P
pluppalot
Okej.. Nu hade jag tänkt att dela med mig av min lilla "askungesaga" om våran kanin.
I området där jag bor fanns det under en kort period ganska många vildkaniner. Troligen hade en gyllengul vädurshona rymt sin väg och fått ungar med en vanlig, gråfärgad vildkanin. Nästan granne med oss bor även en jägare som har en jakthund som jagade iväg kaninungarna och den guloranga mamman... Vi antar att något liknande skett men iaf var det sen bara en endaste liten kaninunge kvar som numera bodde ensam under våran andra grannes altan.. Han var helt oskygg och väldigt 'svag' för han stack aldrig sin väg när vår granne satt ute i sitt trädgårdsland och höll på. Hur som helst frågade vår granne (han känner då till att vi har/haft diverse gnagare:smirk om det var våran kanin som rymt sin kos. Vi sa att det inte var vår, men vi gick ändå och kollade vad det var för en liten krabat som flyttat in under grannens altan. För fyra år sedan var jag 12 och syrran 10 så självklart blev det så att vi övertalade mor min att få ta in honom (jag lovar att det inte går att motstå en sådan kaninunge som han var då). Vi (jag och syrran) trodde iaf då att han var någon kanin som rymt och vi satte upp lappar på posten om det fanns någon som saknade honom osv. Sen hade vi haft honom inne med vårat gamla marsvin i ungefär en vecka eller så och de trivdes superfint tillsammans. Den lilla kaninungen gillade tydligen sitt nya liv för han brukade få ligga och sova under på ens mage under fleecetröjan (och då menar jag verkligen sova - helt utsträckt låg han ) Sedan gick tiden... Vi döpte kaninen till Honey som sedan blev Bunny som blev en Bo, som blev en Bosse och det är vad han heter idag - Bosse. Hans utseende är väl lite speciellt. Gyllengul med gråa inslag, vädursöron som står upp
Bosse är inte precis som vanliga kaniner. Han är totalt rumsren och beter sig som en katt (går på låda) och går fritt i huset. Hans favoritställen är bakom soffan och i soffan. En gång ringde vår grannes fru till mammas jobb och sa något i stil med "Det sitter en kanin på erat fönsterbräde!" Hon trodde väl att Bosse rymt ur sin bur, men där satt han bara och kollade läget och käka krukväxter XD eller nått ^^ Vi har balkong och där brukar han sitta ibland på dagarna. Bosse är en väldigt social kanin. Han håller sig alltid framme när vi är hemma och brukar sitta i soffan när vi gör det. Han är dessutom en superduktig kaninhoppare
Jag antar att Bosse trivs väldigt bra med sitt liv som innekanin eftersom att han ill hälften är tamkanin. Det hade nog aldrig gått att ha en vanlig vildkanin inne sådär, det hade inte varit speciellt snällt heller.. enligt mig.
Detta var historien om Bosse. Finns bilder på honom på www.pluppalot.pixbox.se
I området där jag bor fanns det under en kort period ganska många vildkaniner. Troligen hade en gyllengul vädurshona rymt sin väg och fått ungar med en vanlig, gråfärgad vildkanin. Nästan granne med oss bor även en jägare som har en jakthund som jagade iväg kaninungarna och den guloranga mamman... Vi antar att något liknande skett men iaf var det sen bara en endaste liten kaninunge kvar som numera bodde ensam under våran andra grannes altan.. Han var helt oskygg och väldigt 'svag' för han stack aldrig sin väg när vår granne satt ute i sitt trädgårdsland och höll på. Hur som helst frågade vår granne (han känner då till att vi har/haft diverse gnagare:smirk
om det var våran kanin som rymt sin kos. Vi sa att det inte var vår, men vi gick ändå och kollade vad det var för en liten krabat som flyttat in under grannens altan. För fyra år sedan var jag 12 och syrran 10 så självklart blev det så att vi övertalade mor min att få ta in honom (jag lovar att det inte går att motstå en sådan kaninunge som han var då). Vi (jag och syrran) trodde iaf då att han var någon kanin som rymt och vi satte upp lappar på posten om det fanns någon som saknade honom osv. Sen hade vi haft honom inne med vårat gamla marsvin i ungefär en vecka eller så och de trivdes superfint tillsammans. Den lilla kaninungen gillade tydligen sitt nya liv för han brukade få ligga och sova under på ens mage under fleecetröjan (och då menar jag verkligen sova - helt utsträckt låg han ) Sedan gick tiden... Vi döpte kaninen till Honey som sedan blev Bunny som blev en Bo, som blev en Bosse och det är vad han heter idag - Bosse. Hans utseende är väl lite speciellt. Gyllengul med gråa inslag, vädursöron som står uppBosse är inte precis som vanliga kaniner. Han är totalt rumsren och beter sig som en katt (går på låda) och går fritt i huset. Hans favoritställen är bakom soffan och i soffan. En gång ringde vår grannes fru till mammas jobb och sa något i stil med "Det sitter en kanin på erat fönsterbräde!" Hon trodde väl att Bosse rymt ur sin bur, men där satt han bara och kollade läget och käka krukväxter XD eller nått ^^ Vi har balkong och där brukar han sitta ibland på dagarna. Bosse är en väldigt social kanin. Han håller sig alltid framme när vi är hemma och brukar sitta i soffan när vi gör det. Han är dessutom en superduktig kaninhoppare
Jag antar att Bosse trivs väldigt bra med sitt liv som innekanin eftersom att han ill hälften är tamkanin. Det hade nog aldrig gått att ha en vanlig vildkanin inne sådär, det hade inte varit speciellt snällt heller.. enligt mig.
Detta var historien om Bosse. Finns bilder på honom på www.pluppalot.pixbox.se
(exalterad)
