Djurrelaterat Helg

Magiana

Trådstartare
Äntligen är veckan slut igen. Det har varit en rätt intensiv vecka. I tisdags red jag vita ponnyn, i onsdags red jag ridlektion på brun ponny, i torsdags satt jag 1½ timme hos tandläkaren och idag var jag hos psykologen.

I helgen skulle jag ha provridit en häst, men nu blev det skitväder igen med is överallt, så det finns inte riktigt något bra ställe att rida på. Så vi skjuter på det ytterligare. Synd, för jag hade sett fram emot att testa den. Jag tror den skulle kunna passa mig bättre än den vita ponnyn. Förvisso är det inget fel på vita ponnyn, men jag klickar inte riktigt med honom. Han är supersnäll jämt. Han är snäll att hämta i hagen, snäll att leda, när man tagit in honom i stallet så parkerar man honom bara lös i stallgången och går själv tillbaka och stänger dörren. Sen går man vidare med honom till uppställningsplatsen. Han visar aldrig en sur min när man drar sadelgjorden. Han är liksom helt exemplarisk hela tiden, vad man än gör. I ridningen gör han också alltid det man ber om (men inte mer än så). Men han är långsam och den här snällheten gör honom lite slätstruken om man säger så. Ibland när jag rider så kan jag lyckas få honom att bjuda framåt med ett sug. Det är en riktigt trevlig känsla, men inträffar inte så ofta. Utvecklingen med honom har ju ändå gått framåt en hel del. Det är skillnad mot när jag började rida honom och det kan ju bli ännu bättre. Så jag har ju absolut ingenting emot honom, men önskar att han hade mer gnista.

Onsdagens ridlektion var kul. Den bruna ponnyn gick mest som en giraff, men ibland hittade jag rätt och han blev riktigt trevlig. Ridläraren är uppmuntrande och säger att snart så kommer jag att lära känna honom så jag hittar formen snabbare. På slutet när vi galopperade så fick jag ingen skön känsla alls, men ridläraren menade att ponnyn ofta la sig i handen på ryttaren (för att ryttaren gav det stödet), men att jag löste det bra. Han galopperade utan att ligga på och i nergången till trav så blev det också ett bra tempo direkt. Tydligen så brukar han rusa i traven efter galoppen. Jag känner mig peppad på att rida mer på honom, men nu kommer det dröja några veckor innan jag bokar nästa lektion.

På söndag ska jag rida vita ponnyn igen. Det är sånt dåligt underlag överallt så jag vet inte riktigt var jag ska rida. Enligt prognosen ska det vara minusgrader på söndag, så ridbanan lär vara helt knagglig. Och inte lär det vara bättre i skogen heller. Sist red jag i en av deras sommarhagar då det var ett antal minusgrader och så hade det kommit ett flertal nya centimeter snö. Men det är ju lite tungt att rida i skarsnö.
 

Magiana:s ev trådar under: Dagbok Annonser Överallt

Magiana

Trådstartare
Vad många ridmöjligheter du plötsligt har! Låter jättetrevligt. Dessutom låter det som om du är en rätt bra ryttare.
Ja, det finns hästar lite här och var, även om jag för tillfället oftast inte rider mer än 2 gånger i veckan, 3 gånger om jag rider lektion. Det kanske kan bli mer sen.

Ridläraren jämför väl med alla ridskolans nybörjare 🙄. Jag är förbi det stadiet, men klarar nätt och jämnt av en LC. Jag önskar att jag kunde rida stadigt i form, men hittar bara formen då och då.
 

Magiana

Trådstartare
Fast jag tänkte inte på din ridlärares beröm, utan på hur du själv beskriver. Det låter som att du verkligen fattar när du får till det och när du inte får det.
Jag känner efter och analyserar och utifrån det så funderar jag på hur jag ska komma vidare.

Vid något tillfälle så har vita ponnyn blivit väldigt lätt fram och det kändes väldigt bra, men vad som hände och hur jag kom dit vet jag inte säkert. Han spottade inte ut bettet i alla fall för jag tappade aldrig kontakten med honom.

Det hade ju varit trevligt om jag hade haft råd att rida oftare för instruktör.
 
Ja det är klart att det hade varit trevligt. När jag hade häst och gick kurser var jag supertaggad efteråt, nu jäklar ska jag träna på detta hemma. Och där föll allt ihop som ett jäkla korthus, som vanligt. :meh:
 

Magiana

Trådstartare
Ja det är klart att det hade varit trevligt. När jag hade häst och gick kurser var jag supertaggad efteråt, nu jäklar ska jag träna på detta hemma. Och där föll allt ihop som ett jäkla korthus, som vanligt. :meh:
Har du någon aning om varför det blev så?
 
För att rida är så svårt! Jag hade också sjukt dålig känsla för när det var rätt och fel. Instruktören kunde säga ”känner du nu att hon gjorde X?” men det gjorde jag nästan aldrig. Det är nog därför jag reagerar på att du faktiskt verkar känna när det är rätt och när det är fel.
 

Magiana

Trådstartare
För att rida är så svårt! Jag hade också sjukt dålig känsla för när det var rätt och fel. Instruktören kunde säga ”känner du nu att hon gjorde X?” men det gjorde jag nästan aldrig. Det är nog därför jag reagerar på att du faktiskt verkar känna när det är rätt och när det är fel.
Det är verkligen det svåraste man kan ägna sig åt!

Jag kan också missa det där när ridläraren säger "kände du det där?" men det är inte så alltid. En del hänger nog också på ridlärarens tajming och sätt att poängtera när man hittar rätt. Trots att jag faktiskt inte ridit lektion så himla många gånger under de senaste åren, så har ändå de lektioner jag ridit pekat ut en riktning för mig. Jag har fått en hum om vad jag ska sträva efter och ibland händer saker under ridningen som skapar aha-upplevelser. Ibland vet jag inte vad som händer, men det sätter igång en tankeprocess. Någon gång så småningom ramlar polletten ner när jag får en ny pusselbit att foga till den första.

Men ja, jag känner ofta hur hästen rör sig, när det är bra, när det är mindre bra och när det är totalt skit.
 
Det låter ju jättebra. Jag hade islandshäst och gångartsridning var ett helsike att brottas med. I början tyckte jag att allt gick jättebra och att rida tölt var ju en baggis. Men ju mer jag lärde mig, desto mer insåg jag hur svårt det var. Jag kunde förstås känna riktigt oren takt men hade jäkligt svårt att få ordning på det.

Sedan har jag tyvärr ett tråkigt drag och det är att jag bara vill göra sånt jag är bra på. Är jag inte bra på det direkt så tappar jag intresset. Och då är ridning förmodligen bland det värsta man kan ge sig på, för är det något som tar tid så är det att bli en bra ryttare.
 

Hästdiskussioner nu

  • Förbud mot att raka bort känselhår
  • Alltid ensam - varför
  • Ridskoleelev 2019

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

Radannonser

  • Medryttare i Örebro

Hästnyheter

Bukefalos

Upp