B
Backora
Hej.
Suttit här ca 5 timmar nu och läst om lite allt möjligt. Allt från mugg till A2 virus till jobbiga hingstar och kände bara ett sånt sug att skriva här och se vad jag får för svar och tips.
I de andra forumen och inläggen har de givits så många olika lösningar och förslag, men enligt min mening är det bara 50% som verkligen är sanna och resten påhitt. Ska bli kul och se vad jag ska få för förslag!
Jag har en 3 årig vallack som har ett super starkt ego. Och då menar jag verkligen starkt.
Har kontakt med uppfödaren och de 2 som ägde honom därimellan innan jag köpte honom och alla av dem sålde honom vidare för att ingen kunde hantera honom.
Jag tror inte att han är dum "med vilja", och att uppfostra honom har inte varit lätt och jag har ännu endast knappt kommit halvvägs med att få bort hans ovanor.
Det började med att han hoppade över boxarna här hemma. ca 1-20-1.30, även fast de andra hästarna va inne. Han har sedan börjat springa på folk på sommarbetet och i hagarna. Kommer i full fart men bromsar inte. Han är så himla social och kommer alltid när man ropar, vill alltid leka i hagen, så som unghästar gör, men han förstår inte att vi människor inte leker på samma sätt. för. Att ha 2 framben i luften framför sig är ingen höjdare, men att han är lekfull klandrar jag honom inte för. han är trots allt bara 3 och förstår inte bättre. dessutom är han ganska rolig att titta på. När man är i stallet få vill han hela tiden att man ska bry sig om honom, men när man väl är nära honom så naffsar han lite försiktigt och är aldrig still med skallen. Likadan när man tränsar, men är ju genom svettig innan man är färdig.
Jag säger alltid till nya folk på gården att de ska hålla fingrarna borta från honom men inte förrens de har upplevt honom de första dagarna så ger dem sig och håller med. Han drar folk över halva gården när de ska ta in honom, även med hingst kedja på. Stark som en oxe är han men super fin att rida. Red in honom i våras helt klanderfritt utan problem. Sen fick han sommarvila på betet i 3 månader och nu under hösten har jag haft ett jäkelskap med honom. Börjat bocka som en gris, och då menar jag inte lite, och vid ett tillfälle i september lyckades han äntligen få av mig är vi var ute och red och sedan dess kan jag inte rida ut med honom. Han bara trippar och går upp på bakebenen och bockar hela tiden i hopp om att få av mig igen så han kan springa hem själv. Jag har kollat ryggen på honom och där är inget, vet en orsak till bockningarna, och det är att han protesterar mot mina hjälper. Han ogillar starkt mina skänklar och då jag nästan bara rider med ben så har han en del att protestera mot. Jag har lång erfarenhet av hästar och tävlar själv på hög nivå men jag har aldrig varit på maken med en sån häst som min. Alla hästar har väll någon knäpphet, antingen bits de, eller sparkas eller nått annat dumt, men min "has it all". De enda gångerna som han är riktigt mysig, det är när han blivit riden och är trött. Då är han världens myspelle som man kela med utan att vara rädd för att han ska knäcka näsan på en. Alla som känner mig frågar hela när han ska bli normal o jag har inget svar. Att han är sån här är egentligen inget jätte stort problem för mig men jag får nog erkänna att det är ganska jobbigt i vissa situationer. Han är så himla bakvänd.
Alltid varit super och lyfta bakbenen men frambenen tog jätte lång tid innan han slappna av och slutade veva. När alla andra hästar flyr undan något står han kvar och tycker det är roligt. Han stod ett tag med en presenning i munnen och veva och skrämde livet ur alla andra hästarna, men han njöt. Han är super att lasta. Går in själv och har alltid gjorde det, så i vissa situationer där andra hästar är jobbiga är han en guldklimp, och sådant som är normalt och självklart för andra hästar tycker han är jätte jobbigt.
Jag har provat det mesta. Jag har varit jätte sträng, jag har varit jätte lugn, jag har varit riktigt arg, jag har försökt att ignorera. Ja, allt. Haha, det finns inget hopp. Han bryr sig inte. Även de gånger jag blivit riktigt arg så fösrtsår han inte, fast jag varit övertydlig med mitt budskap. Han psyke är helt enkelt jätte starkt och det kommer ta tid att tygla det.Det enda hoppet finns endast i hans ben och rumpa när vi flyger över hinderna och över åkrarna.
Detta inlägget blev ganska långt och nu när jag läste igenom det så blev det även lite gnälligt, men ikke ikke, jag gnäller inte. Jag älskar min häst över allt och skulle aldrig få för mig att sälja honom eller göra nått annat. Han krävande men.... äHH.. detta är ju ändå mitt jobb. mitt liv!!
Tips och ideér?
Du kanske har en häst som är som min? Hehe, jag vet att han har en helsyster och hon ska tydligen vara likadan.
Suttit här ca 5 timmar nu och läst om lite allt möjligt. Allt från mugg till A2 virus till jobbiga hingstar och kände bara ett sånt sug att skriva här och se vad jag får för svar och tips.
I de andra forumen och inläggen har de givits så många olika lösningar och förslag, men enligt min mening är det bara 50% som verkligen är sanna och resten påhitt. Ska bli kul och se vad jag ska få för förslag!
Jag har en 3 årig vallack som har ett super starkt ego. Och då menar jag verkligen starkt.
Har kontakt med uppfödaren och de 2 som ägde honom därimellan innan jag köpte honom och alla av dem sålde honom vidare för att ingen kunde hantera honom.
Jag tror inte att han är dum "med vilja", och att uppfostra honom har inte varit lätt och jag har ännu endast knappt kommit halvvägs med att få bort hans ovanor.
Det började med att han hoppade över boxarna här hemma. ca 1-20-1.30, även fast de andra hästarna va inne. Han har sedan börjat springa på folk på sommarbetet och i hagarna. Kommer i full fart men bromsar inte. Han är så himla social och kommer alltid när man ropar, vill alltid leka i hagen, så som unghästar gör, men han förstår inte att vi människor inte leker på samma sätt. för. Att ha 2 framben i luften framför sig är ingen höjdare, men att han är lekfull klandrar jag honom inte för. han är trots allt bara 3 och förstår inte bättre. dessutom är han ganska rolig att titta på. När man är i stallet få vill han hela tiden att man ska bry sig om honom, men när man väl är nära honom så naffsar han lite försiktigt och är aldrig still med skallen. Likadan när man tränsar, men är ju genom svettig innan man är färdig.
Jag säger alltid till nya folk på gården att de ska hålla fingrarna borta från honom men inte förrens de har upplevt honom de första dagarna så ger dem sig och håller med. Han drar folk över halva gården när de ska ta in honom, även med hingst kedja på. Stark som en oxe är han men super fin att rida. Red in honom i våras helt klanderfritt utan problem. Sen fick han sommarvila på betet i 3 månader och nu under hösten har jag haft ett jäkelskap med honom. Börjat bocka som en gris, och då menar jag inte lite, och vid ett tillfälle i september lyckades han äntligen få av mig är vi var ute och red och sedan dess kan jag inte rida ut med honom. Han bara trippar och går upp på bakebenen och bockar hela tiden i hopp om att få av mig igen så han kan springa hem själv. Jag har kollat ryggen på honom och där är inget, vet en orsak till bockningarna, och det är att han protesterar mot mina hjälper. Han ogillar starkt mina skänklar och då jag nästan bara rider med ben så har han en del att protestera mot. Jag har lång erfarenhet av hästar och tävlar själv på hög nivå men jag har aldrig varit på maken med en sån häst som min. Alla hästar har väll någon knäpphet, antingen bits de, eller sparkas eller nått annat dumt, men min "has it all". De enda gångerna som han är riktigt mysig, det är när han blivit riden och är trött. Då är han världens myspelle som man kela med utan att vara rädd för att han ska knäcka näsan på en. Alla som känner mig frågar hela när han ska bli normal o jag har inget svar. Att han är sån här är egentligen inget jätte stort problem för mig men jag får nog erkänna att det är ganska jobbigt i vissa situationer. Han är så himla bakvänd.
Alltid varit super och lyfta bakbenen men frambenen tog jätte lång tid innan han slappna av och slutade veva. När alla andra hästar flyr undan något står han kvar och tycker det är roligt. Han stod ett tag med en presenning i munnen och veva och skrämde livet ur alla andra hästarna, men han njöt. Han är super att lasta. Går in själv och har alltid gjorde det, så i vissa situationer där andra hästar är jobbiga är han en guldklimp, och sådant som är normalt och självklart för andra hästar tycker han är jätte jobbigt.
Jag har provat det mesta. Jag har varit jätte sträng, jag har varit jätte lugn, jag har varit riktigt arg, jag har försökt att ignorera. Ja, allt. Haha, det finns inget hopp. Han bryr sig inte. Även de gånger jag blivit riktigt arg så fösrtsår han inte, fast jag varit övertydlig med mitt budskap. Han psyke är helt enkelt jätte starkt och det kommer ta tid att tygla det.Det enda hoppet finns endast i hans ben och rumpa när vi flyger över hinderna och över åkrarna.
Detta inlägget blev ganska långt och nu när jag läste igenom det så blev det även lite gnälligt, men ikke ikke, jag gnäller inte. Jag älskar min häst över allt och skulle aldrig få för mig att sälja honom eller göra nått annat. Han krävande men.... äHH.. detta är ju ändå mitt jobb. mitt liv!!
Tips och ideér?
Du kanske har en häst som är som min? Hehe, jag vet att han har en helsyster och hon ska tydligen vara likadan.
