Hjälp, tappar kontrollen på mina tankar

[MissFideli]

Har du sett elitcyklisterna? De är garanterat ännu svettigare och flåsigare
Cykling har den lilla fina finessen att ingen utifrån kan se hur hårt eller avsaknad av hårt som du jobbar (om du cyklar inomhus alltså). Spinning är grymt på det sättet. Man kan knappt se varandra, och det går inte på något sätt att jämföra sina insatser med de andra.

Haha, ja, jag vet att det är totalt urlöjligt Men ändå kommer känslorna. Varför-tankarna. Jag cyklar hellre ute, har jättefina grusvägar att cykla på. Ska försöka mig på det så snart som möjligt! Med hög musik i öronen kanske jag slipper höra mig själv

 

[Sassy]

Jag verkar aldrig hitta den där tröskeln när man börjar må bättre bara? Jag kan tvinga mig själv under lång tid, men det ger aldrig bättre känsla eller glädje. Som med städning. Jag älskar att ha det städat och mår mycket bättre direkt efter. Men ändå är det en kamp mot mig själv när jag ska städa?

Känner du dig aldrig nöjd med dig själv för att du har gjort det ändå? Det finns rätt många arbetsuppgifter som jag hatar lika mycket varje dag, men det ger mig åtminstone en tillfredsställelse att ha gjort dem. Du kanske behöver öva på att hitta den känslan? (Och låt inte min pojkvän läsa detta, han skäller på mig varje gång jag klagar och gråter om att jag inte vill söka fler jobb för att jag ändå aldrig kommer få nåt passande... )

Haha, ja, jag vet att det är totalt urlöjligt Men ändå kommer känslorna. Varför-tankarna. Jag cyklar hellre ute, har jättefina grusvägar att cykla på. Ska försöka mig på det så snart som möjligt! Med hög musik i öronen kanske jag slipper höra mig själv

Jag känner likadant när jag står i gymmet och kastar skivstång i försök att lära mig ryck. Skäms som sjutton. Då vill det till att plocka fram tanken: "Jag skulle förtjäna att skämmas om jag lät bli för att jag inte vågar försöka. Att vara nybörjare är inget att skämmas för."

 

[Tass]

Hur stark är du i kroppen? Hur bra kondition har du? Kan felet vara att du helt enkelt för snabbt blir fysiskt trött? Du kanske längtar efter soffan eftersom du känner att du behöver vila?
Om du försöker hitta någon vettig träning som du trivs med, och som du kan bli lite starkare och piggare av, då kanske du lättare kan vara aktiv och göra det du vill, och trivas bättre.
En del människor verkar vara födda med mycket energi, andra får kämpa mer för det. Att må dåligt, att medicinera, att äta fel osv är alla saker som stjäl vår energi. Har man då inte en stor fond att ta av, då kan energin gå åt alldeles för snabbt, och då behöver man vila.
Så mitt tips är att försöka få upp energinivån och se om det hjälper även på humöret och aktivitetsnivån.

Hoppas att du får något bra tips! Lycka till!

 

[MissFideli]

Känner du dig aldrig nöjd med dig själv för att du har gjort det ändå? Det finns rätt många arbetsuppgifter som jag hatar lika mycket varje dag, men det ger mig åtminstone en tillfredsställelse att ha gjort dem. Du kanske behöver öva på att hitta den känslan? (Och låt inte min pojkvän läsa detta, han skäller på mig varje gång jag klagar och gråter om att jag inte vill söka fler jobb för att jag ändå aldrig kommer få nåt passande... )



Jag känner likadant när jag står i gymmet och kastar skivstång i försök att lära mig ryck. Skäms som sjutton. Då vill det till att plocka fram tanken: "Jag skulle förtjäna att skämmas om jag lät bli för att jag inte vågar försöka. Att vara nybörjare är inget att skämmas för."

Jo, det gör jag! Jag är oftast väldigt nöjd efter att jag har städat! Men så möter jag en dammråtta nån timme senare och då är känslan borta.

Logiken säger ju att jag inte borde skämmas, till och med dom som är extremt vältränade svettas ju. Och blir andfådda. Men på nått sätt är det okej för alla andra, men inte för mig.

 

[labb]

Om det hade gällt en häst hade det första varit att se över foderstaten. Så kör jag på mig själv och vad jag äter spelar stor roll för hur jag mår.

 

[MissFideli]

Hur stark är du i kroppen? Hur bra kondition har du? Kan felet vara att du helt enkelt för snabbt blir fysiskt trött? Du kanske längtar efter soffan eftersom du känner att du vill vila?
Om du försöker hitta någon vettig träning som du trivs med, och som du kan bli lite starkare och piggare av, då kanske du lättare kan vara aktiv och göra det du vill, och trivas bättre.
En del människor verkar vara födda med mycket energi, andra får kämpa mer för det. Att må dåligt, att medicinera, att äta fel osv är alla saker som stjäl vår energi. Har man då inte en stor fond att ta av, då kan energin gå åt alldeles för snabbt, och då behöver man vila.
Så mitt tips är att försöka få upp energinivån och se om det hjälper även på humöret och aktivitetsnivån.

Hoppas att du får något bra tips! Lycka till!

Svarar uselt på båda Jag blir både fysiskt och psykiskt trött väldigt fort. Mest psykiskt tror jag, jag tror det är där det sitter. Jag sålde min bil för 3 år sen och var utan bil i lite mer än 1 år. Funkade kanon egentligen, jag cyklade överallt! Det gick ganska fort upp i kondis, men sen stannar det liksom till. Jag kan cykla samma sträcka varje dag, första dagarna är jag slut, sen går det bättre! Men efter några veckor stannar det och jag blir inte mindre flåsig. Efter 1 år utan bil, blev jag fortfarande svettig av att cykla 3 km (kan bero på att jag envisas med att cykla så himla fort) och fortfarande skakis i benen när jag klev av cykeln.
Jag ska försöka börja cykla mer igen och då jobba med att jag inte måste hålla 30 km/h...

Tack

 

[Sassy]

Jo, det gör jag! Jag är oftast väldigt nöjd efter att jag har städat! Men så möter jag en dammråtta nån timme senare och då är känslan borta.

Där finns det ett grymt men underbart citat av Camus: "Man måste föreställa sig Sisyfos lycklig". Tänk att prestationen var att du gjorde det, inte resultatet (som ju är förgängligt, oavsett vad det gäller).

Logiken säger ju att jag inte borde skämmas, till och med dom som är extremt vältränade svettas ju. Och blir andfådda. Men på nått sätt är det okej för alla andra, men inte för mig.

Det är de som inte svettas som ska skämmas! Varje steg du tar är ett bättre än att ligga på sofflocket. Var stolt över att svettas! (Ja, ja, jag är träningsfrälst bortom all räddning, men jag tror på det.)

 

[MissFideli]

Om det hade gällt en häst hade det första varit att se över foderstaten. Så kör jag på mig själv och vad jag äter spelar stor roll för hur jag mår.

Haha, ja, min foderstat är usel! Mat är tyvärr en av de saker som får mig att må sämst när det gäller prestation. Jag lider av viktfobi och av nån konstig anledning så är det lättare att äta godis än att äta mat. Men självklart krävs det en bra foderstat, jag är bättre på att ge mina katter bra mat än mig själv :/

 

[Sassy]

Apropå "Orkar inte", har du jobbat något med strategier för att hantera det? Vet du hur du ska göra för att få ändan ur vagnen på ett lättare sätt?

 

[MissFideli]

Där finns det ett grymt men underbart citat av Camus: "Man måste föreställa sig Sisyfos lycklig". Tänk att prestationen var att du gjorde det, inte resultatet (som ju är förgängligt, oavsett vad det gäller).

Det är de som inte svettas som ska skämmas! Varje steg du tar är ett bättre än att ligga på sofflocket. Var stolt över att svettas! (Ja, ja, jag är träningsfrälst bortom all räddning, men jag tror på det.)

Ja, jag ska försöka se det till prestationen istället. Sätta en guldstjärna när jag städat!
Jag vill verkligen vara ett träningsfreak, det verkar så kul! Prestationsångesten kväver glädjen rätt bra dock.

 

[MissFideli]

Apropå "Orkar inte", har du jobbat något med strategier för att hantera det? Vet du hur du ska göra för att få ändan ur vagnen på ett lättare sätt?

Nej, inte mer än att man måste bestämma sig. Jag blir oftast rätt barnslig och går i motspinn när jag bestämmer mig för nått.

 

[Tass]

Svarar uselt på båda Jag blir både fysiskt och psykiskt trött väldigt fort. Mest psykiskt tror jag, jag tror det är där det sitter. Jag sålde min bil för 3 år sen och var utan bil i lite mer än 1 år. Funkade kanon egentligen, jag cyklade överallt! Det gick ganska fort upp i kondis, men sen stannar det liksom till. Jag kan cykla samma sträcka varje dag, första dagarna är jag slut, sen går det bättre! Men efter några veckor stannar det och jag blir inte mindre flåsig. Efter 1 år utan bil, blev jag fortfarande svettig av att cykla 3 km (kan bero på att jag envisas med att cykla så himla fort) och fortfarande skakis i benen när jag klev av cykeln.
Jag ska försöka börja cykla mer igen och då jobba med att jag inte måste hålla 30 km/h...

Tack

Jag hör själv till dom som har ganska låg energinivå naturligt, så jag vet hur det är. Om jag har dålig kondis så blir jag lättare uttråkad t ex. Fast egentligen är jag inte uttråkad utan trött och tappar därför fokus.

Det är bara till att kämpa tyvärr. Kan du hitta någon som kan hjälpa dig att få en mer effektiv träning? Mer varierad träning t ex? Det är större chans att det blir av om man känner att det fungerar!

Man kan förresten få motion på recept. Det kan ge billigare gymkort, (och om man har tur) mer skräddarsydd träning osv.

 

[labb]

Då hade jag absolut börjat med det, så faller säkert resten på plats också skall du se!

 

[MissFideli]

Jag hör själv till dom som har ganska låg energinivå naturligt, så jag vet hur det är. Om jag har dålig kondis så blir jag lättare uttråkad t ex. Fast egentligen är jag inte uttråkad utan trött och tappar därför fokus.

Det är bara till att kämpa tyvärr. Kan du hitta någon som kan hjälpa dig att få en mer effektiv träning? Mer varierad träning t ex? Det är större chans att det blir av om man känner att det fungerar!

Man kan förresten få motion på recept. Det kan ge billigare gymkort, (och om man har tur) mer skräddarsydd träning osv.

Nej, jag har ingen att träna med tyvärr. Hade jag haft råd hade jag haft personlig tränare oftare, men det blir för dyrt. Har medlemskap på ett gym, så möjligheten finns

 

[Sassy]

För mig gör det milsvid skillnad om jag jobbar med rätt strategier, eller om jag "bara försöker köra på". Checklistor, väl prioriterade, funkar jättebra. Då blir insteget till att sätta igång mycket lägre. Använder en checklisteapp för återkommande saker, och pappersform när jag jobbar (det är då jag har svårast att prioritera och sätta igång, och då verkar det lite mer kraftfullt att skriva för hand av någon anledning).

Vissa uppgifter fungerar bäst enligt pomodoroprincipen. Skit i hur mycket du behöver klara av eller inte, bestäm en tid du ska hålla på med det. När tiden är slut slipper du mer. Det gör det lättare att avgränsa uppgifter som känns för stora. Du behöver inte bli klar. Du behöver bara göra dina 2 min/kvart/halvtimme eller vad som nu är lämpligt.

Att fostra en träningsglädje kan ta tid. De första åren kom jag inte så mycket framåt, och det kändes aldrig riktigt kul. Mest skönt efteråt, och belöningen var att jag orkar mycket mer i vardagen om jag tränar. Efter att ha hittat rätt, och vågat utmana mer är det en helt annan sak. Jag är i det närmsta två olika människor om jag tränar hårt eller inte. Dock får jag fortfarande väldig prestationsångest med nya moment i nya miljöer. Hemma i mitt eget gym är jag inte rädd för att göra bort mig, men på friidrottsarenan är jag rädd för att ens försöka? Då är det tillbaks till ruta ett: "Ett misslyckat försök är mer än inget försök". Rinse and repeat.

 

[Sassy]

Och för guds skull, ge dig själv cred. Du har kommit jättelångt, och det är dina egna ben som burit dit. Om du tittar i backspegeln så kommer du nog ihåg en tid innan du började leta lösningar och istället enbart såg hinder. Nu är du på väg

 

[em-pirre]

Jag tror Sassy är något på spåret.

Gör ett dagschema och ett veckoschema. Enkla saker som att kliva upp, äta, mata katterna, duscha, gå promenad, äta o.s.v.

Det ska vara tydligt så du vet exakt vad som gäller för dagen (vad du ska äta o.s.v.). Sätt in någon form av belöning också. T.ex. slappa framför buke.

Sätt in lite jobbiga saker också. Kanske först en gång om veckan, sedan två. T.ex. ring läkare.

Jag tror att om man tvingar in sig i en sådan rutin är det lättare att plocka in mer och mer vartefter. Man kan ju stryka över varje slutfört moment eller sätta guldstjärna.

 

[MissFideli]

Mmm, ni har rätt. Jag har försökt, men skiter i det ändå. Men jag ska testa igen.
Jag funderar på att börja handla hem mat på nätet. Inte för att jag ska slippa åka nånstans, utan för att det kanske är enklare att sitta och handla "i soffan" än bland massa folk. Jag hamnar i nån form av snurr när jag åker och handlar, blir stressad och åker därifrån med 2 påsar godis istället. Typ.

Idag är det förövrigt 8 dagar sen jag drack cola, så ibland kan jag bestämma mig för nått och göra det

 

[nexxa]

Jag känner igen mig i det du skriver, vissa perioder är det så medan andra är bättre, bra mycket bättre. Tar mig sällan själv på allvar eller tänker som du "det är inte lönt". Men man måste börja intala sig själv att det är faktiskt lönt. En klok sjukgymnast jag hade efter knäoperationen förstod att jag pressade mig själv både psykiskt och fysiskt och därför sa hon "Om det skulle vara din bästa vän, skulle detta vara ok då?" När man börjar tänka i sådana banor inser man ganska så snabbt vilken press man sätter på sig själv.

Hästarna låter onekligen som en fin del i livet Har du några egna djur? Det kanske skulle vara en idé. Finns möjligheten för dig att ha egen häst? Eller vara medryttare så du kommer till stallet även vardagar?

 

[nexxa]

Tillägg: såg nu att du hade katter