Hjälp med beteendetolkning

morgaine

Trådstartare
Hej!
Jag skulle behöva synpunkter på hästbeteende.
För en månad sedan flyttade en valack in hos oss. Vi har en ranghög snäll valack som alltid tar befälet mha kroppsspråket. Han sparkas och bits aldrig när rangen är uppgjord och sällan heller i början.
Han försvarar även vårt sto som är ranglåg om någon jagar eller biter henne. Då går han emellan och jagar undan den andre. Han är helt enkelt en idealisk flockledare som håller lugnt i hagen, inga trasiga täcken eller tjuvnyp.
Nu till problemet. Den nye hästen byter taktik hela tiden. Ena stunden går han undan för båda mina hästar och nästa sekund anfaller han främst stoet. Han sparkar besinningslöst på henne, slutar inte ens när jag skriker och viftar. När mun valack springer dit och går emellan vänder han sig mot honom och fortsätter sparka och bitas.
När han tröttat ut sig blir det lugnt tills nästa dag när det smäller igen.
Stoet har haft sparkskador på benen ända sedan han kom, detta sker dagligen.
Igår när de skulle in var min valack helt söndersparkad och biten. Blödande sår och revor över hela kroppen.
Kan man räkna med att detta lugnar sig eller har hästen lynnesfel?
Kan man räkna med att han och stoet kan hålla sams under sommaren själva? Det är ju oftast henne han ger sig på.
Han har haft problem och fått mycket stryk i tidigare stall så han har nog mopsat sig även där men han gick med en valack innan hitflytten och det gick bra.
 
Jag tycker det låter som om den nya hästen vill avancera i rang och kommer fortsätta slåss tills han har vunnit helt enkelt. Aldrig någonsin att jag låtit mina hästar fortsätta gå tillsammans med en sån häst och verkligen inte när han redan skadat de andra hästarna.
 
Hej!
Jag skulle behöva synpunkter på hästbeteende.
För en månad sedan flyttade en valack in hos oss. Vi har en ranghög snäll valack som alltid tar befälet mha kroppsspråket. Han sparkas och bits aldrig när rangen är uppgjord och sällan heller i början.
Han försvarar även vårt sto som är ranglåg om någon jagar eller biter henne. Då går han emellan och jagar undan den andre. Han är helt enkelt en idealisk flockledare som håller lugnt i hagen, inga trasiga täcken eller tjuvnyp.
Nu till problemet. Den nye hästen byter taktik hela tiden. Ena stunden går han undan för båda mina hästar och nästa sekund anfaller han främst stoet. Han sparkar besinningslöst på henne, slutar inte ens när jag skriker och viftar. När mun valack springer dit och går emellan vänder han sig mot honom och fortsätter sparka och bitas.
När han tröttat ut sig blir det lugnt tills nästa dag när det smäller igen.
Stoet har haft sparkskador på benen ända sedan han kom, detta sker dagligen.
Igår när de skulle in var min valack helt söndersparkad och biten. Blödande sår och revor över hela kroppen.
Kan man räkna med att detta lugnar sig eller har hästen lynnesfel?
Kan man räkna med att han och stoet kan hålla sams under sommaren själva? Det är ju oftast henne han ger sig på.
Han har haft problem och fått mycket stryk i tidigare stall så han har nog mopsat sig även där men han gick med en valack innan hitflytten och det gick bra.
Lynnesfel är det säkerligen inte, däremot så passar inte alla hästar ihop och det bör respekteras. Dom gör säkerligen upp tillslut och fungerar men frågan är om det är värt risken. Ska dom går ihop så se till att ha rejält stora hagar så att alla hästar som behöver kommer undan.

Tycker det låter som en flock vars personligheter inte passar riktigt ihop helt enkelt. Så tråkigt att kalla det lynnesfel för att flocken inte är rätt ihopsatt. Alla individer passar helt enkelt inte ihop.
 
Det är väl svårt att veta exakt varför hästen gör som den gör men jag skulle aldrig våga försöka vänta ut det.
Jättestressig situation för alla hästar och stor risk för någon allvarlig skada.
 
Jag hade tagit isär dom.

Jag hade nog sen provat att släppa någon vecka var med nya hästen så alla hälsat ordentligt i fred innan ett eventuellt nytt ihopsläpp med allihop.

Men det känns ovärt att fortsätta när det inte alls verkar fungera.

Endel funkar inte tillsammans helt enkelt, särkilt inte när ingen viker sej.

Lynnesfel är nog oerhört ovanligt.
Att man missförstår dom och deras språk/vad dom försöker säga, snarare.
 
Jag tror att en bidragande orsak är att dom går i en blandad flock. Vissa valacker har mycket hingst beteende och tankar kvar trots kastrering. Så att han blir sur på stoet kan mycket väl hänga ihop med hennes brunster. Samma att han ibland tolererar andra valacker och ibland inte.

Tror att lösningen tyvärr blir att man inte kan ha alla tre i samma hage. Bäst chans för minst skador är att ha valackerna för sig och stoet för sig. Blandflockar är inte något naturligt för hästar. Det förekommer bara om ledarhingsten är så stark att övriga inte vågar utmana honom. Om någon skulle utmana så kommer den som förlorar få lämna flocken. Det kan ju inte våra tamhästar göra som går i samma hage-
Samma med hingstig valack och sto. Har valacken kvar hingsttankar och känslor kommer han alltid vara en skaderisk för stoet. Dels för att han inte längre styrs av hingsthormon och dels för att han inte får utlösning vid ev betäckning utan kan klättra på stoet på ett halt annat sätt än en hingst. Enklast beskrivet blir han frustrerad och tar ut det som ilska på både sto och valack.
 
Tack alla för svar.
Jag hoppades ni skulle säga att det var ovanligt lång tid men skulle lugna sig. Men jag känner egentligen samma sak som ni säger att detta är inte värt risken. Så synd för det är en trevlig häst annars att hantera och ägaren är jättebra. Men nu har de slagits en månad, det får räcka, vi har haft tur som sluppit allvarliga skador.
 
Tack alla för svar.
Jag hoppades ni skulle säga att det var ovanligt lång tid men skulle lugna sig. Men jag känner egentligen samma sak som ni säger att detta är inte värt risken. Så synd för det är en trevlig häst annars att hantera och ägaren är jättebra. Men nu har de slagits en månad, det får räcka, vi har haft tur som sluppit allvarliga skador.

Jag hade aldrig släppt ihop flera valacker med bara ett sto, och bråken du beskriver så hade jag särat dem sen dag 2 typ . Du har som sagt haft otrolig tur att inget större hänt trots att det bråkats i en månad.
 
Min häst är likadan som den vakacken, bråkar satan med de andra och har även rivit staket för att gå in och mucka gräl.

Det fungerade jättebra i början när han kom hit och var ranglåg och försiktig, sen tuffade han till sig ordentligt så nu går han ensam med en bred gång till deras hage. Lugn och ro för alla.
Förhoppningsvis kan vi ha dem ihop i sommar när de går i betydligt större hagar.
 
Jag hade två valacker som var bästisar tills vi släppte in ett sto. Då bröt stora kriget lös ....Två och två gick det alldeles utmärkt men inte tre tillsammans. Fick låta stoet gå i annan hage m andra hästar.
 
Ta isär dem omgående. Vi släppte ihop hemma tre hästar (islandshästar) och de slutade med att den ena nu är opererad och spolad i ena hasen, och kommer få stå hela sommaren i en sjukruta pga av att de två valackarna rök ihop under några få minuter.
 
Ang flera valacker och ett sto så är det väldigt etablerat att det är en stor risk.

Tolkar att många som gör så tror att för att det är valacker så skulle de vara helt strippade på alla sina naturliga hormoner och beteenden . Så är ju inte fallet alls.

Utöver det så valacker som öht aldrig tidigare gått i blandflock förstår inte alltid att stoet ”är något annat” utan går på stoet som vore det en annan valack när stoet svarar upp/säger ifrån. Då blir det ofta väldigt bråkigt med skador som följd .

Allmänt är det stor risk att det blir problem vid hopsläpp i blandflock om hästarna i ekvationen inte är uppväxta att gå i blandflock.

I stall med flera inackorderade hästar avstår man till 99% just att ha blandflockar, just pga att olika individer kommer och går och hagkonstellationen inte är så stadigt permanent.
 
Hästarna går inte ihop längre, ägaren letar nytt stall tyvärr. Fast bra för hästen förstås.
Jag har inte upplevt förut att en ny häst ömsom böjer sig och ömsom sticker upp. Det har alltid varit så lugnt för att min valack alltid tar befälet och ingen sticker upp mot honom. Men man lär så länge man lever!
Tack för input i tråden 🤗
 
Hästarna går inte ihop längre, ägaren letar nytt stall tyvärr. Fast bra för hästen förstås.
Jag har inte upplevt förut att en ny häst ömsom böjer sig och ömsom sticker upp. Det har alltid varit så lugnt för att min valack alltid tar befälet och ingen sticker upp mot honom. Men man lär så länge man lever!
Tack för input i tråden 🤗

Om två individer vägrar att ”böja sig” så blir det så, då kommer det ”försök” hela tiden och blir bråk.

Tråkigt att det innebar att ägaren letar ny stallplats, men bra att ni tagit isär hästarna.
 
Hästar eftersöker en dynamik där alla vet sin plats och sin uppgift. En kanske vakar mest, en kanske tar beslut att gruppen ska gå till vatten, en går först i försvar om det kommer en ny häst, en tar första initiativ till flykt, etc. Förutom detta måste de också vrta vem som går undan för vem, vem är svag eller kan vara ett hot för gruppen?

När en ny häst kommer till en flock som inte naturligt och snabbt hittar sin plats i gruppen uppstår ett behov av att ta reda på ordningen, därav börjar den mäta sig med övriga för att se vem som är starkast i olika situationer.

Man kan ju likna detta med en person på en ny arbetsplats. Vart behövs jag, vem ggör vad här, vilka områden bör jag inte lägga mig i, vart kan jag ta plats och inte, vems ord står högst och i vilka frågor. En del personer är av den sorten att de känner sig trygga med vad de kan bidra med och känner inget behov av att känna på gränserna innsn de hittar sin plats, medan andra behöver flera måbader för att verkligen veta vart msn har dina nya kollegor. Gruppen man kommer till kan också ha olika bra förutsättningar för hur snabbt man landar - det kan ockdå bero på om man "klickar" med kollegorna. Om man är lika, så känner man ju snabbare igen strukturen och känner sig bekväm med den. Om man är olika tar det kanske längre tid att förstå strukturen.

I våran grupp har vi en häst som de flesta väl skulle kalla "ranghögst". När det kommer till ordningen "gå ubdan för" så är han på toppen och det gör också att han styr över mathögarna, han tar hög först och kan ta någon annans hög när han vill. Ingen protesterar, ingen försöker ta hans mat. Sen har vi en annan häst som vaktar, när vargen stryker här så går han ensam runt hagarna medan de andra äter uppe vid stallet. De andra är lugna och inväntar hans signal innan de möjligtvis tar till flykt. Den hästen som vaktar är lägst i ordningen "gå undan" men han är den som alla de andra följer och har koll på, om han försvinner blir gruppen mer påverkad än om nån annan försvinner. Och de lämnar inte en plats utan att han är med. Ffa den sk "ranghögsta" hästen är mkt beroende och fäst av honom. Själv är han inte fäst vid ngn. Jag tycker det ger en bild av att hästflocken är mer komplicerad än högst och lägst i rang.
 
Som svar på frågorna, menar jag att hur en ny häst landar beror helt på individerna. Om gruppen har den struktur som han behöver, om det finns plats för hans personlighetstyp och egenskaper. Om det finns ngn annan i gruppen som är stark på samma område som honom kommer det att ta längre tid.
 
Om två individer vägrar att ”böja sig” så blir det så, då kommer det ”försök” hela tiden och blir bråk.

Tråkigt att det innebar att ägaren letar ny stallplats, men bra att ni tagit isär hästarna.
Vi har ett litet stall så det finns inga fler hästar han kunde gå med om han inte fick med våra. Så därför flyttade han för han kan ju inte gå ensam jämt.
 
Som svar på frågorna, menar jag att hur en ny häst landar beror helt på individerna. Om gruppen har den struktur som han behöver, om det finns plats för hans personlighetstyp och egenskaper. Om det finns ngn annan i gruppen som är stark på samma område som honom kommer det att ta längre tid.
Så är det säkert men jag kan ju inte riskera mina hästars liv medan han försöker passa in. Slåss man i en månad så känns det inte som om det kommer upphöra med mindre att han fick bli ledare och det kanske inte kommer hända innan någon fått benen avsparkade.
 
Så är det säkert men jag kan ju inte riskera mina hästars liv medan han försöker passa in. Slåss man i en månad så känns det inte som om det kommer upphöra med mindre att han fick bli ledare och det kanske inte kommer hända innan någon fått benen avsparkade.
Jo det kan upphöra trots att det tar tid. Men visst kanske man inte vill ta risken med långvarig konflikt och upprepade slagsmål och skador. :)
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Jag har ett finnhäststo på 18 år, som i hela sitt liv bott här, hon har i princip varit min sedan hon var föl. Nu är det så att hon...
Svar
10
· Visningar
2 025
Senast: exotic
·
Hästhantering Inblandade hästar (ponnyer). L - D-ponnyvalack, 6 år. Bott här sen han var åring. Funkat problemfritt ihop med alla hästar han gått...
Svar
4
· Visningar
1 433
Träning Hoppas någon orkar läsa, och att jag lagt tråden rätt. Hoppas moderatorn kan hjälpa mig att lägga den rätt annars...
2
Svar
32
· Visningar
3 148
Senast: flashlight
·
Träning VARNING. JÄTTELÅÅÅÅNGT mail. Sitter här och är förtvivlad med gråten i halsen, vuxna människan. Igår hämtade jag hem min drömhäst...
2
Svar
31
· Visningar
5 121
Senast: Bonnielove
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp