ateist, ej heller troende för jag vet inte vad jag ska tro på.

Anser dock att UTAN religionens moral, hade vi aldrig haft det samhälle vi har idag vad det beträffar moral och regler för hur 'man' ska föra sig med sig själv och sina medmänniskor, sen är religion också en del av ett våldsamt samhälle som dock har föga med de faktiska religionerna att göra.
Sverige är i sin grund ett land som varit mycket religiöst, eller iallafall har kyrkan haft väldigt mycket att säga till om och därmed format oss vare sig vi vill tro på det eller inte.

Jag blev utslängd från konfirmationsstudier när jag var 14 - jag blev osams med prästen som inte uppskattade mina frågor och ifrågasättanden. Jag vill inte uttrycka mig i termen att 'jag inte tror på gud', men jag tror ändock på ett liv efter detta och jag tror på en högre makt men kan inte definiera den i någon gud och är därmed inte troende i specifik religion.

Jag accepterar de människor som har en tro och bär den högsta respekt för dem dem, och skulle inte uttrycka mig i termer som är nedsättande vad det gäller religion, oavsett vilken religion det gäller.

 

[parellikusken]

Efter all homofobi jag fått möta från religiösa så håller jag mig ifrån det. Men svenska kyrkan gillar jag mycket för där känner jag mig välkommen.

 

[Ramona]

Jag har läst bibeln. Och andra religiösa böcker också. Jag är väl vad man kan beskriva "en sökare". Jag har dock inte hittat rätt någonstans så jag är inte religiös på det konventionella sättet. Önskar däremot att jag fick svar på frågor och att jag hittade någon andlighet där jag kunde känna mig "hemma".

Viktigt med Bibeln är att komma ihåg att när Jesus kom till världen i form av Messias, så blev reglerna i gamla testamentet obsoleta. Det är många som drar upp att kristendomen har så galna regler och refererar till "öga för öga, tand för tand" mm ur gamla testamentet, men inte alls har förståelsen att gamla testamentet mer har med judendom att göra än med kristendom.