Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Vad tråkigt att läsa om din ponny, det är verkligen ingen mysig historia, det låter som att han är värre än min. Då kan jag iofs glädjas åt att min inte är värst! Jag vet att hon är farlig i vissa situationer och värst är väl egentligen att hon ser så himla söt och oskyldig ut. Folk kan inte föreställa sig att hon kan vara dum förrän de ser det med egna ögon.

Saken är att jag inte alltid tror att hon kan rå för sitt beteende, det känns som att det inte är meningen av henne själv. Hon är verkligen snäll och trofast som en liten hund när hon är ”sig själv” och hanteringen har inte varit några större problem med på nästan ett år.

Om man går på henne när hon är arg så försvarar hon sig men ger sig till slut. Hon är alltså inte omöjlig men ger sig inte utan en diskussion först. Hon agerar som att hon är tuff men viker sig för mig och blir osäker. I dagsläget är det inga problem att hantera henne om hon inte blir überstressad, då vet jag faktiskt inte vad som händer. Jag vet heller inte vad som skulle hända ifall någon annan hanterade henne i ett sådant läge. Det jag vet är att andra hanterar henne dagligen (ut,in och fodringar) utan större problem men dessa människor är trygga, säkra och duktiga på häst. När vi har haft inackorderingar som ska ha stalljour så har det ibland uppstått problem p.g.a. att min häst saknar respekt för dem och tar tillfället i akt att vara bossig. Det har dock fungerat bra senaste året men jag skulle aldrig sätta någon orutinerad på att hantera henne utan min närvaro. Däremot stod min icke hästintresserade sambo och ryktade henne förra veckan i över en halvtimme så när hon är snäll är hon verkligen SNÄLL.

Du får hemskt gärna pm:a kontaktuppgifter. De kan vara bra att ha om jag känner att det blir för mkt problem.
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Licorice: Tack för din omtanke! Jag kommer inte att riskera vad som helst för den här hästen men hittills så känner jag att jag kommer att klara ut det med lite tid och några liter svett. Kanske några tårar också är jag rädd. OM jag inte klarar av situationen så kommer jag att erkänna mig besegrad, men inte förrän hästen verkligen har fått en ärlig chans. Hon är ju inte HELT omöjlig, bara…svår.
Foxyfire: Tack för länken! Läsvärt! Såg även att glaskulorna blivit förbjudna i Sverige, någon som vet varför?
Novali01: Hästen ska tävla, men inte förrän hon är redo för det. Jag skulle heller aldrig rida bland andra hästar utan att informera folk om att hålla avståndet. I dagsläget är hon inte redo för att tävla.
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Jag har faktiskt en häst som är lite lik din...
Hon kan nog inte heller anses som helt normal, en jättefin häst som kommer bli riktigt bra om hon går att få ordning på, men vissa dagar är hon totalt jäkla galen... Hon är 6 år nu

Hon är också väldigt rädd för att möta andra hästar, framförallt pga en olycka för lite mer än ett år sedan när en annan häst hoppade in i henne. Det blir bättre och bättre men ibland kommer hon in i gamla mönster och kastar sig handlöst så fort en annan häst stutsar lite, än värre hoppar...Men samtidigt extremt beroende av andra hästar och springer runt och skriker och är helt okontaktbar om hon blir lämnad själv.

Hon kan också ena dagen gå helt fantastiskt för att nästa stå på bakbenen och bocka för minsta lilla krav som ställs på henne.

Jag var och kollade henne hos vet och hon har närliggande tornutskott, det förklarar en del av hennes betende och det vet jag också hur jag ska lösa genom ridningen, men inte att hon ibland får total knäpp i hjärnan och blir helt okontaktbar...
Hon är som tur är för det mesta snäll i stallet men så fort man går med henne från gården blir hon ett monster vissa dagar och händer det något hon inte är van vid blir hon helt blockerad och bara far runt.

Jag har provat Stroppy Mare från D&H och jag tyckte det hjälpte lite, funderar också på att prova ge henne något lugnande tillskott när man ska åka bort med henne så hon taggar ner lite...

Men jag kan trösta dig med att hon trots allt blir bättre och bättre hela tiden! Hon får behandling av massör och kiropraktor och är bättre när de har varit här (mindre stegringar i ridningen och mer avspänd). Det som jag verkligen har fått lära mig av henne är att verkligen RIDA och inte sitta och vara försiktigt om hon skulle bli sur.
Är jag riktigt bestämd och konsekvent i ridningen blir hon först riktigt pissförbannad men sen vänder det och hon blir tryggare och mycket bättre! Det brukar hålla i sig ett tag sen får man ta ett sånt ridpass igen...Men det blir längre och längre emellan :)
Jag har också haft problem med att hitta någon som vill hjälpa mig att rida henne, tror verkligen det hade hjälpt för jag känner att jag lite sitter och väntar på vad hon ska göra. Jag tror det är väldigt bra att du får hjälp med din, försök att utnyttja det så mycket du bara kan!
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Mabuse: Problemet är att jag inte vill sälja i första hand. Jag vet inte om kapaciteten räcker hur långt som helst men det är en bra häst i bägge discipliner.

MiaS: Det känns inte som att hon har ont någonstans men vi har fortsatt kontakt med vet och om det blir bättre under våren så kommer jag att rida på och se hur det utvecklar sig, i annat fall ska vi in på utredning framåt sena våren eller försommaren. Vi har s.a.s. inte släppt den biten utan är öppna och uppmärksamma på ev. symptom på smärta.

Tora: Eftersom hästen är en egen uppfödning så har jag möjlighet att veta ganska mkt om hennes mamma. Hon var lite stirrig/nervig men snäll att rida och hantera. Lite bufflig och gå påig när hon var nervös (a la bulldozer) men aldrig elak på ngt vis. Hennes mormor har jag aldrig träffat men hon har lämnat många väldigt trevliga hästar som tävlar och är alldeles utmärkt ridbara. Hennes pappa var knäpp som unghäst men är idag snäll. Kanske finns det ngt samband? Han har dock inte lämnat generellt knäppa avkommor.
Tömkörningen och ridningen är ganska likvärdiga, hon kan flippa då med men jag upplever att hon oftast är tryggare när jag finns hos henne på marken. Jag tror inte heller att hästen är elak, i så fall skulle hon väl vara det alltid. Lösdrift/mer motion har jag också funderat på ibland men problemet är att hon är ”knäpp” en period för att sedan vara supersnäll en period och därefter istadig. När hon är istadig behöver hon all arbetsenergi hon kan få och att då rida dubbla pass skulle nog knäcka henne psykiskt. Hade hon varit taggad jämnt hade jag nog agerat lite annorlunda.

Mabuse: (igen;)) Det är det som är svårt med hästen. Å ena sidan verkar hon oerhört osäker och är väldigt beroende av mig och min trygghet, alternativt en hästkompis. Å andra sidan är hon stenhård och fullständigt orädd för precis allt. Och därimellan kan hon vara precis som en normal häst. Man vet liksom aldrig riktigt hur man ska göra. Ska man behandla henne som man generellt behandlar en osäker häst eller ska man ta i med hårdhandskarna på det sätt som man kanske gör med en individ som tar över?

Mina tränare tror att man måste hitta en arbetsmetod som är speciellt för henne och sedan hålla sig till den. Hur man gör med andra hästar får vi strunta lite i.

Ni får det att låta som om hon verkligen vore livsfarlig och jag vill bara poängtera att så uppfattar inte jag min häst. Hon kan vara väldigt dum men jag hade aldrig utsatt någon annan för en risk om jag hade bedömt att hon var rent farlig. Hästen är väldigt speciell men det borde kunna gå att få henne att fungera. Jag vill dessutom tillägga att det sker framsteg kontinuerligt och många av hennes problem är ett minne blott så det är inte så att vi står och trampar på precis samma ställe.
Problemen i hanteringen är ju i det närmaste helt borta, det är bara det att jag aldrig skulle lita på att hon inte faller tillbaka i gamla ovanor s.a.s.
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Tillägger lite till ;)

Det här är en häst som det bär mig starkt emot att sälja eftersom det vore en katastrof om hon hamnade i fel händer. Det är absolut inte så att jag tror att jag kan bättre än andra men om man säljer så har man ju aldrig kontrollen över vad som händer sedan. Om tio år kanske hon säljs som läromästare för att hon har fungerat bra i flera år men då kanske hennes problem blir synliga igen.

Jag hade gärna ställt henne i avelsboxen, jag hade egentligen tänkt att hon skulle gå med föl ett år som unghäst och d.e. användas i aveln efter avslutad karriär, men jag är osäker på om jag vill använda en sådan individ i aveln. Om jag visste att beteendet inte nedärvs vore saken en annan men om jag tog ett föl så skulle jag bli tvungen att spara det i många år innan jag kunde sälja för att ha ett rent samvete gentemot köparna. Jag vet inte ifall jag vill sätta en likadan individ till världen medvetet. Om jag bara visste VAD som fattas henne så vore det mkt enklare att veta vad jag ska göra.
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

har jag också funderat på ibland men problemet är att hon är ”knäpp” en period för att sedan vara supersnäll en period och därefter istadig. När hon är istadig behöver hon all arbetsenergi hon kan få och att då rida dubbla pass skulle nog knäcka henne psykiskt. Hade hon varit taggad jämnt hade jag nog agerat lite annorlunda.

Det verkar inte som det är något ärftligt temprament i så fall.

Men däremot ser det ju ändå ut att vara ett visst cykliskt mönster trots allt. Först knäpp, sedan snäll och till slut istadig. Kanske läge att föra dagbok över hennes temprament och se om det faktiskt finns ett sådant mönster. Ibland så kan man ju lura sig ganska så mycket i vilken kronologisk ordning saker uppträdde. Speciellt om man inte har något viktigt att knyta dom till.

Mvh

Tora
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Jag måste bara fråga hur i hela fridens namn man vågar åka med en sådan häst på tävling? Tänk om den blir galen på framridningen eller inne på banan eller skenar rätt ut i publiken?

:confused: :crazy:

Den blev aldrig galen på tävling. Han älskade tävlingslivet och uppförde sig alltid bra på tävling. Var nästan som han glömde bort sig själv och bara fokuserade. Krävde väl så otroligt mkt stimulans och det fick han i en tävlingsmiljö. Man kunde dock inte skritta fram ut i skogen eller dylikt, men så länge man höll sig på framridningsbana och tävlingsbana så gick det OK. Vi som tävlade honom fick lära oss hur han fungerade och gjorde vi så, så var det aldrig ngn fara. Han var tvungen, att alltid, ha hästar omkring sig. Jag stog i valet att ta bort honom, men gav han en chans o sålde han till ett hem där dom alltid har andra hästar runt honom. Han är precis likadan idag, inga förbättringar, men inga försämringar så länge som man gör det på hans villkor och det han psykiskt mår bra av.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

:Jag vill börja med att säga att jag är imponerad av ditt engagemang:bow: Fler borde kämpa så som du gör med ditt sto för många tycks tro att djur lämpar sig för slit och släng..

Jag tror absolut att du ska ta nästa steg och utreda hormoner och livmoder/ äggstockar..

Nu är jag inne på lite andra tankebanor men jag har en kompis som har EXTREM pms och hon beter sig som din häst..jaja om man bortser från sparkarna, och bokningarna :angel: Hon kan helt enkelt inte styra det.. och jag tror seriöst inte att vi människor är den enda arten som lider av PMS..
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

jag tittade på ett sto en gång som var till salu. Hon hade jätteproblem med sina brunster, hade fått sånt där hormonpiller inopererat pga detta. just när vi var där så hade (enligt ägaren) pillret slutat verka och herregud, var som helvetet brötit loss. Hästen var helt g-a-l-e-n och samtidigt som den höll på o riva stallet så ploppade utslag upp på hästen, som bölder...ägaren sa att hästen fått en reaktion av morötter (?) jag vet inte alls...aldrig varit med om ngt liknande. Kommer inte glömma det heller. sedan så skulle dom rida o visa upp hästen i det tillståndet (jag ville ju såklart inte se den riden när jag såg hur den mådde men ägarna var envisna) och det gick ju inge vidare när dom visade den, stog på bakbenen, hela tiden! jag kan fortfarande än idag undra vad som hände med den hästen och varför den betedde sig sådär...
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Du låter klok som tar hand om henne vidare tills dess att du löser problemet och även att du inte sätter henne till avel eftersom du inte vet varför hon beter sig som hon gör.

Så länge det är hanterbart är det även vettigt att fortsätta som du säger när du inte kan se smärta. Jag skulle absolut oroa mig varför hästen beter sig som hon gör och önskar dig verkligen lycka till. Jag hoppas ni hittar lösningen:).
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Ja, jag känner att jag inte vill ha någon annans olycka på mitt samvete och jag vill inte heller att hästen ska hamna på fel ställe vilket kanske är en risk med en sådan här häst. Jag tror inte på ngt vis att jag klarar henne bättre än någon annan skulle göra, det finns massor med duktiga ryttare och hästmänniskor men jag vill inte släppa kontrollen. Så länge hon är hos mig så vet jag ju vad som händer med henne och att hon behandlas med respekt och sköts på ett sätt som är henne värdigt. Jag vill hemskt gärna använda henne i aveln men väljer att avvakta tills man ser hur hästen utvecklar sig. En avkomma undan detta sto hade jag heller inte kunnat sälja förrän i vuxen ålder och visserligen har jag möjlighet att behålla men man vet ju inte ifall situationen förändras.
Som det känns nu så är det påväg åt rätt håll men det är en lång väg att gå innan hästen fungerar i tävlingssammanhang och är säker för ryttaren.

Stilett: Den hästen du beskriver låter inte som något jag skulle ha köpt :crazy: Jag skulle nog faktiskt inte ens ha provridit. Det är en sak att man har en häst som är knasig men man behöver ju inte betala för sina problem :D Det är dessutom en himla skillnad att sitta på en häst man känner när denne är dum jämfört med att sitta upp på en främmande knäppskalle. Har man hästen själv så känner man den ju och är dessutom illa tvungen att göra något åt sin situation men på en främmande häst blir situationen ännu farligare och dessutom frivillig på ett annat sätt. Men jag tolkar det som att du var rätt ointresserad redan efter ett besök i stallet. Hemskt synd om hästen bara, lider de så pass att de far illa även i sin egen box hade jag nog låtit den somna in.

Malin M: Tack för din support! Hästarna är mitt liv och ingen är värd mer/mindre än någon annan oavsett beteende, även om det såklart kan locka mer att sitta upp på någon av lite lugnare karaktär ifall man har valmöjligheten. Den här hästen är visserligen speciell men hon är min kärlek och jag vill verkligen ge henne en ärlig chans. Om ingenting fungerar och vi inte hittar några fysiska fel på henne så får man i så fall då ta ställning till vad som sker. Jag är alldeles övertygad om att djur kan ha PMS :devil:
När man har en häst med mycket auktoritet och värdighet så får man på något sätt respektera den även om man måste sätta gränser. Jag är inte ute efter att knäcka/bryta ned hästen eller kränka henne på något sätt. Man kanske hade kunnat ge henne omåttligt med stryk (då skulle hon antagligen bli ännu jävligare åtminstone till att börja med) och efter en lång och hård kamp vinna en häst som är mentalt nedbruten och gör som man säger. Men för det första så vill jag vinna ärligt och få en häst som VILL utföra sitt arbete och vara till lags och för det andra finns det en stor risk med att knäcka hästar genom våld. Jag har flera gånger sett hästar som brutits ner med långpisk och graman och resulterat i lydiga hästar som aldrig protesterar mot något. Problemet är att de många gånger gör en än kraftigare revolt när de märker att de kan, t.ex. vid ett ryttarbyte. Jag säger inte att man inte får rida med spö eller säga kraftigt ifrån när de är riktigt dumma men jag tror inte på metoder som innebär uteslutande våld för att få sin vilja fram. Om hästen inte behandlas med respekt så tror jag inte att man kan få ärlig respekt tillbaka.
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Du är tuff som fortsätter och inte ger upp!

Vet inte om de hjälper men berättar om mina 2 erfarenheter om hästar som liknar din på beskrivningen.

De har passerat många hästar genom åren men minns 2 som var riktigt lika ditt sto. En valack och ett sto

Båda gicks igenom ordentligt på klinik av veterinär och kiropraktor med röntgen mm. Stoet visade sig ha en cysta som togs bort och sakta men säkert så blev hon lugnare.

På valacken hittade de inga som helst fel och helt ärlig så efter dagen med undersökningar mm så rekommenderade dom avlivning innan han hade ihjäl någon. Han hade stor kapacitet så ägaren ville göra ett sista försök och bad en NH snubbe kom för att titta. Jag var innan anti mot allt repviftande och jag kunde hantera hästen även om de inta alltid var helt säkert.

NHtränaren ansåg att hästen var missförstådd och trodde att det skulle gå att få ordning på honom. Så en vecka senare packade jag och hästen in oss i lastbilen och åkte till NHtränaren och stannade en månad. Sen fortsatte träningen hemma igen

Vi fick göra massor med saker från marken för att bygga upp hästens förtroende och för att jag skulle lära mig att göra rätt och få ett bättre ledarskap. När vi kom hem igen så gick valacken i repgrimma och grimskaft bakom mig helt lugnt mellan hagarna och lika på första tävlingen :love:. Före så var det stigbett och spö som gällde med en häst som gärna for omkring, reste sig och slog mot en

Måste säga att den hästen nästan totalt ändra min syn på hästar, hantering mm och har mkt att tacka honom för idag även om han nu vandrar på de evigt gröna ängarna.
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

All credit till dig som fortsätter kämpa och dessutom har kollat upp hästen ordentligt. Finns många som nog aldrig bekymrat sig om att försöka utröna om problemet kan sitta i kroppen. Min enda tanke jag kan ge dig är att innan du är chef på backen har man inget att göra på ryggen. Med chef menar jag inga sparkar mot dig under NÅGRA omständigheter, kunna leda hästen i alla lägen och hantera överallt under alla former. Behövs det bett och piska för att kunna leda hästen så behövs det, oftast behövs det inte användas men tills dom lär sig vart gränsen går. Sen finns det örter som verkar lugnande, kanske värt att testa under en period. Lycka till!!
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

hej!
om jag hade varit dig så hade jag letat upp någon som kan horsemanship och be den personen att hjälpa dig!!
men en ska som är skit!! viktig är att DU är med!! så att hästen lär sig först och främst att aceptera dig!!!!
men glöm inte säkerheten och ditt liv!!
beundra dig STORT!!!
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Gisses vilken historia du berättar. Helt ärligt Anonym! Vad är det som är så speciellt med hästen som gör att du riskerar ditt eget, dina tränares samt omgivningens liv för? Om det inte är en Totilas kopia eller något liknande Casall la Silla så kan jag inte förstå att du fortsätter. Att du älskar hästen mer än ditt eget liv är väl ingen tvivlar på med tanke på att detta pågått sedan dag ett i princip. Men det kan inte finnas ngt i världen som är värt att riskera livet för mer än dina barn, familj etc.

Hästar är precis som människor, vissa föds med deffekter. I detta fallet låter det som, om jag nu kan lita på att hästen är väl genomgången av duktigt veterinär m.fl., som om hästen lider av någon form av hjärnskada eller liknande som påverkar personligheten. För det finns ingen häst som vill bete sig på det viset som du beskriver. Ingen! Och det finns knappt INGEN häst som är värd att riskera livet för.

Ta dig en tankeställare och prioritera ditt liv. Om du nu vill betäcka henne så tycker jag du ska göra det, glädjas åt fölet och sedan låta henne somna in. Då tror jag du gör dig själv en tjänst samt att hästen behöver inte känns sig otillräcklig och få mer skäll i onödan om det nu skulle vara så att hon inte förstår varför.

Jag är själv hästmänniska och älskar min hästar över allt annat, men skulle aldrig sätta mitt eget liv framför, så är det bara.
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Mitt sto är lika dan tuvär. Har alla föresättningar i dressyr som hoppning. Suck lika dan i tempramentet har provat olika lösningar i 4 år nu.
Vid brunst får hon migrän och blir tokig. Provade en sommar att hon fick gå med ett föl som var avant bara de och slutade att brunsta fick mindre värk i kroppen och mådde studtal bättre. Men blev lika dan igen så vi valde inte att bettäcka henne. Vid brust ståd ett tag hon med pann och nack magnet och en magnet vi äggstockarna. Fungerade skaplikt fungerade en perjod. Har böjat att ge henne örter och munpeppar för att kuna bygga upp henne muskelmäsigt och kunna rida henne. Innan upp sitning är det NH träning som gäller från hagen till stallet och i stallet är det nol tolerans. Hon ska stå där jag ställer henne och i boxen ska hon stå på en plats i boxen för man ska vara säker på var man har henne. Fungera mycke bra, munpeppar jag gjort att hon inte brunstar ( ingen migrän nu på 6 mån ) sedan får hon örter för nersystemet som är upp kollade att de är doppen fria . Hon börjar att fungerar som en normal häst ;). Jobbas nu framåt ett steg i taget och ett steg till baka med min tränare säger nu att vi är på rätt väg.
Hon är nu jämnare i humöret och får inte de riktiga raseriutbroten. Som hon fick förut och gick in i röd son och viste inte vad hon gjorde.
Hon får nu betfor 3 dl upp blött och 2 dl havrefri musli om dagen för att örterna ska gå ner och 19 kg hö. För att sysselsätta damen :angel:
Sälja damen i fråga aldrig.
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Har haft ett fbl sto som din. Köpte som 2,5 åring, avlivades vid 9 års ålder :cry:

Ökänd hos hovslagare och veterinärer, NH-, hopp- och dressyrtränare.
Mer än en person har bett mig avliva hästen, innan någon dör eller blir allvarligt skadad!

Efter att ha åkt fram och åter till diverse olika kliniker i 3,5 års tid, hittade vi anledningen. SMÄRTA!!

Efter lite över 1 år av behandling och igångsättning var hon en dröm att hantera och vettig att rida. :love:

När smärtan började komma tillbaka på senhösten som nioåring, tog jag beslutet att hon fått må dåligt så det räcker och blir över i sitt liv, och avslutde det medans hon fortfarande var pigg och glad.

Jag ville INTE få tillbaka den rädda/ aggresiva stackaren hon var när hon var kraftigt smärtpåverkad (utan hälta!!).

Jag kommer aldrig förlåta mig själv för att det tog sådan tid att hitta hennes problem. Att jag inte var envisare när flertalet, bla. vet. sa att hon var frisk överallt, utom i huvudet... :devil:

Så snälla, kolla upp din häst NOGA!
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Tack alla ni som svarat, jag ska svara er alla senare!

Vad för typ av smärta var det som orsakade beteendet? Vad berodde den på? Det är intressant eftersom jag vill kunna utesluta eller kolla upp sådant som kan ha missats tidigare.
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Kronisk inflamation. Hasens ena glidled. Inga röntgenfynd någonstans.
Kunde se liiite stel ut på morgonen vid utsläpp ibland.

Hoppas du hittar en lösning på ditt problem!
 
Sv: Hjälp mig snälla, min häst är inte som alla andra...

Okej, tack för ditt svar!

Liten uppdatering kring hästen då; hon har utvecklats jättemycket senaste veckorna och problemen är inte alls lika stora som tidigare!
De senaste 3-4 passen har hon faktiskt gått riktigt bra! Killen som rider henne ibland tycker att hon gör framsteg för varje gång och jag behöver inte längre oroa mig för vad som kommer hända varje dag. Jag kan rida bland andra hästar så länge de som rider har kontroll på sina hästar. Om någon häst brallar iväg så flippar hon och hon blir oerhört stressad när hästar kommer och går i ridhuset under ett pass men det är åtminstone kontrollerbart.

Sur är hon mer eller mindre varje dag men hon accepterar ryttarens hjälper och är inte längre arg på allting alltid utan går nu mer avspänt, med spetsade öron och framåtbjudning åtminstone under stora delar av passen. Sedan uppstår det mer eller mindre diskussioner varje dag men de kan pareras på ett bra sätt tack vare att hon helt plötsligt bjuder till och försöker!

Det roligaste av allt är att det faktiskt är ROLIGT att rida henne igen. Idag tränade vi enkla byten och förvänd galopp och hon var superduktig! Detta trots att det antagligen var arbetsamt och besvärligt för henne.

Högst sannolikt kommer det komma nya utmaningar längre fram men det får jag ju ta ställning till då. Planen nu är att kunna börja hoppa lite tillsammans med andra hästar så att hon lär sig att det inte är farligt när en annan häst hoppar till och att fortsätta träna styrka, lydnad och kondis. Målet är att tävlingsdebutera under våren om hon fortsätter att fungera bland andra hästar. Vi kommer att börja på hemmaplan så att hon åtminstone kan vara trygg i miljön och vi kan fokusera på att ENBART tackla tävlingsmiljön i sig. Där har jag dessutom möjlighet att rida fram någon annanstans ifall man ser att det är olämpligt att vara på framridningen och eventuellt förstöra för andra.

Tack snälla, alla ni som svarat i den här tråden! Jag har verkligen uppskattat det stöd som jag fått och tagit till mig alla tips och råd som framkommit! För all del så får ni gärna fortsätta tipsa ifall ni vill, någon annan kanske kan ha glädje av era råd, eller också jag själv om vi faller tillbaka i kaoset någon mer gång.

Tack!
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Jag skulle behöva lite tips och råd från er kunniga. Jag har en tvåårig valack som är mer vild än tam och i stort sätt omöjligt...
2 3
Svar
51
· Visningar
5 582
Senast: co-SMAD4
·
Träning Hej! Jag har nu haft min häst i ett par år så vi känner varandra väldigt väl. I början kunde vi inte rida ifrån gården eller rida ut...
Svar
6
· Visningar
727
Senast: Lutten
·
Hästhantering Hej, jag har en haflinger valack på tre år! Han har börjat explodera mer och mer de senaste ca 6 månaderna (innan var det inte alls...
Svar
8
· Visningar
1 432
Senast: sorbifolia
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
92
· Visningar
6 080
Senast: Sirap
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Trött och arg
  • Vad gör vi? Del CXCV
  • Inredningstråden, del 2

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp