Häst plötsligt farlig vid uteritt

Natalie90e

Trådstartare
Hej!

Har fått ett problem med min medryttarhäst som jag skulle vilja reflektera lite om!

Jag har ridit min medryttarhäst i 4 månader nu, han är 13 år år och en ganska slö häst som gärna inte arbetar mer än han måste. Han går på lösdrift och har varit på samma varit plats de senaste 7 åren med i stort sett samma flock. Han är väldigt ranglåg och är lägst i flocken. Innan jag började rida honom har han ridits max en gång i veckan de senaste 3 åren och nu sedan 4 månader går han 3 gånger i veckan i lugn takt, mest uteritter men något pass på banan då och då.

Så här är problemet: Han har alltid varit väldigt obekväm med att ridas ut själv. Han blir väldigt spänd och tittig och stannar titt som tätt för att sen gå framåt igen om man driver på honom. efter ett tag ger det med sig och han blir avslappnad och går på långsamt och försiktigt, men utan att vara spänd. Han har inte haft några tendenser till att vända, stegra sig eller rusa iväg så länge jag ridit honom. Ägaren har "undvikit" problemet genom att inte rida ut honom själv innan jag började rida honom. När man rider ut med en annan häst finns inget av detta beteende, han bjuder på och kan tom bli stark och dra iväg för att han tycker det är kul att springa av sig i skogen.

De senaste två dagarna har dock hans beteende ändrats, första 15 min är han som vanligt lite spänd men släpper efter det. Sen helt plötsligt blir han superspänd, vill vända och springa tillbaka, börjar stegra sig, gnägga och bete sig allmän livsfarligt, jag hade svårt att hålla mig kvar så hoppade av för att lugna och försöka leda förbi om det nu var något läskigt han fått syn på.

Dag 1 hoppade jag av och kände att han var så spänd att det förmodligen var bäst att vända (eftersom det var första gången han betedde sig såhär), efter att ha lett honom tillbaka (inte raka vägen utan med några rundor så att han inte tror att det är raka vägen hem för att han beter sig illa) lugnar han sig och jag kan sitta upp och rida hem.

Dag 2 (idag) var det samma i början lite stoppig men annars som vanligt, inga tecken på smärta eller liknande. Sen släppte det och sen började han kaosa igen, dock inte på samma ställe utan vi hann en lite längre bit. Idag tänkte jag att jag ska försöka leda honom en längre bit på rundan så han inte får in en ovana att han slipper arbete, han brukar blir tryggare om man går bredvid så hoppade av och ledde när han började stegra och slänga sig. Men det blev ohållbart, han stegrar, bits, slänger sig och är i stort sett omöjlig att leda varken tillbaka eller framåt och situationen kändes farlig. Tillslut kommer vi till en lite öppnare yta och jag kan leda runt på en volt i ca 30 min innan han börjar lugna sig och vi kan ta oss hemåt.

Nu har det här bara pågått i två dagar så vi kommer såklart ta ut vet/tandcheck, foderstatus, handlingsplaner med NH, små runder själv etc etc. om beteendet fortsätter.

Det jag är mest intresserad av är om någon har liknande upplevelser? Till saken hör att den här hästen vanligtvis är väldigt trygg, inte genomgått några förändringar nyligen inte direkt är någon unghäst. Är som vanligt snäll och superlugn i all hantering. Ägaren säger att hästen endast betet sig såhär på tävlingar innan för ca 5 år sen men annars aldrig gjort något liknande.

Kan det vara så att han testar mitt ledarskap? Är det vanligt att hästar "omtestar" ledarrollen med en ny kontakt efter några månader? Är det vanligare hos ranglåga hästar? Är det helt enkelt så att bägaren är full och han totalt lessnat på att behöva ridas ut själv? Det kan ju såklart alltid bero på smärta, och det ska såklart undersökas, men om man förutsätter att det inte är det, har någon haft häst som betett sig på det här sättet och kom ni fram till vad orsaken var?

Allt gott!
 
Nä, hästar testar inte ens ledarskap. Däremot kan det vara så att han än så länge inte känner sig trygg med dig. Han litar helt enkelt inte på att du kan skydda honom från alla sabeltandade tigrar som lurar i buskarna eftersom han inte riktigt känner dig än.

Sen kan det vara så att för varje gång han möter nåt läskigt ute och inte släpper det innan han tillåts "fly" så kan det bygga på rädslan och befästa flyktbeteendet. Jag föredrar alltid (om det är möjligt och kan utföras säkert) att låta hästen få lugna ner sig och gå fram och undersöka det läskiga för att få konstatera att det inte var så farligt.

I ditt fall så hade jag däremot valt att rida ut med tryggt sällskap en period för att sen prova rida ut själv igen. När jag red ut själv igen hade jag lett hästen bortåt om det funkar bättre än att rida (med min medryttarhäst funkar det mycket bättre med mig på marken) och sen hoppat upp och ridit hemåt. Min medryttarhäst kan vara tittig på vägen bort och stanna men på hemvägen går hon förbi vad som helst!
 
Tack för svar!
Ja men det är lite så jag tänker med, 4 månader är ju inte särskilt lång tid egentligen. Det enda jag kanske tycker är konstigt (men det kanske det inte är?) är att det har funkar bra hittills, han har stannat och blivit spänd fått lugna ner sig och sen har vi gått fram och han har varit fine, så funderar på vad som kan ha ändrats nu?

Just nu kändes det mer som att hela situationen plötsligt blev obehaglig för honom (kom för långt hemifrån kanske?, var ca 3 km från stallet när det började) och inte något speciellt objekt. Tänkte också att det bästa var att hoppa av och leda honom förbi det "läskiga, för att inte förstärka och bekräfta det läskiga, så ledde honom lugnt där han fick stanna till där han kände i ca 200 m, men blev bara värre och värre.

Men ja, planen är att rida ut tillsammans nästa gång och sen ska ägaren testa att rida ut själv med honom och se. Han har ju varit problematisk att rida ut för ägaren med innan, därför hon slutade att rida ut honom själv. Men mest av anledningen att han är så "seg och långsam" att rida ut själv och inte pga. något annat beteende enligt henne.
 
Kommer det på (ungefär) samma plats? Har det "hänt" något där som gör att det ser annorlunda ut (för en häst)? Kan det finnas vildsvin i närheten som inte har funnits där innan?
 
Kommer det på (ungefär) samma plats? Har det "hänt" något där som gör att det ser annorlunda ut (för en häst)? Kan det finnas vildsvin i närheten som inte har funnits där innan?
Det har ju än så länge bara hänt två gånger och då var det ungefär samma plats, men han fortsatte även med beteendet ända tills vi började komma på vägen som leder in mot stallet.

Inget nytt verkar tillkommit på platsen i mina ögon, dock så är det i backig lövskog, så kan ju gömma sig något som jag inte uppfattar. Tidigare har vi dock ridit några meter från rådjur som hoppat upp ur diket utan att han rört en fena när vi varit själva, så han är inte direkt rädd för nya grejer annars.
 
Finns det vildsvin? Det kan vara att han doftar men inte ser dem. Min häst reagerar mycket på dofter. Han blir aldrig farlig men jag förstår att de är där
Det kan det ju vara, dock så går det ganska mycket folk där det hände så vildsvinen och annat vilt brukar hålla sig djupare in i skogen på dagtid. Och att det nu hänt två dagar i rad? Men det är ju absolut en möjlighet!
 
Det har ju än så länge bara hänt två gånger och då var det ungefär samma plats, men han fortsatte även med beteendet ända tills vi började komma på vägen som leder in mot stallet.

Inget nytt verkar tillkommit på platsen i mina ögon, dock så är det i backig lövskog, så kan ju gömma sig något som jag inte uppfattar. Tidigare har vi dock ridit några meter från rådjur som hoppat upp ur diket utan att han rört en fena när vi varit själva, så han är inte direkt rädd för nya grejer annars.

Vildsvin reagerar de annorlunda på än på rådjur och hjortar är min erfarenhet.
 
Vildsvinsteorin kan absolut vara en förklaring. Min häst och jag tillbringade sommaren på annan ort - där fanns det massor med gris i skogarna och min vanligtvis coola och nyfikna häst var som förbytt. Jag blir sällan rädd, och framförallt inte för min egen häst som jag ägt i flera år, men det beteendet var riktigt läskigt. Jag fick inte kontakt med henne och hon ställde sig, slängde sig och var rent panikslagen emellanåt.
Nu är vi hemma igen där det är "grisfritt" - men tyvärr är hon fortfarande lite spänd vid uteritter även här hemma. Dock inte hysterisk längre, men inte samma avslappnade lugna häst som innan. Jag försöker att vara lugn och konsekvent nu när hon skyggar till och ibland vill vända. Benen om och en tydlig riktning framåt, utan att bli uppjagad själv. Det är den metoden som jag tycker funkar bäst. Men att hon ställer sig är förstås aldrig okej.
Vi har massor med hjort, rådjur och till och med älg i våra skogar hemma. De bryr hon sig knappt om - men vildsvin är tydligen något helt annat som de flesta hästar ofta reagerar starkt på.
 
Om det är så hästen betett sig på tävling så skulle jag koppla det till stress. Hästen kanske blir så otroligt stressad över att ridas ut själv men vänder det inåt så ni inte riktigt märker det förrän bägaren rinner över för hästen och den agerar utåt istället.
 
Om det är så hästen betett sig på tävling så skulle jag koppla det till stress. Hästen kanske blir så otroligt stressad över att ridas ut själv men vänder det inåt så ni inte riktigt märker det förrän bägaren rinner över för hästen och den agerar utåt istället.
Ja men det är lite så jag tänker med, i kombination med att det precis varit nyår eller eventuella vildsvin i skogen blev det kanske för mycket helt enkelt.
 
Ja men det är lite så jag tänker med, i kombination med att det precis varit nyår eller eventuella vildsvin i skogen blev det kanske för mycket helt enkelt.
Ja så hade iaf jag tänkt iaf och försökt att jobba med det så att du/ni upptäcker stressen tidigare och kan förhindra att det går så långt att det ”tippar över” för hästen.
 
Mina känsliga hästar brukar bli lite extra stressade precis efter nyår, även om de inte är jätterädda för raketer etc.

Går det att rida tillsammans med någon et par ggr för att bryta beteendet och ge honom en positiv upplevelse?
 
Du skriver att han alltid varit obekväm med att ridas ut själv, men är ok ihop med kompis. Det skulle jag (utan att ha träffat er) tolka som osäkerhet iväg från flocken.

Rent inlärningspsykologiskt är det helt kontraproduktivt att pusha hästen över sin individuella tröskel i situationer den upplever som otrygga. Vi är många som tyvärr lärt oss att pusha, i tron att hästen försöker komma undan arbete etc och då behöver ”sättas på plats” alternativt ”tröttas ut” av vår envishet. Men det gör (rent psykologiskt) ingen vettig skillnad.

Jag skulle vilja tipsa om att läsa på om trigger stacking och inlärd hjälplöshet, det kommer du ha mycket nytta av när du jobbar med det du upplever. :)
 
Men ”pusha” upplever jag personligen som enbart en vokabulär att försöka lära, beskriva för en person att ha tillräcklig tonus i sin kropp för att lära sig rida. Folk som kan rida ut på en häst får aldrig höra ordet pusha. Näej rid på ridskola ett tag till helt enkelt.
 
Du skriver att han alltid varit obekväm med att ridas ut själv, men är ok ihop med kompis. Det skulle jag (utan att ha träffat er) tolka som osäkerhet iväg från flocken.

Rent inlärningspsykologiskt är det helt kontraproduktivt att pusha hästen över sin individuella tröskel i situationer den upplever som otrygga. Vi är många som tyvärr lärt oss att pusha, i tron att hästen försöker komma undan arbete etc och då behöver ”sättas på plats” alternativt ”tröttas ut” av vår envishet. Men det gör (rent psykologiskt) ingen vettig skillnad.

Jag skulle vilja tipsa om att läsa på om trigger stacking och inlärd hjälplöshet, det kommer du ha mycket nytta av när du jobbar med det du upplever. :)
Jo han brukar vara spänd första biten från stallet, men sen brukar det släppa och han blir avspänd,hade han visat samma spännet och motstånd hela uteritten så hade jag såklart inte ridit ut jonom själv 🙂
I just den här situationen så var aldrig syftet att från min sida att "pusha" honom genom något obehagligt utan han brukar bli mindre spänd när han har en människa på marken bredvid sig. Men mitt omdöme/uppmärksamhet har uppenbarligen brustit då jag borde tagit signalerna på allvar tidigare. Lätt att vara efterklok.

Igår red jag ut honom med sällskap, i närheten av samma ställe, han blev lite spänd och tittig även igår, även om det inte brast på samma sätt, så kan nog vara att det "hänt" något på platsen som vi inte uppfattade.
 
Det kan mycket väl vara älg eller gris i närheten utan att du märkt något. Det har varit/är jakt och nyss nyår, så det är nog betydligt mer rörelse i skogarna nu än för någon månad sedan.
 
Hej!

Har fått ett problem med min medryttarhäst som jag skulle vilja reflektera lite om!

Jag har ridit min medryttarhäst i 4 månader nu, han är 13 år år och en ganska slö häst som gärna inte arbetar mer än han måste. Han går på lösdrift och har varit på samma varit plats de senaste 7 åren med i stort sett samma flock. Han är väldigt ranglåg och är lägst i flocken. Innan jag började rida honom har han ridits max en gång i veckan de senaste 3 åren och nu sedan 4 månader går han 3 gånger i veckan i lugn takt, mest uteritter men något pass på banan då och då.

Så här är problemet: Han har alltid varit väldigt obekväm med att ridas ut själv. Han blir väldigt spänd och tittig och stannar titt som tätt för att sen gå framåt igen om man driver på honom. efter ett tag ger det med sig och han blir avslappnad och går på långsamt och försiktigt, men utan att vara spänd. Han har inte haft några tendenser till att vända, stegra sig eller rusa iväg så länge jag ridit honom. Ägaren har "undvikit" problemet genom att inte rida ut honom själv innan jag började rida honom. När man rider ut med en annan häst finns inget av detta beteende, han bjuder på och kan tom bli stark och dra iväg för att han tycker det är kul att springa av sig i skogen.

De senaste två dagarna har dock hans beteende ändrats, första 15 min är han som vanligt lite spänd men släpper efter det. Sen helt plötsligt blir han superspänd, vill vända och springa tillbaka, börjar stegra sig, gnägga och bete sig allmän livsfarligt, jag hade svårt att hålla mig kvar så hoppade av för att lugna och försöka leda förbi om det nu var något läskigt han fått syn på.

Dag 1 hoppade jag av och kände att han var så spänd att det förmodligen var bäst att vända (eftersom det var första gången han betedde sig såhär), efter att ha lett honom tillbaka (inte raka vägen utan med några rundor så att han inte tror att det är raka vägen hem för att han beter sig illa) lugnar han sig och jag kan sitta upp och rida hem.

Dag 2 (idag) var det samma i början lite stoppig men annars som vanligt, inga tecken på smärta eller liknande. Sen släppte det och sen började han kaosa igen, dock inte på samma ställe utan vi hann en lite längre bit. Idag tänkte jag att jag ska försöka leda honom en längre bit på rundan så han inte får in en ovana att han slipper arbete, han brukar blir tryggare om man går bredvid så hoppade av och ledde när han började stegra och slänga sig. Men det blev ohållbart, han stegrar, bits, slänger sig och är i stort sett omöjlig att leda varken tillbaka eller framåt och situationen kändes farlig. Tillslut kommer vi till en lite öppnare yta och jag kan leda runt på en volt i ca 30 min innan han börjar lugna sig och vi kan ta oss hemåt.

Nu har det här bara pågått i två dagar så vi kommer såklart ta ut vet/tandcheck, foderstatus, handlingsplaner med NH, små runder själv etc etc. om beteendet fortsätter.

Det jag är mest intresserad av är om någon har liknande upplevelser? Till saken hör att den här hästen vanligtvis är väldigt trygg, inte genomgått några förändringar nyligen inte direkt är någon unghäst. Är som vanligt snäll och superlugn i all hantering. Ägaren säger att hästen endast betet sig såhär på tävlingar innan för ca 5 år sen men annars aldrig gjort något liknande.

Kan det vara så att han testar mitt ledarskap? Är det vanligt att hästar "omtestar" ledarrollen med en ny kontakt efter några månader? Är det vanligare hos ranglåga hästar? Är det helt enkelt så att bägaren är full och han totalt lessnat på att behöva ridas ut själv? Det kan ju såklart alltid bero på smärta, och det ska såklart undersökas, men om man förutsätter att det inte är det, har någon haft häst som betett sig på det här sättet och kom ni fram till vad orsaken var?

Allt gott!

Jag kanske missat nåt, men han har alltså blivit rädd och flippat två tillfällen i rad? Det är det frågan gäller?

Då tror jag att du övertolkar situationen lite :), han var väl lite uppjagad efter nyår, det var nån lukt han reagerade på.

Rid ut med hästkompis och låt honom få lite tid att tagga ned igen. Min gamling reagerade både på räv och vildsvin med att svettas så han löddrade, och även korna när de kom ut på bete - de var lika farliga varenda år....
 

Liknande trådar

Ridning Hejsan! Nu har jag läst igenom några som har liknande problem här på buke. Dock skiljer sig min historia något från de andra. Jag...
2
Svar
21
· Visningar
2 219
Senast: Roheryn
·
Träning Hej! Jag har nu haft min häst i ett par år så vi känner varandra väldigt väl. I början kunde vi inte rida ifrån gården eller rida ut...
Svar
6
· Visningar
572
Senast: Lutten
·
Hästhantering Kan ju börja med att vi har en vet tid på tisdag, men någon som har en aning om vad som kan vara fel eller haft liknande problem? Jag...
2 3
Svar
45
· Visningar
3 927
Senast: JohannaB
·
Ridning Min medryttarhäst är världens snällaste, tryggaste och lugnaste pojke, för någon vecka sedan red vi förbi ett garage där någon plötsligt...
Svar
6
· Visningar
1 795
Senast: SkorpSmulan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CXCIV
  • Barn och djur
  • Gryta och matberedare

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp