Har du varit med om "trick-or-treating" i Sverige?

[Nytant]

Jag är nyfiken på hur etablerad den här traditionen av trick-or-treating, där barn klär ut sig, går från hus till hus och ber om godis kring Allhelgona, är i Sverige.

Mitt intryck är att det är först nu på senare år som folk så smått börjat låna in traditionen som resultat av vår stora import av framför allt US-amerikansk kultur. Men härom dagen berättade en vän som vuxit upp till stor del i Sverige att de trick-or-treat:at en hel del här när hon var liten. Jag blev genuint förvånad, och lite smågrinig sådär som man kan bli när ens bild av verkligheten utmanas. Jag är dessutom ambivalent inställd till traditionen överlag.

Men jag undrar hur Bukes erfarenheter ser ut! Har ni deltagit genom att dela ut godis, själva trick-or-treat:at på egen hand eller gått med era barn? Har ni blivit utsatta för något trick, och i så fall vilket? Ni som bor i övriga Norden får gärna rösta också, men skriv gärna något i tråden om ert land och kontexten där så blir jag extra glad

 

[SaraXX]

Barn har kommit en eller två gånger. Barnens kompisar då, inga random barn.

 

[Nahar]

Nope, aldrig. Däremot Halloweenfester hemma hos folk (både som litet barn och ungdom). 90-talsbarn.

 

[Dorinda]

I bostadsområdet bredvid oss gör någon ambitiös typ med barn en karta, och så får de som vill ha besök skriva upp sig så får sen barnen gå mellan de aktuella adresserna.

 

[Brie]

Sker en del bland avkommans klasskamrater, inget ute i vår by dock utan inne i ”samhället”.

När jag var barn så var det rätt vanligt att klä ut sig vid påsk och knacka runt men inte riktigt samma tradition, vi äggade inga hus utan sålde typ påskteckningar för en femma

 

[MiniLi]

Har inget minne av att jag varken gått runt själv eller att några kommit till dörren. Däremot så har det ju varit tradition att gå runt och få godis vid påsk utklädda till påskkärringar, men då hittar man ju inte på något bus om någon nekar en godis

Jag bor dock i lägenhet sedan många år, och innan dess bodde jag ute på landet. Tänker att det mest är i villaområden barnen traskar runt, om det nu förekommer.

 

[Bison]

Det har funnits här i åtminstone 15 år
När jag bodde i hus köpte vi godis och gav till ungarna för att slippa bus

 

[GardenAngel]

Mina elever (mellanstadie) brukar prata om att de ska gå ”bus eller godis” men jag uppfattar det som att de går mellan varandras hus.

 

[Nytant]

Det har funnits här i åtminstone 15 år
När jag bodde i hus köpte vi godis och gav till ungarna för att slippa bus

Haha, ja, det är den där maffia-principen jag har lite svårt för. Resten tycker jag är festlig!

 

[McFlurry]

Jag gick "bus eller godis"-rundor när jag var liten, med grannbarnen i bostadsföreningen jag är uppvuxen i. Jag är född i början av 90-talet så detta var runt millenniumskiftet. Mitt "tjejgäng" utsatte aldrig någon för bus, men vet att min lillebror och "killgänget" ibland gjorde något litet bus.

I byn jag bor i nu (14 hushåll) brukar några barn gå en runda. Jag och min man har aldrig öppnat och har inte blivit utsatt för något bus. De senaste åren har föräldrarna frågat i byns fb-grupp frågat vilka som är ok med ett besök och det uppskattar jag mycket. Vi vill ej vara delaktiga

 

[Red_Chili]

Jag är 32 år nu. Jag minns tydligt att jag och en vän, när vi var typ 5-6 år gamla, gick runt och knackade på hos folk. Vi gjorde dock aldrig något "bus" om vi inte fick godis. Vi var inte heller ensamma i området (förort till Sthlm) om att gå runt på det sättet och det har hänt lite då och då även när jag blivit äldre. Om något känns det väl snarare som om det avtagit senaste åren, troligen eftersom fler och fler hyresvärdar mm sätter lås på portarna så att det inte längre går att gå in hur som helst överallt.

 

[gammalek]

Förra året kom en grannes barn och ringde på. Men de hade inte riktigt fattat grejen, för de hade vanliga kläder på sig och sa bara:
-Har du godis?

Det var ett så gulligt misslyckat försök att de såklart fick det godis jag råkade ha hemma

 

[Nytant]

Förra året kom en grannes barn och ringde på. Men de hade inte riktigt fattat grejen, för de hade vanliga kläder på sig och sa bara:
-Har du godis?

Det var ett så gulligt misslyckat försök att de såklart fick det godis jag råkade ha hemma

Men gud vad gulligt De hade ju fått av mig också.

 

[Wysiwyg]

Sedan jag flyttade hemifrån (15 år sedan) har jag aldrig fått påhälsning men har alltid bott i lägenhet med låst port.

Jag var ut som barn i typ 9-årsåldern och trick-or-treatade. Det var i slutet av 90-talet och alla mina kompisar gjorde det. Däremot var det inte alla vi besökte som hajade grejen.

 

[athena_arabians]

Jag är kluven till fenomenet... fine om ungarna springer runt den här helgen men INTE på Allhelgona. Allhelgona är verkligen en stillsam högtid för mig när jag besöker minneslunden och hälsar på de som saknas mig

Det har aldrig kommit hit några trick-or-treaters men hade de gjort det förra året hade jag faktiskt tappat det ordentligt (första Allahelgona efter mammas bortgång och jag hade varit till kyrkan för minnesgudstjänsten för de som dött det gågna året och det var skitjobbigt).

 

[Nytant]

Jag är kluven till fenomenet... fine om ungarna springer runt den här helgen men INTE på Allhelgona. Allhelgona är verkligen en stillsam högtid för mig när jag besöker minneslunden och hälsar på de som saknas mig

Det har aldrig kommit hit några trick-or-treaters men hade de gjort det förra året hade jag faktiskt tappat det ordentligt (första Allahelgona efter mammas bortgång och jag hade varit till kyrkan för minnesgudstjänsten för de som dött det gågna året och det var skitjobbigt).

Oj, det var nog jag som lade in ett faktafel i min inledning. Halloween och Allhelgona är inte samma datum. Förlåt!

 

[Habina]

Jag är nyfiken på hur etablerad den här traditionen av trick-or-treating, där barn klär ut sig, går från hus till hus och ber om godis kring Allhelgona, är i Sverige.

Mitt intryck är att det är först nu på senare år som folk så smått börjat låna in traditionen som resultat av vår stora import av framför allt US-amerikansk kultur. Men härom dagen berättade en vän som vuxit upp till stor del i Sverige att de trick-or-treat:at en hel del här när hon var liten. Jag blev genuint förvånad, och lite smågrinig sådär som man kan bli när ens bild av verkligheten utmanas. Jag är dessutom ambivalent inställd till traditionen överlag.

Men jag undrar hur Bukes erfarenheter ser ut! Har ni deltagit genom att dela ut godis, själva trick-or-treat:at på egen hand eller gått med era barn? Har ni blivit utsatta för något trick, och i så fall vilket? Ni som bor i övriga Norden får gärna rösta också, men skriv gärna något i tråden om ert land och kontexten där så blir jag extra glad

Jag har inte träffat på fenomenet. Däremot klädde vi ut oss till påskkärringar på skärtorsdagen och tiggde godis/pengar i vårt närområde när jag var barn på 90-talet.

 

[Fetaost]

Bor i ett villaområde med mestadels barnfamiljer så här kommer det barn som vill ha godis. Men de busar inte.

 

[Breaktown]

Väldigt populärt där jag bor (barnfamiljsmecka). Ett antal hus i "byn" som går all in och dekorerar massor och väldigt många som dekorerar lite grann. Bus eller godis verkar också väldigt populärt men konceptet att man bara ringer på hos folk med pumpalykta verkar alla köra på vad jag märker och hör. Och bus verkar det vara väldig ont om.
Hos oss (som inte har någon lykta) har det ringt på kanske två gånger under tiden vi bott här. Och då är det ändå väldigt många som passerar på gatan.

 

[Sofie.S]

Jag har köpt hem lösgodis för här knackar det på dörren. Bor i ett område med mycket barn.
Mina egna barn går också och knackar på hos vissa hus i området men är alltid med och vinkar till de som öppnar.

I år är det ju dock egentligen på måndagen som man går ”bus eller godis” men misstänker att barn kommer knacka på i helgen också.