Hur farligt är det med murgröna och andra klätterväxter? (utbruten från Har köpt ett ödehus)!

Ja men den får tyvärr gå bort.. murgröna är inte så bra för trä.. sen har de en tendens till att ta sig in under taket och sätta mer skott där..

Har bråkat med murgröna förr och det är inte värt det. Hade man haft ett stenhus som inte ska målas så är murgröna fint dock :).
Jag gjorde ett allvar försök att ta ner murgrönan på min carport Gick sådär kan man väl säga den är snart upp över nocken igen :crazy:
 
Ja men den får tyvärr gå bort.. murgröna är inte så bra för trä.. sen har de en tendens till att ta sig in under taket och sätta mer skott där..

Har bråkat med murgröna förr och det är inte värt det. Hade man haft ett stenhus som inte ska målas så är murgröna fint dock :).
Vi bråkade också med en murgröna på vårt förra hus, så jag vet vad du pratar om, det är ingen lek! Men vi klarade det :D
Vi hade även en annan klätterväxt med tjocka grenar och rötter, sambon kämpade som ett djur med yxa och grejer :rofl:

Och sen när vi sålde fick vi ändå påbackning om för mycket växtlighet intill fasaden :meh:
 
Ja men den får tyvärr gå bort.. murgröna är inte så bra för trä.. sen har de en tendens till att ta sig in under taket och sätta mer skott där..

Har bråkat med murgröna förr och det är inte värt det. Hade man haft ett stenhus som inte ska målas så är murgröna fint dock :).
Det är vanskligt med stenhus också, minsta lilla springa, kan nästan vara hårtunn, så tränger murgrönan in och vidgar den. Det är fint men för mycket arbete att noga passa den så att den inte förstör huset, den tog sig t.o.m. in mellan fönsterkarm och båge så att den började växa inne i huset i ett av rummen som inte används så ofta så jag märkte det inte förrän den var en halv meter in på innerfönstret.
 
Jo den är tålig och sprider sig lätt ;) men vacker! 😍
Man kan ha den på andra ställen som här
204DCE54-8007-41EC-A9DB-2AE39E6CE95B.jpeg

växer ihop med en skogsklematis på ett gammalt äpple träd framför ligger stammen av ett gammalt päronträd
 
Vi bråkade också med en murgröna på vårt förra hus, så jag vet vad du pratar om, det är ingen lek! Men vi klarade det :D
Vi hade även en annan klätterväxt med tjocka grenar och rötter, sambon kämpade som ett djur med yxa och grejer :rofl:

Och sen när vi sålde fick vi ändå påbackning om för mycket växtlighet intill fasaden :meh:
Ja i Sverige är man väldigt ängslig för det. Men i andra länder ser man på klätterväxter som ett skydd för fasaden eftersom de blir som en extra isolering mot väder och vind.
 
Ja i Sverige är man väldigt ängslig för det. Men i andra länder ser man på klätterväxter som ett skydd för fasaden eftersom de blir som en extra isolering mot väder och vind.
Många av "de där andra länderna" saknar en vinter där perioder med minusgrader är frekventa.


KL

Anledningen till att "vi i Sverige" är så ängsliga. är eftersom "vi" vet vad vatten (fukt) i små sprickor i fasaden, som åstadkommits av klätterväxter med olika sorters "sugfötter" (och liknande) leder till:
Frostsprängning. Och därmed dyra reparationer.

Att ha en t.ex. klätterros, eller Klematis, som ju klättrar utan att använda "sugfötter", utan som slingrar sig, eller bara tar stöd, är rätt oproblematiskt jämfört med sådana klätterväxter som murgröna, vildvin eller klätterhortensia, som på lite olika sätt "trycker in fötterna" i fasaden.
 
Många av "de där andra länderna" saknar en vinter där perioder med minusgrader är frekventa.


KL

Anledningen till att "vi i Sverige" är så ängsliga. är eftersom "vi" vet vad vatten (fukt) i små sprickor i fasaden, som åstadkommits av klätterväxter med olika sorters "sugfötter" (och liknande) leder till:
Frostsprängning. Och därmed dyra reparationer.

Att ha en t.ex. klätterros, eller Klematis, som ju klättrar utan att använda "sugfötter", utan som slingrar sig, eller bara tar stöd, är rätt oproblematiskt jämfört med sådana klätterväxter som murgröna, vildvin eller klätterhortensia, som på lite olika sätt "trycker in fötterna" i fasaden.
Det är ett missförstånd, sugfötter går inte in i fasaden de sitter som små plattor utanpå fasaden. Det kan givetvis ge fula märken när de tas ned men de sticker inte in något i fasaden.

Även i Sverige har vi länge haft klätterväxter på fasaderna, fram till det senaste 50 åren faktiskt. Så det är lite av en nymodighet att anse att klätterväxter på fasaden utgör ett fuktproblem eller skapar sprickor.
 
Det är vanskligt med stenhus också, minsta lilla springa, kan nästan vara hårtunn, så tränger murgrönan in och vidgar den. Det är fint men för mycket arbete att noga passa den så att den inte förstör huset, den tog sig t.o.m. in mellan fönsterkarm och båge så att den började växa inne i huset i ett av rummen som inte används så ofta så jag märkte det inte förrän den var en halv meter in på innerfönstret.
20191118.jpg
 
Det är ett missförstånd, sugfötter går inte in i fasaden de sitter som små plattor utanpå fasaden. Det kan givetvis ge fula märken när de tas ned men de sticker inte in något i fasaden.

Även i Sverige har vi länge haft klätterväxter på fasaderna, fram till det senaste 50 åren faktiskt. Så det är lite av en nymodighet att anse att klätterväxter på fasaden utgör ett fuktproblem eller skapar sprickor.
Är det minsta lilla spricka i putsen gör den det och murgrönan vidgar sedan sprickan själv. Sprickor finns i princip alltid på gamla hus och den tränger även in under fönsterbleck, i springan mellan fönsterkarm och vägg och precis överallt där den hittar minsta lilla möjlighet. Hålls den inte efter minutiöst förstör den huset på sikt om den är en av de aggressivare (mera starkväxande) sorterna. Sen finns det också svagväxande sorter av murgröna som inte ställer till med alls lika stora problem. Den jag har, men som jag nu till största delen tagit bort, kommer ursprungligen från en stickling jag tog på botaniska i Lund och jag tror även de blev tvungna att ta ned sin som växte på norra gaveln av gamla museet. Vildvin ger inte lika stora problem vad jag sett men jag har själv aldrig haft någon.
 
Är det minsta lilla spricka i putsen gör den det och murgrönan vidgar sedan sprickan själv. Sprickor finns i princip alltid på gamla hus och den tränger även in under fönsterbleck, i springan mellan fönsterkarm och vägg och precis överallt där den hittar minsta lilla möjlighet. Hålls den inte efter minutiöst förstör den huset på sikt om den är en av de aggressivare (mera starkväxande) sorterna. Sen finns det också svagväxande sorter av murgröna som inte ställer till med alls lika stora problem. Den jag har, men som jag nu till största delen tagit bort, kommer ursprungligen från en stickling jag tog på botaniska i Lund och jag tror även de blev tvungna att ta ned sin som växte på norra gaveln av gamla museet. Vildvin ger inte lika stora problem vad jag sett men jag har själv aldrig haft någon.
Om man har problem med fukt i sin fasad kan murgrönans fästplattor utvecklas till rötter. Men har man fukt i fasaden har man ett större problem än en klätterväxt.
 
Om man har problem med fukt i sin fasad kan murgrönans fästplattor utvecklas till rötter. Men har man fukt i fasaden har man ett större problem än en klätterväxt.
Det är inte rötterna som i första hand orsakar problemen utan att den tränger in med skott i sprickorna, sedan efterhand som den växer vidgas springan.
 
Däremot att den håller kvar fukten och hindrar väggen från att torka ut är normalt inte något större problem, visserligen stämmer det att luftväxlingen minskar och att väggen på så sätt torkar sämre men den skyddar också väggen från direkt nederbörd så det jämnar oftast ut sig, dessutom isolerar den och minskar på så sätt risken för frostsprängningar. Det har gjort vetenskapliga undersökningar kring detta och slutsatsen var ungefär den jag skrivit ovan.
 
Det är ett missförstånd, sugfötter går inte in i fasaden de sitter som små plattor utanpå fasaden. Det kan givetvis ge fula märken när de tas ned men de sticker inte in något i fasaden.

Även i Sverige har vi länge haft klätterväxter på fasaderna, fram till det senaste 50 åren faktiskt. Så det är lite av en nymodighet att anse att klätterväxter på fasaden utgör ett fuktproblem eller skapar sprickor.

Ditt påstående "Även i Sverige har vi länge haft klätterväxter på fasaderna, fram till det senaste 50 åren faktiskt. Så det är lite av en nymodighet att anse att klätterväxter på fasaden utgör ett fuktproblem eller skapar sprickor."; vad baserar du det på för källmaterial?
Tänker du på slott och herrgårdar eller vadå?


Vi har, förutom i stadsmiljö, inte haft så många putsade hus, eller tegelhus, utan vi har haft träfasader på majoriteten av husen.
De många "egnahemmen" som började byggas ungefär från 1930-talet och framåt, inte sällan som självbyggeri, är i stort sett uteslutande hus med träfasad.

Och eftersom träfasader med t.ex. falurödfärg, eller linoljefärg behöver målas om relativt ofta, så vill man som husägare inte ha fastvuxna klätterväxter på fasaden.

Om man plockar ner t.ex. vildvin, som har hamnat på en vanlig svensk fasad av trä, med lockpanel, så ser man hur klätterväxten gillat att nyttja och vidga många av de små sprickor och skarvar som finns i fasaden.
Det är ett stort aber att underhålla en fastighet med självklättrande växter.

Jag har deltagit i renovering av, eller varit ägare av ett flertal fastigheter där självklättrande växter har fått "gå lösa" på trä, puts eller tegel.

Vildvinet, eller för den delen murgrönan, piprankan eller klätterhortensian klämmer in sina klätterorgan i springorna, och tar sig bitvis in innanför brädorna på träfasader. Även delar av själva rankornorna hamnar lätt innanför små springor, och vidgar dessa. Växten skjuter helt enkelt skott in i diverse håligheter.
Risken för röta på själva fasaden ökar dramatiskt, när/om höstens döda växtdelar ligger kvar mot fasaden eller strax innanför någon bräda samt att det lager av huskonstruktionen som finns innanför fasaden, också riskerar att skadas.

För putsade hus och grunder, så finns delvis samma problem. Små områden med "bom" eller sprickor i putsen bryts sönder mer och mer, och materialet under putsen påverkas alldeles för lätt, så att vindstoppet i skalet på huset, och även isoleringen under kan påverkas. Det tar dock längre tid för en självklättrande växt att skada en putsad fasad, än en träfasad.

De fasader som är bäst på att stå emot självklättrande växter, är äkta tegelfasader (till skillnad mot t.ex. fasadtegel av vissa typer). Teglet klarar av klätterorganen mycket bra, men eventuellt dåligt utförda fogar kan skadas.

Det är alltså dyrt, ibland mycket dyrt, att reparera hus som skadas av klätterväxter. Att behöva byta större ytor med panel eller putsa om i "förtid" p.g.a klätterväxter, är inte värt att det ser lite snyggt ut med klätterväxter.

En välskött träpanel (förutom i vissa kustområden) kan hålla i ett sekel, med regelbundna ommålningar. En väl utförd putsad fasad ännu längre.

Vill man ha klätterväxter som ett estetiskt inslag nära husväggen, så kan man avstå de självklättrande, med klätterorgan, och istället välja arter/sorter som behöver lite hjälp att slingra sig upp på en spaljé.

De sorters klängväxter man "hänger" på spaljén, kan också oftast "vikas undan" vid målning och annat underhåll, utan att man behöver klippa ner dem till marknivå.
 
Ditt påstående "Även i Sverige har vi länge haft klätterväxter på fasaderna, fram till det senaste 50 åren faktiskt. Så det är lite av en nymodighet att anse att klätterväxter på fasaden utgör ett fuktproblem eller skapar sprickor."; vad baserar du det på för källmaterial?
Tänker du på slott och herrgårdar eller vadå?


Vi har, förutom i stadsmiljö, inte haft så många putsade hus, eller tegelhus, utan vi har haft träfasader på majoriteten av husen.
De många "egnahemmen" som började byggas ungefär från 1930-talet och framåt, inte sällan som självbyggeri, är i stort sett uteslutande hus med träfasad.

Och eftersom träfasader med t.ex. falurödfärg, eller linoljefärg behöver målas om relativt ofta, så vill man som husägare inte ha fastvuxna klätterväxter på fasaden.

Om man plockar ner t.ex. vildvin, som har hamnat på en vanlig svensk fasad av trä, med lockpanel, så ser man hur klätterväxten gillat att nyttja och vidga många av de små sprickor och skarvar som finns i fasaden.
Det är ett stort aber att underhålla en fastighet med självklättrande växter.

Jag har deltagit i renovering av, eller varit ägare av ett flertal fastigheter där självklättrande växter har fått "gå lösa" på trä, puts eller tegel.

Vildvinet, eller för den delen murgrönan, piprankan eller klätterhortensian klämmer in sina klätterorgan i springorna, och tar sig bitvis in innanför brädorna på träfasader. Även delar av själva rankornorna hamnar lätt innanför små springor, och vidgar dessa. Växten skjuter helt enkelt skott in i diverse håligheter.
Risken för röta på själva fasaden ökar dramatiskt, när/om höstens döda växtdelar ligger kvar mot fasaden eller strax innanför någon bräda samt att det lager av huskonstruktionen som finns innanför fasaden, också riskerar att skadas.

För putsade hus och grunder, så finns delvis samma problem. Små områden med "bom" eller sprickor i putsen bryts sönder mer och mer, och materialet under putsen påverkas alldeles för lätt, så att vindstoppet i skalet på huset, och även isoleringen under kan påverkas. Det tar dock längre tid för en självklättrande växt att skada en putsad fasad, än en träfasad.

De fasader som är bäst på att stå emot självklättrande växter, är äkta tegelfasader (till skillnad mot t.ex. fasadtegel av vissa typer). Teglet klarar av klätterorganen mycket bra, men eventuellt dåligt utförda fogar kan skadas.

Det är alltså dyrt, ibland mycket dyrt, att reparera hus som skadas av klätterväxter. Att behöva byta större ytor med panel eller putsa om i "förtid" p.g.a klätterväxter, är inte värt att det ser lite snyggt ut med klätterväxter.

En välskött träpanel (förutom i vissa kustområden) kan hålla i ett sekel, med regelbundna ommålningar. En väl utförd putsad fasad ännu längre.

Vill man ha klätterväxter som ett estetiskt inslag nära husväggen, så kan man avstå de självklättrande, med klätterorgan, och istället välja arter/sorter som behöver lite hjälp att slingra sig upp på en spaljé.

De sorters klängväxter man "hänger" på spaljén, kan också oftast "vikas undan" vid målning och annat underhåll, utan att man behöver klippa ner dem till marknivå.
Är vildvin (rådhusvin) lika aggressivt på att tränga in i springor med skott som murgrönan är? Jag har läst, framförallt på engelska trädgårdsforum, riktiga skräckhistorier om murgrönan. Själv hade jag den bara på en hörna av huset samt vid en veranda som ändå skall tas bort och det ar tur att jag inte gjorde som tänkt och satte den längs hela trädgårdssidan av huset.
 
Ditt påstående "Även i Sverige har vi länge haft klätterväxter på fasaderna, fram till det senaste 50 åren faktiskt. Så det är lite av en nymodighet att anse att klätterväxter på fasaden utgör ett fuktproblem eller skapar sprickor."; vad baserar du det på för källmaterial?
Tänker du på slott och herrgårdar eller vadå?


Vi har, förutom i stadsmiljö, inte haft så många putsade hus, eller tegelhus, utan vi har haft träfasader på majoriteten av husen.
De många "egnahemmen" som började byggas ungefär från 1930-talet och framåt, inte sällan som självbyggeri, är i stort sett uteslutande hus med träfasad.

Och eftersom träfasader med t.ex. falurödfärg, eller linoljefärg behöver målas om relativt ofta, så vill man som husägare inte ha fastvuxna klätterväxter på fasaden.

Om man plockar ner t.ex. vildvin, som har hamnat på en vanlig svensk fasad av trä, med lockpanel, så ser man hur klätterväxten gillat att nyttja och vidga många av de små sprickor och skarvar som finns i fasaden.
Det är ett stort aber att underhålla en fastighet med självklättrande växter.

Jag har deltagit i renovering av, eller varit ägare av ett flertal fastigheter där självklättrande växter har fått "gå lösa" på trä, puts eller tegel.

Vildvinet, eller för den delen murgrönan, piprankan eller klätterhortensian klämmer in sina klätterorgan i springorna, och tar sig bitvis in innanför brädorna på träfasader. Även delar av själva rankornorna hamnar lätt innanför små springor, och vidgar dessa. Växten skjuter helt enkelt skott in i diverse håligheter.
Risken för röta på själva fasaden ökar dramatiskt, när/om höstens döda växtdelar ligger kvar mot fasaden eller strax innanför någon bräda samt att det lager av huskonstruktionen som finns innanför fasaden, också riskerar att skadas.

För putsade hus och grunder, så finns delvis samma problem. Små områden med "bom" eller sprickor i putsen bryts sönder mer och mer, och materialet under putsen påverkas alldeles för lätt, så att vindstoppet i skalet på huset, och även isoleringen under kan påverkas. Det tar dock längre tid för en självklättrande växt att skada en putsad fasad, än en träfasad.

De fasader som är bäst på att stå emot självklättrande växter, är äkta tegelfasader (till skillnad mot t.ex. fasadtegel av vissa typer). Teglet klarar av klätterorganen mycket bra, men eventuellt dåligt utförda fogar kan skadas.

Det är alltså dyrt, ibland mycket dyrt, att reparera hus som skadas av klätterväxter. Att behöva byta större ytor med panel eller putsa om i "förtid" p.g.a klätterväxter, är inte värt att det ser lite snyggt ut med klätterväxter.

En välskött träpanel (förutom i vissa kustområden) kan hålla i ett sekel, med regelbundna ommålningar. En väl utförd putsad fasad ännu längre.

Vill man ha klätterväxter som ett estetiskt inslag nära husväggen, så kan man avstå de självklättrande, med klätterorgan, och istället välja arter/sorter som behöver lite hjälp att slingra sig upp på en spaljé.

De sorters klängväxter man "hänger" på spaljén, kan också oftast "vikas undan" vid målning och annat underhåll, utan att man behöver klippa ner dem till marknivå.
Det känns som att vi kapar tråden.
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Den här tiden på året är alltid svår. Jag vet inte vad jag ska göra inomhus så många timmar när det är mörkt. När det blir mörkt så...
Svar
10
· Visningar
886
Senast: Wille
·
Övr. Grenar Hej jag köpte 2019 en travare. 155cm hög på 16 år. såhär när jag ser tillbaka på det, så stod Trollet alltid inne i ladugården när jag...
2
Svar
31
· Visningar
2 950
Senast: nullo-modo
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
27 303
Senast: Snurrfian
·
Hästmänniskan Hej! Behöver få skriva av mig lite och kanske få någon idé på hur jag ska resonera då jag känner mig så ensam med tankarna. Lite...
2
Svar
27
· Visningar
6 953
Senast: tuaphua
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp