Het häst ute

fridzis

Trådstartare
Hej. Jag känner att jag behöver lite råd och tips kring hur jag ska lösa min situation med min häst.
Hästen min är väldigt stor och har stora steg, hon är en stor storhäst med andra ord. Hon blir väldigt pigg, springig, het ute och på banan. På banan har jag kunnat jobba bort det och få henne att fokusera på annat men det funkar inte längre då hon fört över beteendet hon har ute till banan/ridhuset. Jag försöker jobba dressyr ute så att så att hon håller igång hjärnan men det funkar bara ibland. Hon går ner på tygeln och försöker att dra iväg nu för tiden. Det räcker med att man petar på skänkeln och hon tolkar det som att vi ska öka takten och jag känner att jag inte kommer kunna hålla henne om hon drar då jag knappt kan behålla henne i skritt ute. I traven/galoppen vill hon bara dra på och sticka, både på hemvägen och bortavägen. Ända gången hon skrittar och tar det lugnt är när vi rider jämte bildvägen. Jag rider med ett tredelat/tvådelat bett och har vanlig nosgrimma på och inget annat. Det funkar att rida bakom andra hästar men det är sällan det finns ridsällskap. Hon är hur säker som helst ute men hon är för stark ute och vill bara springa.
Jag känner nu att jag måste få på något starkare bett och en hjälptygel men vilken typ vet jag inte. Jag har hört att waterfordbettet är bra och är snällt mot hästen men hjälper till bra på starka hästar när det behövs?
Hon får inget stödfoder eller kraft utan käkar bara hö.
 
Jag tror personligen inte att ett skarpare bett löser problemet, snarare förvärrar det. Jag tror snarare att det är konsekvent ridning som gäller, man lär hästen vad som är okej och inte.
Jag har en het häst när jag rider ut, jag har vid något tillfälle gjort en ganska kraftig förhållning för att när hästen saktar ner ge eftergift, det är belöningen för att de gör rätt.
Vill hon springa när vi ska skritta, ja då ska vi banne mig gå i form i skritt bara för att matte säger det. Lite svårt att förklara, jag känner själv på min häst hur mycket jag kan gå på henne och det är mycket ta och ge, men tillåter henne aldrig att bli stark eller springa.
Rider på ett av de mildare betten.

Jag har fått mycket hjälp och tips från tränare, som jag tagit med mig ut i skogen också. Kanske kan du göra detsamma?
Jag tror även det är viktigt att vara avslappnad själv när man rider ut, så man inte spänner sig när hästen vill springa iväg. Jag brukar sitta rätt avslappnat på min tant när hon hellre vill springa iväg än gå sakta. Jag tror att om man spänner sig kommer hästen känna av det och så blir det en ond cirkel.

Jag skrittar även väldigt mycket på lång tygel och har kommit så långt att vi kan trava på lång tygel utan att tant ökar takten. Vi blandar lite frihet med jobb skulle man kunna säga.
Vet inte om det skulle fungera på alla hästar, men tror det skulle kunna fungera på många hästar.

När min tant börjar takta sätter jag henne i arbete och tvingar henne att skritta om det så blir skänkelvikningar tills hon tröttnar och då belönas med att få skritta rakt fram, alltså det matte ville från början, men typ lurat henne. :angel:
 
Hej. Jag känner att jag behöver lite råd och tips kring hur jag ska lösa min situation med min häst.
Hästen min är väldigt stor och har stora steg, hon är en stor storhäst med andra ord. Hon blir väldigt pigg, springig, het ute och på banan. På banan har jag kunnat jobba bort det och få henne att fokusera på annat men det funkar inte längre då hon fört över beteendet hon har ute till banan/ridhuset. Jag försöker jobba dressyr ute så att så att hon håller igång hjärnan men det funkar bara ibland. Hon går ner på tygeln och försöker att dra iväg nu för tiden. Det räcker med att man petar på skänkeln och hon tolkar det som att vi ska öka takten och jag känner att jag inte kommer kunna hålla henne om hon drar då jag knappt kan behålla henne i skritt ute. I traven/galoppen vill hon bara dra på och sticka, både på hemvägen och bortavägen. Ända gången hon skrittar och tar det lugnt är när vi rider jämte bildvägen. Jag rider med ett tredelat/tvådelat bett och har vanlig nosgrimma på och inget annat. Det funkar att rida bakom andra hästar men det är sällan det finns ridsällskap. Hon är hur säker som helst ute men hon är för stark ute och vill bara springa.
Jag känner nu att jag måste få på något starkare bett och en hjälptygel men vilken typ vet jag inte. Jag har hört att waterfordbettet är bra och är snällt mot hästen men hjälper till bra på starka hästar när det behövs?
Hon får inget stödfoder eller kraft utan käkar bara hö.


Mycket övningar för att aktivera hästen så att hon får att tänka på samtidigt som att du berömmer henne när hon släpper efter, vissa hästar gillar att man pratar eller sjunger! :)

Men samtidigt måste du vara trygg och spänner du dig blir det oftast bara värre.
Känner du att du skulle ha koll på en graman? Det hade jag ett tag på min häst när hon fick för sig att backa och lätta i början, bara att veta att hon inte kunde komma uppåt gjorde mig lugnare och jag satt med lösa tyglar trots att hon testade för min trygghet fanns ju där OM.

Annars tycker jag att ett "Flippan bett, pelham med två tyglar eller hack i kombination är 3 olika lite "tyngre" bett som ändå är trevliga OM man kan rida med det och inte "krampar" i handen om det skulle bli en situation.
 
Min Tant var (är väl fortfarande, fast rids inte) FRUKTANSVÄRT het. Ni vet, 'svänga in i sargen för att kunna få stopp' het.

Reds hela livet på tränsbett (några tvådelade, några tre, något med fasta ringar, något utan), med de tre vanliga nosgrimmorna (engelsk, achen, pullar). Enda hjälptygeln jag använde var martingal när vi hoppade.

INGEN form av skarpare bett hade hjälpt att få stopp. Varken ute eller inne. Ute var hon dock så pass 'tränad' att långa tyglar= skritt, nerförsbackar = skritt. Ja, hon drog. Ja, hon försökte (typ konstant) öka takten. Ja, jag fick ta hårt i henne ibland. Ja, "traven" blev konstigt nog tretaktig ibland. Men jag hade inte fått annat resultat med skarpare bett. All energin måste ta vägen någonstans, det är bättre att träna hästen till att respektera bettet du använder.

Prata med din tränare, beskriv hur din häst beter sig ute, och inne, och du skall se att denne har bra förslag på hur du kan tänka. Tycker också du själv ska fundera på vad som har hänt under tiden som gått, varför har beteendet blivit värre? Rider du ut oftare? Mer sällan? Dag efter ledigt? Samma runda? Tempo? Har hästen ont någonstans och försöker springa ifrån det? Rider du annorlunda?

Och så två funderingar:
-Waterfordbett är faktiskt väldigt skarpa. De många lederna sluter sig runt käken.
- Tant fick jag rida baklänges. Skänkel betydde arbete, alltid. Ju mer skänkel desto mer samlade hon sig. All ställning och böjning kom från skänkeln, för det var när man började ta i tyglarna som det heta gick över i rabiatpigg. Hur fungerar ditt system?
 
Jag har ingen häst och ingen erfarenhet av heta hästar men spontant känner jag att jag hade provat att bara skritta ute tills hon accepterar att vara lugn i skritten och inte försöker gå snabbare än du sagt åt henne att göra. Jag hade helt enkelt undvikit situationer då hon varvar upp sig ute och sökt de situationer då det finns bäst chans att hon kopplar av. Och genom det lärt henne att koppla av ute och i förlängningen att det enda sättet att bete sig för att få trava/galoppera är att vara lugn och lyssna på dig. Annars blir det bara skritt. Men först hade jag skrittat och skrittat och skrittat tills hon accepterar det och kopplar av (även om det tog månader). Första traven ute sen när hon kan skritta lugnt kan ju vara med en trygg ridkompis eftersom du säger att det funkar bättre.

Om du känner att det inte går kanske du kan ta med en tränare som kanske t.o.m. kan hålla i henne (grimskaft eller liknande) och hjälpa dig korrigera henne från marken när hon varvar upp och som kan coacha dig i situationen.

Och som andra skrivit: dressyr ute. Skänkelvikning, öppna, sluta, vad som än funkar för att ge henne nåt annat att tänka på. Fast för en del hästar kanske lång tygel funkar bättre.

Hur ofta rids hon? Behöver hon mer motion? Mer utevistelse? Fler lågintensiva pass i veckan kanske?
 
Jag har inga problem att betsla upp när det behövs. Islandshästen som vi hade (hon på bilden) blev fruktansvärt stark när vi red ut och det spelade ingen roll vad vi gjorde, hon bara sprang. Henne satte vi på pelham med delta vilket fungerade jättebra på henne. Vi hade innan vi betslade upp flera situationer med henne där det hade kunnat hända ganska allvarliga olyckor just på grund av att vi inte kunde få stopp på henne. Visst hade vi säkert kunnat arbeta med problemet om vi hade fått hjälp av tränare men ibland fungerar det inte i praktiken och då kan ett skarpare bett vara enda lösningen. I vårt fall var det föräldrarna som inte ville betala träningar och då står man där som ung tonåring utan så många andra alternativ.

Jag tycker idag att ett rakt jaktkandar är ett mycket trevlig bett som går att variera "styrkan" på liksom rakt pelham.

En annan idé kan vara att kolla upp munnen på hästen om det inte är gjort, t.ex. vargtänder som inte är borttagna kan ge stora problem.
 
Hej. Jag känner att jag behöver lite råd och tips kring hur jag ska lösa min situation med min häst.
Hästen min är väldigt stor och har stora steg, hon är en stor storhäst med andra ord. Hon blir väldigt pigg, springig, het ute och på banan. På banan har jag kunnat jobba bort det och få henne att fokusera på annat men det funkar inte längre då hon fört över beteendet hon har ute till banan/ridhuset. Jag försöker jobba dressyr ute så att så att hon håller igång hjärnan men det funkar bara ibland. Hon går ner på tygeln och försöker att dra iväg nu för tiden. Det räcker med att man petar på skänkeln och hon tolkar det som att vi ska öka takten och jag känner att jag inte kommer kunna hålla henne om hon drar då jag knappt kan behålla henne i skritt ute. I traven/galoppen vill hon bara dra på och sticka, både på hemvägen och bortavägen. Ända gången hon skrittar och tar det lugnt är när vi rider jämte bildvägen. Jag rider med ett tredelat/tvådelat bett och har vanlig nosgrimma på och inget annat. Det funkar att rida bakom andra hästar men det är sällan det finns ridsällskap. Hon är hur säker som helst ute men hon är för stark ute och vill bara springa.
Jag känner nu att jag måste få på något starkare bett och en hjälptygel men vilken typ vet jag inte. Jag har hört att waterfordbettet är bra och är snällt mot hästen men hjälper till bra på starka hästar när det behövs?
Hon får inget stödfoder eller kraft utan käkar bara hö.
Min är väldigt het ute, och blir stark i galoppen, och det som jag upplever har fungerat på honom är arbete. Jag rider i princip alltid skänkelvikningar i alla gångarter, böjer och ställer mycket åt båda håll, rider öppna och sluta och tränar en massa övergångar. På skogsstigar och liknande är det enbart skritt som gäller, inget annat någonsin. När jag köpte honom reds han alltid på jaktkandar, så i början red jag på det ute, men det ledde bara till att han la sig på och blev ännu starkare eller studsade på stället. Idag rider jag på tredelat happy mouth i skogen och tredelat sötmalm på banan.Har också upplevt att han behöver galoppera av sig någon dag i veckan, så då är det galopp på grusväg som gäller, i rätt högt tempo tills jag upplever att han själv sänker tempot, då ökar jag tempot lite och sedan är han rätt nöjd resten av veckan.
 
Hästar som är heta och starka, men samtidigt veka är skitsvåra. Jag tror inte heller att det hjälper att betsla upp. Då får du säker en het häst som rullar ihop sig fram och släpper stödet.
Jag tror på lydnad och åter lydnad, om ett skogpass innbär skritt, halt, skritt, halt och åter skritt, så får det bli så. Låt hästen bestämma vilken typ av träning ni måste ha utomhus.
 
Jag skulle rida samma runda ute varje dag en tid och göra mycket halter. Vid minsta tendens att öka farten så blir det halt. I början kommer det att bli väldigt många halter, men sen blir det bättre. Glöm inte att berömma bara. Många heta hästar blir lugna på helt lång tygel, även om man i början kanske måste göra många förhållningar där också.
 
Dom hästar jag ridit som varit HETA har det funkat grymt bra på med att faktiskt göra allt tvärtom. Tex : Häst vill skritta, då galopperar vi. Häst vill sakta av, då driver jag. Häst vill galoppera, då skrittar vi. Dåligt förklarat för jag suger på att formulera :cool: Det kräver dock mod och öppna ytor.
 
Det räcker med att man petar på skänkeln och hon tolkar det som att vi ska öka takten och jag känner att jag inte kommer kunna hålla henne om hon drar då jag knappt kan behålla henne i skritt ute.

Om hästen alltid tolkar skänkel som "framåt" behöver den kanske få lära sig att den inte alltid betyder det? Jag hade en travare som var mycket så i början, vilket gjorde att jag började rida med skänklarna en bit ifrån hästen för att hon inte skulle öka. För en tränare fick jag dock träna bort detta och vänja henne vid att mina skänklar skulle kunna ligga an mot hennes sidor och inte betyda något. Det fungerade inte så bra att hon tog varje skänkel som "full fart framåt".
 
Rid inte fortare än att du har kontroll. Är hon lugn vid skritt på lång tygel så rid bara skritt på lång tygel. Jag gillar att rida rätt in i skogen - då måste de titta på vart de kliver. Upp och ned för backar, in i blåbärsriset, över bäckar. Inte galoppera på samma ställen.

Har egentligen inga direkta problem med betsla upp, även om jag inte gjort det på min. Kimbelwick är smidigt isf. Eller ha thiedeman på för att få lite extra kontroll utan att byta bett.

Men i grunden är det en lydnadsfråga. Hon får inte lov att tjuvöka, det är inte hon som bestämmer varken gångart eller tempo. För att få kontroll så är sidvärtsrörelser bra, hon kan inte dra järnet om hon korsar benen. Men jag tror inte på det där att hålla dem igång dem med aktiviteter hela tiden - de ska kunna gå rakt fram utan att jaga upp sig.

Om den varit lugnare och fungera bättre tidigare, men stressar med dig nu både inne och ute, så är det kanske kombinerat med kylan som börjar komma eller att den inte accepterar dina hjälper. Tidigare ryttare kanske var mer noga med disciplinen?
 
Dom hästar jag ridit som varit HETA har det funkat grymt bra på med att faktiskt göra allt tvärtom. Tex : Häst vill skritta, då galopperar vi. Häst vill sakta av, då driver jag. Häst vill galoppera, då skrittar vi. Dåligt förklarat för jag suger på att formulera :cool: Det kräver dock mod och öppna ytor.
det här kan ju funka på vissa hästar, men så finns de där som bara springer och springer... en av de första uteritterna på min ponny blev 8km sken på okända grusvägar. det gick inte att få stopp och den tröttnade inte på att springa heller, trots att den var ur kondition. Jag hann testa det mesta på den turen.
 
De heta hästar jag har haft har jag skrittat mycket ute. Bara skrittat alltså. Skritt måste liksom vara "default" läge alltid, så att man kan återgå till det i ett senare läge när man introducerar trav och galopp. Det kan ta lång tid, och vara rätt tråkigt, men det funkar...
 
På mina här aldrig funkar att aktivera dom med olika rörelser och övergångar utan det har snarare gjort mina mer heta och explosiva.

Det första mina får lära sig är att skritt på lång tygel är avslappning och det ända som kan hända är att jag ber om halt, om hästen börjar takta eller gå upp i trav saktar jag lugnt ner till skritt igen eller halt om hästen riktigt stressat upp sig och står still tills hästen varvat ner innan åter skritt.
Sedan när hästen inser att det inte finns anledning att stressa i skritt på lång tygel Kortar tygeln efter några ridturer där hästen inte stressat upp sig och lär hästen att även kort tygel innebär att det inte händer mer än att jag kortat tygeln på samma sätt som på långtygel.
När det kommer till trav vill jag ha möjlighet att trava en längre sträcka så hästen hinner hitta vad jag ber om, tillåter inga tjuv ökningar utan ber bara hästen om en trav i samma tempo och börjar hästen stressa saktar jag av till skritt och lång tygel eller halt om det behövs.

Detta kräver en lugn och trygg ryttare som hästen kan hitta stöd hos.
 
På mina här aldrig funkar att aktivera dom med olika rörelser och övergångar utan det har snarare gjort mina mer heta och explosiva.

Det första mina får lära sig är att skritt på lång tygel är avslappning och det ända som kan hända är att jag ber om halt, om hästen börjar takta eller gå upp i trav saktar jag lugnt ner till skritt igen eller halt om hästen riktigt stressat upp sig och står still tills hästen varvat ner innan åter skritt.
Sedan när hästen inser att det inte finns anledning att stressa i skritt på lång tygel Kortar tygeln efter några ridturer där hästen inte stressat upp sig och lär hästen att även kort tygel innebär att det inte händer mer än att jag kortat tygeln på samma sätt som på långtygel.
När det kommer till trav vill jag ha möjlighet att trava en längre sträcka så hästen hinner hitta vad jag ber om, tillåter inga tjuv ökningar utan ber bara hästen om en trav i samma tempo och börjar hästen stressa saktar jag av till skritt och lång tygel.

Detta kräver en lugn och trygg ryttare som hästen kan hitta stöd hos.

Själva jobbandet och rörelser osv måste ju komma ur lugn och avslappning. Annars fungerat de ju inte alls. Även jag har skritt som trygghetszon och den ska funka innan ngt annat händer.

Men en normal dag där hästen är pigg men avspänd. Om jag travar eller galopperat 2 km säger vi. Utan att "göra något". Då kommer hästen föreslå vi ska öka, bli lite mer ohörsam osv. Efter 1 km galopp kan jag inte få ett avbrott till skritt exakt vid den där plogpinnen liksom.

Så jag ser till att det händer saker för att behålla uppmärksamheten på mig och förhindra det blir som ovan.

Om hästen däremot är spänd och spattig. Då är det noll och ingen ide försöka se till att något händer var tjugonde meter. Den kommer vara lika spänd eller mer spänd för det.
 
Själva jobbandet och rörelser osv måste ju komma ur lugn och avslappning. Annars fungerat de ju inte alls. Även jag har skritt som trygghetszon och den ska funka innan ngt annat händer.

Men en normal dag där hästen är pigg men avspänd. Om jag travar eller galopperat 2 km säger vi. Utan att "göra något". Då kommer hästen föreslå vi ska öka, bli lite mer ohörsam osv. Efter 1 km galopp kan jag inte få ett avbrott till skritt exakt vid den där plogpinnen liksom.

Så jag ser till att det händer saker för att behålla uppmärksamheten på mig och förhindra det blir som ovan.

Om hästen däremot är spänd och spattig. Då är det noll och ingen ide försöka se till att något händer var tjugonde meter. Den kommer vara lika spänd eller mer spänd för det.
Fick intrycket av ts att det handlade om en spänd het häst och inte en häst som är pigg och ligger på.

Annars håller jag med.
 
Fick intrycket av ts att det handlade om en spänd het häst och inte en häst som är pigg och ligger på.

Annars håller jag med.

Jag tolkade det också som spänd het. Och svarade därefter. Men när spänd het blir mer avslappnad brukar den vara pigg het istället. Sällan de blir filbunkar.

Så steg 1 är avslappning, först i skritt och när det fungerar i trav osv. Men sen brukar man för flera/vissa behöva just sysselsätta. (Medan andra/vissa funkar bäst rasta av)

Men försöka jobba spänd häst är som förgjort ja. Men förhoppningsvis jobbar man sig förbi det spända på sikt.
 
Jag har fått ordning på det där på helt olika sätt på två hästar. Den ena gick inte att göra halt på för då gick det fort bakåt, gärna ner i diken eller taggtrådsstaket. På honom vände jag varje gång han började dra iväg. I början drog han lika mycket åt båda hållen så det kunde bli åtskilliga turer fram och tillbaka 10 - 100 meter med försök till 3-5 sekunders halt vid vändningarna. Så småningom började han fatta grejen och drog bara iväg när han själv ville vända eller försökte själv vända tillbaka på ett lugnt sätt för att komma vidare. Samtidigt fick vi ordning på halterna eftersom det tydligen var enklare att stå stilla än traska fram och tillbaka.

Den andra drog bara på hemvägen. På honom kom jag på att han höll sig i lugn skritt om man böjde huvudet åt sidan på nästan helt lång tygel. I början fick han gå ordentligt böjd, nästan med nosen vid stigbygeln, men redan efter ett par dagar räckte det med att korta upp ena tygeln för att han skulle lägga av.
 
Har du testat rida ut när hästen är trött? Dvs efter ett träningspass på bana/ridhus eller där hästen är lugn.
Kan hjälpa lite om det är så att den blir så taggad av att vara ute, då har man ju kapat den värsta energin under träningspasset..
Hur är den om du promenerar med den istället för att rida?

Min har blivit mycket bättre genom att rida mycket offroad. Rätt ut i skogen bara så får hon koncentrera sig lite på vars hon går istället för hur snabbt hon går. I början ville hon gärna dra järnet om det var lite bökigt att gå, typ mycket ris, kvistar, backigt. Då blev det många små cirklar runt träd, vändningar och att hålla sig runt det obekväma området. Så nu har hon insett att det är lättare att ta det lugnt i såna situationer istället.
 

Liknande trådar

Utrustning God kväll! Min kompis har en häst på fodervärdsavtal. Ägaren bor långt bort. Min kompis är en skogsmulle ryttare och inte av den...
2
Svar
20
· Visningar
1 851
Ridning Hej! jag har ett problem med mitt ungsto. Hon har fått för sig att ta tag i bettet, dra ner huvudet och sticka, främst i galoppen...
Svar
13
· Visningar
1 965
Senast: mily
·
Träning Detta blir långt, men jag försöker få med så mycket som möjligt av historien. Jag köpte min häst 2015. Hon var då 10 år och hade kommit...
2
Svar
24
· Visningar
3 388
Senast: Fiorano
·
Hästmänniskan Åh känner mig så velig🙈. Letar en häst till, har en appaloosa och shettis hemma på gården. Och letar nu efter en till främst för...
2
Svar
34
· Visningar
3 151
Senast: WBanna
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp