Gud, bibeln, Jesus...

Böneutrop är väl absolut tvångsinkluderande. Nu är det ju bara 3 st moskeer som har tillstånd med böneutrop, men ändå. Alla som bor i Fittja är väl inte aktiva muslimer?

Kyrkklockor tycker jag inte är samma sak eftersom kyrkklockorna mer är en praktisk grej som tex ringer när klockan är ett visst klockslag, eller när det händer någonting tex bröllop. Det har inte samma religiösa klang som ett böneutrop.

Sen absolut som någon annan skrev, är det dödsstraff eller att man blir utesluten från familj, släkt och vänner för att man väljer att inte vara aktivt religiös så är det också tvångsinkluderande. Tyvärr är det många som upplever det inom Sveriges gränser också, ur de flesta religioner skulle jag tro.
Men böneutropen är väl också praktiska? Speciellt som de väl ger besked om att det tex är dags att be gissar jag på. De går säkert efter klockan och ger en praktisk upplysning om ungefär vad tiden på dagen är för de som som bor och verkar i området.
 
Vad det gäller religiös förföljelse, hur många här är medvetna om de koncentrationsläger som muslimer blir internerade vid i kina? Jag tycker det, med tanke på vad vi vet om förföljelse och koncentrationsläger, att sverige, europa varför inte har det på högsta agenda att bryta all handel med kina, att exponera, ifrågasätta och belysa vad det är som händer där idag? Det här med 'glöm aldrig' , människor som 'försvinner' bara för att de bekänner sig till sin tro, sin religion - varför skriiiiker inte europa?
Och Indien förföljer väl både muslimer och diverse naturreligioner. Ganska illa dessutom såvitt jag förstått.
 
Och Indien förföljer väl både muslimer och diverse naturreligioner. Ganska illa dessutom såvitt jag förstått.
Religiös förföljelse sker överallt i världen, men rena koncentrationsläger upprättade av en stat som kina och den ignorans av det som sker av resten av världen inför detta är bara jämförbart med vad som skedde under andra världskriget och vad dåvarande Tyskland gjorde. Och den flagranta dubbelmoral när vi sitter här och upprepar som ett dåligt mantra 'vi ska aldrig glömma' och påstår att Hitler och Trump är det värsta som hänt världen. Det gör mig så illamående så jag tappar nästan hoppet om mänskligheten. En stat som systematiskt dödar människor för dess religiösa tro, och som samtidigt är en världsmakt - jag saknar ord.
 
Jag tolkade det nog som att om du nu befinner dig i en kyrka, vad förväntar du dig? Ungefär som att jag skulle gå på La Traviata och bli frustrerad över att de sjunger opera.

Det händer att jag går till kyrkan t.ex vid begravningar. Det gör jag dels för att ta avsked för min egen del, dels av respekt för den döde och dess anhöriga. Att alla begravningar jag har varit på är religiösa. Finns mycket fint med dessa minnestunder, den religiösa aspekten däremot tycker jag är löjlig och provocerande.

Självklart förväntningar jag mig den religiösa aspekten, men jag ser definitivt inte fram emot den. Precis som jag förväntar mig att det gör ont att gå till tandläkaren, ser jag inte fram emot det.
 
Det händer att jag går till kyrkan t.ex vid begravningar. Det gör jag dels för att ta avsked för min egen del, dels av respekt för den döde och dess anhöriga. Att alla begravningar jag har varit på är religiösa. Finns mycket fint med dessa minnestunder, den religiösa aspekten däremot tycker jag är löjlig och provocerande.

Självklart förväntningar jag mig den religiösa aspekten, men jag ser definitivt inte fram emot den. Precis som jag förväntar mig att det gör ont att gå till tandläkaren, ser jag inte fram emot det.
Det är väl iofs rätt långt emellan "inte ser fram emot" och "provocerande". Vore väl högst märkligt att gå till kyrkan och att prästen inte talar som om Gud fanns? Denne tror ju på det och det är dennes jobb att förmedla ut sin tro. Något annat vore ju helmärkligt. Det går väl utmärkt att gå på tex begravning just för de anhörigas och respekten för den dödes skull utan att bry sig det minsta av vad prästen säger. Det skulle ju som sagt vara lika märkligt att följa med en vän som sällskap till en opera, när man inte gillar opera men man gör det för vännens skull, och så bli provocerad över att det sjungs just opera.
 
Det är väl iofs rätt långt emellan "inte ser fram emot" och "provocerande". Vore väl högst märkligt att gå till kyrkan och att prästen inte talar som om Gud fanns? Denne tror ju på det och det är dennes jobb att förmedla ut sin tro. Något annat vore ju helmärkligt. Det går väl utmärkt att gå på tex begravning just för de anhörigas och respekten för den dödes skull utan att bry sig det minsta av vad prästen säger. Det skulle ju som sagt vara lika märkligt att följa med en vän som sällskap till en opera, när man inte gillar opera men man gör det för vännens skull, och så bli provocerad över att det sjungs just opera.


Knapplån.
Det brukar ju dessutom finnas delar av en begravning som inte är kyrkliga som man kan delta i om man vill och inte är bekväm i just kyrkan. Inte alltid, men oftast träffas väl folk utanför i någon form.
 
Religiös förföljelse sker överallt i världen, men rena koncentrationsläger upprättade av en stat som kina och den ignorans av det som sker av resten av världen inför detta är bara jämförbart med vad som skedde under andra världskriget och vad dåvarande Tyskland gjorde. Och den flagranta dubbelmoral när vi sitter här och upprepar som ett dåligt mantra 'vi ska aldrig glömma' och påstår att Hitler och Trump är det värsta som hänt världen. Det gör mig så illamående så jag tappar nästan hoppet om mänskligheten. En stat som systematiskt dödar människor för dess religiösa tro, och som samtidigt är en världsmakt - jag saknar ord.
Jo världssamfunden är märkligt veka om landet har pengar (jag hör ju till dem som då helt missat deras koncentrationsläger och får läsa på lite, de håller ju på med en del övrig "vanlig" förföljelse också), inte jämför, för det är ju inte jämförbart men Saudi Arabien och deras lilla mord på ambassad. Redan nästa år kommer alla affärsmän och bugar för dem ändå.
 
Jag vet inte om du någonsin mött något vuxet barn, som blivit avvisad från kontakt med sin familj och andra släktingar och före detta vänner, när det vuxna barnet brutit sig loss från t.ex. frikyrkoförsamlingen?

Eller om du hört och sett förälderns hat mot den oliktänkande som lämnar den religiösa gruppen?

Jag har mött både det vuxna barnet, och föräldrarna.

Religionsfrihet ska aldrig få innebära föräldrars rätt att använda känslomässig utpressning mot barn, eller för den delen hot hot om våld, eller våld, för att tvinga barn att vara med i vare sig religiösa sammanhang eller för den delen i politiska sammanhang.

Religionsfrihet måste innebära att det blir ett slut på indoktrinering av barn.

Religiös indoktrinering är inte "finare" eller "bättre" än någon annan indoktrinering.
Jag vet att det som förälder är helt omöjligt att INTE indoktrinera sitt barn om man är en närvarande förälder. Det är liksom det uppfostran går ut på. Hur skulle en uppfostran där föräldrarna dolde vilka värderingar de har se ut?

Personligen är jag hysteriskt lycklig över att vara född i ett kristet land på nittonhundratalet. Vilken fantastisk vinstlott, med tanke på alternativen! Då är jag en stark agnostiker, ser inga bevis för att Gud existerar men eftersom människors och min fattningsförmåga är begränsad, precis som hästars och hundars, går det inte att utesluta att Gud existerar.

Jag är döpt, (tvångsdöpt kanske jag borde skriva med tanke på stämningen i den här tråden), okonfirmerad eftersom jag var en självklar ateist i tolv-trettonårsåldern innan jag förstod bättre. Har inte tagit någon skada av mitt dop så vitt jag förstår, eller är det kanske därifrån jag fick min övertygelse att jag har haft tur som föddes i västvärlden som till en väsentlig del vilar på kristna värderingar?
 
Jag är döpt, (tvångsdöpt kanske jag borde skriva med tanke på stämningen i den här tråden), okonfirmerad eftersom jag var en självklar ateist i tolv-trettonårsåldern innan jag förstod bättre. Har inte tagit någon skada av mitt dop så vitt jag förstår, eller är det kanske därifrån jag fick min övertygelse att jag har haft tur som föddes i västvärlden som till en väsentlig del vilar på kristna värderingar?
Ja du är tvångsinkluderad genom dop. Du är medlem i svenska kyrkan och då hjälper svenska staten till att hova in medlemsavgifterna alldeles gratis till svenska kyrkan genom skattsedeln. Under inga omständigheter OK. Det är oproblematiskt att gå ur men det måste man som person göra aktivt och fylla i blanketter och skicka in. Vilken ungdom tänker så mycket på det egentligen. Det dröjde många år innan jag förstod hur mycke pengar jag gav åt någon jag inte var ett dugg intresserad av.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Ja du är tvångsinkluderad genom dop. Du är medlem i svenska kyrkan och då hjälper svenska staten till att hova in medlemsavgifterna alldeles gratis till svenska kyrkan genom skattsedeln. Under inga omständigheter OK. Det är oproblematiskt att gå ur men det måste man som person göra aktivt och fylla i blanketter och skicka in. Vilken ungdom tänker så mycket på det egentligen. Det dröjde många år innan jag förstod hur mycke pengar jag gav åt någon jag inte var ett dugg intresserad av.
Jag är kvar i svenska kyrkan därför att jag dels gillar byggnaderna, dels tycker om kyrkomusik och akustiken i kyrkor. Dessutom tycker jag att det enklaste för mina anhöriga när jag dör är att följa en färdig, välprövad ceremoni som fungerat väl för mina förfäder och deras sörjande släktingar. Alltså har jag inget emot att sponsra svenska kyrkan och det kulturarv den representerar med mina skattepengar.

Det är besvärligt och ångestskapande för de närmast sörjande att själva hitta på någon typ avskedceremoni. Har ni aldrig blivit vittne till den förvirring, osämja och förtvivlan som råder när det upptäcks att den döde anhörige inte var med i kyrkan? Ingen präst, inget kyrkorum, vem ska sköta om själva förrättningen och hur? De flesta vill ta avsked av en släkting, kollega eller vän på ett värdigt sätt med någon typ av ceremoni.

Alternativet är att personligen ägna tid och energi åt att utforma ett lämpligt avsked vid ens död. Jag vet direkt att mina idéer i den vägen kommer att vara sämre än de beprövade som praktiserats i mer än 1000 år. Personligen struntar faktiskt jag faktiskt i vad som händer efter min död, men jag vet att jag underlättar för dem som blir kvar när det bara är att följa det traditionella spåret.
 
Jag har inte läst bibeln från pärm till pärm, men tillräckligt för att veta att den avundsjuka, småsinta och oerhört våldsamma gud som beskrivs i den, skulle jag inte följa även om det fanns bevis för dess existens.

Att bortse från gamla testamentet är cherrypicking jag inte kan förstå, särskilt som Jesus själv enligt bibeln (matteus 5:17) sa att han inte kommit för att upphäva de gamla lagarna utan för att uppfylla dem. Att mer progressiva samfund väljer att fokusera på nya testamentet eftersom det lirar bättre med dagens samhälle och därmed lockar fler medlemmar, betyder inte att gamla testamentet inte är en del även av dagens kristendom.

Jag växte upp i en aktivt kristen familj, började tvivla under konfirmationen, letade mig ett tag vidare till Wicca, innan jag landade som ateist. I mina ögon är världen tillräckligt fantastisk utan övernaturliga väsen som av oklar anledning inte har bättre saker för sig än att bry sig jättemycket om hur vi lever, äter och älskar.
 
Jag är kvar i svenska kyrkan därför att jag dels gillar byggnaderna, dels tycker om kyrkomusik och akustiken i kyrkor. Dessutom tycker jag att det enklaste för mina anhöriga när jag dör är att följa en färdig, välprövad ceremoni som fungerat väl för mina förfäder och deras sörjande släktingar. Alltså har jag inget emot att sponsra svenska kyrkan och det kulturarv den representerar med mina skattepengar.

Det är besvärligt och ångestskapande för de närmast sörjande att själva hitta på någon typ avskedceremoni. Har ni aldrig blivit vittne till den förvirring, osämja och förtvivlan som råder när det upptäcks att den döde anhörige inte var med i kyrkan? Ingen präst, inget kyrkorum, vem ska sköta om själva förrättningen och hur? De flesta vill ta avsked av en släkting, kollega eller vän på ett värdigt sätt med någon typ av ceremoni.

Alternativet är att personligen ägna tid och energi åt att utforma ett lämpligt avsked vid ens död. Jag vet direkt att mina idéer i den vägen kommer att vara sämre än de beprövade som praktiserats i mer än 1000 år. Personligen struntar faktiskt jag faktiskt i vad som händer efter min död, men jag vet att jag underlättar för dem som blir kvar när det bara är att följa det traditionella spåret.

Numera är det ju så utbrett att inte vara med i kyrkan att det finns rutiner för hur man håller begravning för den som inte är det.

Redan när min farmor gick bort för över 20 år sen fanns det, och hon bodde i Skene så det var inte heller i Stockholm eller någon annan storstad. Vi var i någon form av församlingslokal men jag minns inte vem som höll i den.

För fyra år sen gick ett ex bort, hans begravning hölls i det största kapellet på Skogskyrkogården och en man från begravningsbyrån höll ihop den (men eftersom han var musiker var det många av hans vänner som spelade) och sa en del om honom. Det var helt fantastiskt fint!

Min mamma är inte med i stadskyrkan och jag kunde inte känna mindre ångest eller oro för hur vi en dag ska hålla hennes begravning. Det får hjälp med av begravningsbyrån och man kan vara i kapell.
 
Att bortse från gamla testamentet är cherrypicking jag inte kan förstå, särskilt som Jesus själv enligt bibeln (matteus 5:17) sa att han inte kommit för att upphäva de gamla lagarna utan för att uppfylla dem. Att mer progressiva samfund väljer att fokusera på nya testamentet eftersom det lirar bättre med dagens samhälle och därmed lockar fler medlemmar, betyder inte att gamla testamentet inte är en del även av dagens kristendom.

Att Jesus var jude och propagerade för den judiska teologin är ju knappast en hemlighet....
 
Numera är det ju så utbrett att inte vara med i kyrkan att det finns rutiner för hur man håller begravning för den som inte är det.

Redan när min farmor gick bort för över 20 år sen fanns det, och hon bodde i Skene så det var inte heller i Stockholm eller någon annan storstad. Vi var i någon form av församlingslokal men jag minns inte vem som höll i den.

För fyra år sen gick ett ex bort, hans begravning hölls i det största kapellet på Skogskyrkogården och en man från begravningsbyrån höll ihop den (men eftersom han var musiker var det många av hans vänner som spelade) och sa en del om honom. Det var helt fantastiskt fint!

Min mamma är inte med i stadskyrkan och jag kunde inte känna mindre ångest eller oro för hur vi en dag ska hålla hennes begravning. Det får hjälp med av begravningsbyrån och man kan vara i kapell.
Det är helt valfritt vad man föredrar! Nu är du för det första beredd på att du kommer att få rodda begravningen om din mor dör före dig. Det är en stor skillnad. Jag beskriver bekanta som inte trodde att de skulle behöva göra det, och som dessutom i vartenda fall har haft svårt att enas sinsemellan om hur begravningen skulle genomföras i det allmänna kaos som en oväntad död orsakar.

De borgliga begravningar jag har varit med om har varit vardagligare och tristare, kanske för att en kyrka passar bättre än ett kapell att hålla sådana arrangemang i. Eller också har begravningsentreprenören på de borgliga begravningarna saknat ceremoniella talanger, vem vet?

Jag litar som sagt på 1000-åriga sedvänjor i det fallet. Och jag tror vi är ense om att det viktigt med någon slags ceremoni när en uppskattad medmänniska går bort.
 
Att Jesus var jude och propagerade för den judiska teologin är ju knappast en hemlighet....

Och just därför är det märkligt att avskriva gamla testamentet så som har framförts i den här tråden, och så som många gör när de inte kan förlika "sin" kristendom med den gammaltestamentliga.

I och för sig kan man väl också säga att cherrypicking i sig är en mycket gammal kristen tradition. Bibeln har ju trots allt skrivits om otaliga gånger under kristendomens existens.
 
Det är helt valfritt vad man föredrar! Nu är du för det första beredd på att du kommer att få rodda begravningen om din mor dör före dig. Det är en stor skillnad. Jag beskriver bekanta som inte trodde att de skulle behöva göra det, och som dessutom i vartenda fall har haft svårt att enas sinsemellan om hur begravningen skulle genomföras i det allmänna kaos som en oväntad död orsakar.

De borgliga begravningar jag har varit med om har varit vardagligare och tristare, kanske för att en kyrka passar bättre än ett kapell att hålla sådana arrangemang i. Eller också har begravningsentreprenören på de borgliga begravningarna saknat ceremoniella talanger, vem vet?

Jag litar som sagt på 1000-åriga sedvänjor i det fallet. Och jag tror vi är ense om att det viktigt med någon slags ceremoni när en uppskattad medmänniska går bort.


Jag föredrog helt klart mitt ex borgliga begravning i det fantastiskt vackra största kapellet på Skogskyrkogården som var fylld till sista raden av hans vänner som ville ta ett sista farväl, än kyrkan jag varit i någon månad tidigare när min moster gick bort. Hans begravning är det finaste avsked jag varit på.

För mig som ateist betyder kyrkor historia och arkitektur men det är ingen lokal som jag egentligen tycker passar till annat än religiösa tillställningar, och för mig behöver ett sista farväl inte ha det minsta med religion att göra.
 
Och just därför är det märkligt att avskriva gamla testamentet så som har framförts i den här tråden, och så som många gör när de inte kan förlika "sin" kristendom med den gammaltestamentliga.

I och för sig kan man väl också säga att cherrypicking i sig är en mycket gammal kristen tradition. Bibeln har ju trots allt skrivits om otaliga gånger under kristendomens existens.
Jag avsktiver inte gamla testmentet. Men för att tolka det i dagens kontext bör man vända sig mot judendomen då det är judendom. Men jag ser det ur ett religionsvetenskapligt perspektiv eftersom jag är oreligiös. Tycker det är rätt tydligt både på de föreläsare jag har haft som doktorerat i abrahamiska religioner och de av mina kollegor som har just kristendom som specialitet att man vänder sig mot judendomen om man forskar på kristendomens GT för att försöka förstå det. Är väl inte så många präster som använder sig av gt heller. Inte av de kyrkor vi har kontakt med i jerusalem i alla fall, vilket är de som är med i kyrkornas världsråd så näst intill de flesta.
 

Liknande trådar

  • Låst
Samhälle Jag har funderat en hel del på svenskars relation till religion och speciellt kristendom. Jag vill först säga att jag inte lägga några...
68 69 70
Svar
1 380
· Visningar
38 172
Senast: Mineur
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag var på en föreläsning igår om sorgbearbetning. Den var verkligen bra! Riktigt bra, gav mig jättemycket! Det är verkligen inte allt...
Svar
0
· Visningar
1 155
Senast: cassiopeja
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag brukar göra en (underbar!) rawfood frukoströra baserad på groddade nakenhavrekorn. För det ändamålet så groddar jag en stor bunke...
Svar
0
· Visningar
333
Senast: cassiopeja
·
B
Islandshäst Jag tror att vi är många som ibland via långa omvägar hört att gamla gubbar på Island inte vill avla silverhäst med silverhäst och...
Svar
8
· Visningar
1 682
Senast: hag391
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp