ameo

Trådstartare
Moderator
Hur viktigt skulle du säga att det är med en "läslig handstil" idag, när nästan allt skrivs på dator?
Jag har två söner, där den ena (går i nian) fortfarande bara skriver med versaler och den andra (går i femman) får man ibland ha gissningstävling för att kunna lista ut vad det står.
Den äldre har skolpersonalen accepterat att det är så, för han skriver ändå mest på datorn och där används ju både stora och små bokstäver utan krångel. Den yngre fick idag hem en handstils-läxa av en ambitiös vikarie. Misstänker att ordinarie lärare har gett upp... 🤪Och vi ska självklart öva lite till. Men frågan är, som sagt, hur viktigt det är i dagens läge att ha en snygg handstil?

När jag gick i lågstadiet hade vi handstils- och välskrivningsböcker att öva i, men såna är ju borttagna sedan länge.

bifogar foto på dokument som minstingen själv fyllde i inför utvecklingssamtal i tvåan. till saken hör att han på själva samtalet funderade länge innan han såg vad han hade skrivit... (självinsikt var ordet, sa bull :rofl: ) Lite bättre har det blivit, men med betoning på lite...
1616091704311.png
 
Anstränger jag mig inte väldigt mycket är min handstil i princip oläsbar för andra. Ofta även för mig. Det är så trots att jag skriver mycket för hand, blir inte bättre.
Lärare har klagat genom hela grundskolan, utan resultat trots att jag ansträngt mig

Men ja, jag har klarat mig genom livet trots detta.
 
Och vi ska självklart öva lite till. Men frågan är, som sagt, hur viktigt det är i dagens läge att ha en snygg handstil?

När jag gick i lågstadiet hade vi handstils- och välskrivningsböcker att öva i, men såna är ju borttagna sedan länge.
Det finns övningshäften att köpa för både textat och skrivstil och de är numera gudskelov inte i den hemska SÖ-stilen.

Handstilen, skrivstil då, är inte allt men det är roligt när man lärt sig och jag tror också man har mycket nytta av att kunna skriva väl för hand :)
 
Jag tycker att det är viktigt och påminner mina barn ibland om vikten att inte slarva när man skriver. Dels för sin egen skull när man själv ska läsa (varför slösa med sin energi liksom) och dels för andras skull som ska tvingas läsa det man skriver (varför slösa på andras energi).

Vill man inte skriva snyggt eller inte träna upp en snygg handstil är det ju en sak, men att skriva så att man kan läsa den är ju en bra sak. Har dock inte fått vidare gehör från sönernas lärare genom åren. Äldsta sonen har dyslexi så det handlar för mig inte om att stava rätt eller någon slags finskrivning, utan att kunna skriva bokstäverna så att andra kan läsa dem. Han har genom åren haft svårt att skriva för hand inför andra utom mig eftersom han anser att jag är den enda som får rätta honom när det blir fel, då jag gör det på ett vänligt och uppmuntrande sätt, andra kan vara elaka (kompisar) eller hårda i tonen (lärare) och då låser han sig. Det har dock blivit bättre nu. Tror det sätter spår i handstilen också, att man inte vågar uttrycka sig, bättre skriva slarvigt så ingen ser eventuella fel..
 
Då jag gick i skolan tränades handstil massor, och trots det var och är min handstil eländig.
I mina barns skola läggs ingen större vikt vid handstil, men ändå skriver båda barnen läsliga prydliga bokstäver.

Jag skämdes hela min skolgång över hur illa det jag skriver ser ut, och fick ständiga tillsägningar i lågstadiet om handstilen. Därför undvek jag så långt som möjligt att skirva något för hand som andra behövde läsa. På mitt nuvarande jobb behöver jag däremot skriva en hel del för hand, bland annat diverse märkningar på grejer som kommer in till mig och sedan skickas vidare inom produktionen. Men ingen har problem med att läsa vad jag skrivit, så tydligen är det helt läsbart, om än inte vackert.
 
Jag tycker att det är viktigt och påminner mina barn ibland om vikten att inte slarva när man skriver. Dels för sin egen skull när man själv ska läsa (varför slösa med sin energi liksom) och dels för andras skull som ska tvingas läsa det man skriver (varför slösa på andras energi).

Vill man inte skriva snyggt eller inte träna upp en snygg handstil är det ju en sak, men att skriva så att man kan läsa den är ju en bra sak. Har dock inte fått vidare gehör från sönernas lärare genom åren. Äldsta sonen har dyslexi så det handlar för mig inte om att stava rätt eller någon slags finskrivning, utan att kunna skriva bokstäverna så att andra kan läsa dem. Han har genom åren haft svårt att skriva för hand inför andra utom mig eftersom han anser att jag är den enda som får rätta honom när det blir fel, då jag gör det på ett vänligt och uppmuntrande sätt, andra kan vara elaka (kompisar) eller hårda i tonen (lärare) och då låser han sig. Det har dock blivit bättre nu. Tror det sätter spår i handstilen också, att man inte vågar uttrycka sig, bättre skriva slarvigt så ingen ser eventuella fel..
Grejen är väl att alla inte kan träna upp handstilen så den blir rimlig. Jag har verkligen försökt genom hela mitt liv då jag gillar att skriva. Men jag har helt enkelt inte den finmotoriken. Samma med min bror och får.
 
Det absolut viktigaste är ju att handstilen är läslig. Någon som skriver enbart med versaler hade jag inte brytt mig om, så länge det ändå är tydligt att första bokstaven i en mening är lite större. Kan tänka mig att det kan gå lite långsammare att skriva dock, men det är ju mest ett problem för den som skriver.

Sen tycker jag nog ändå att det är viktigt att ha en snygg handstil som en del av ett helhetsintryck av en person. Jag tror att det gör stor skillnad i hur andra bedömer ens personlighet, och kanske till och med kompetens, och huruvida barnen när de blir äldre kommer att välja en väg där det märks eller inte vet de ju inte som barn. Som med allt annat är det i min mening viktigt med bredd; ju bättre du är på ju fler saker, desto bättre kommer du att klara dig i livet sen.
 
Grejen är väl att alla inte kan träna upp handstilen så den blir rimlig. Jag har verkligen försökt genom hela mitt liv då jag gillar att skriva. Men jag har helt enkelt inte den finmotoriken. Samma med min bror och får.

Jag har nog liknande problem. Fastän jag har tränat handstilen under alla år av skolgång, så får jag bara inte till det så att det blir jämnt och vackert. Läsligt, ja, men inte mer än så.

Sen har jag inget problem med att utföra jobb och handarbete som kräver mycken precision med diverse verktyg eller en stadig hand, det är bara handstilen jag inte får till.
 
Jag har nog liknande problem. Fastän jag har tränat handstilen under alla år av skolgång, så får jag bara inte till det så att det blir jämnt och vackert. Läsligt, ja, men inte mer än så.

Sen har jag inget problem med att utföra jobb och handarbete som kräver mycken precision med diverse verktyg eller en stadig hand, det är bara handstilen jag inte får till.
Inte jag tyvärr. Sticka kan jag bra, men skulptera smått är jag bedrövlig på. Finns en anledning varför jag föredrar att göra mer konceptuell konst antar jag. 😅
 
Alltså, oavsett vad man får för jobb så kan det hända att man behöver skriva några ord på en whiteboardtavla, skriva en lapp till någon eller liknande. Även utanför jobb kan det behövas. Att ha en läsbar handstil tycker jag därför är viktigt! Däremot om det är fult eller vissa stavfel... Tja, det spelar väl mindre roll.
 
Grejen är väl att alla inte kan träna upp handstilen så den blir rimlig. Jag har verkligen försökt genom hela mitt liv då jag gillar att skriva. Men jag har helt enkelt inte den finmotoriken. Samma med min bror och får.
Jag har inte skrivit att alla kan träna upp sin handstil. Det finns alltid undantag. På 80- och 90-talet när jag var barn och tonåring så var undantagen undantag, men i dag är alla och en var undantag till olika saker. Oavsett vad det än handlar om nuförtiden.

SJÄLVKLART kan det vara svårt att skriva för vissa personer! Det är så självklart att det inte borde behöva nämnas. Därför nämnde jag inte det.
 
Jag instämmer i att det är viktigt att kunna skriva så att det är läsligt för både en själv och andra. Tycker inte att digitaliseringen i samhället kommit så långt att det är någonting man kan bortse ifrån - och jag måste själv erkänna att om jag ser en lapp, ett brev eller dokument skrivet enbart med spretiga versaler till exempel, kan det hända att jag tar för givet att det är en mycket ung person jag har att göra med. Som första intryck.
 
Jag tillhör skaran som aldrig fick till handstilen, trots skrivträning i skolan (90-tal). Jag skriver relativt mycket för hand och har alltid gjort. Men det har mest varit för min egen skull och utan krav på läslighet för andra. Har i vuxen ålder slagit om till att endast använda versaler när jag skriver saker andra behöver kunna läsa. Det är ovant och blir precis därför betydligt bättre; autopiloten går inte igång och jag tvingas lägga mer tid på bokstäverna. Jag har också roat mig med att träna mina skrivstil på senare år och insett att den faktiskt är snyggare än när jag textar. Troligen av samma anledning som versalerna: det går långsammare.

Jag håller med flertalet som skrivit att handstilen behöver inte vara snygg men jag ser ett värde i att kunna skriva läsligt med penna. Jag tror också (och har för mig att jag läst) att det är gynsamt för läs- och skrivinlärningen att använda papper och penna.
 
Jag tror att man kan få svårigheter i livet om man inte kan skriva så att andra kan läsa. Att skriva är ju att kommunicera och att inte kunna skriva läsligt och begripligt kan bli ett handikapp, även i vårt datoriserade samhälle.
 
Strunt samma om det är snyggt (vem bestämmer ens vad som klassas som det?) eller inte, bara det är läsligt. Även om mycket är datoriserat nuförtiden så är det viktigt att kunna även analogt. Ju fler sätt man kan kommunicera på desto bättre. Men man får också ha acceptans för att alla är olika - några är språkgenier, andra klarar sig mer eller mindre slit, och andra blir aldrig "bra" oavsett hur mycket de jobbar på det.

Ärligt talat tycker jag att det är lite fult att outa sitt barns handstil på det här viset. Och framförallt bör man inte haka upp sig alltför mycket på det här med att passa in i skolans ramar (som i regel är trånga som fan). När jag gick i skolan hade vi t ex fortfarande övning i skrivstil och det fastnade aldrig, läraren slet sitt hår i förtvivlan... och jag skriver ändå fullt begripligt som vuxen. :idea:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp