Hjälp till självhjälp...?

Snubbelfot

Trådstartare
En vän har för en tid sedan brutit upp från ett långt och destruktivt förhållande. Exet är en uttalad rövhatt som på alla sätt försöker behålla greppet, och gränsen för polisanmälan och eventuellt kontaktförbud är objektivt sett redan passerad. Det finns gemensamma barn med gemensam vårdnad vilket gör att min vän ändå drar sig för att agera så pass kraftfullt, eftersom hon vill ha ett så välfungerande samarbete som möjligt omkring barnen. Dessutom är exet påtagligt vältalig och manipulativ, vilket gör att vännen är rädd för att hamna i underläge vid en skarpare konflikt och eventuell vårdnadstvist. Samtidigt är situationen ohållbar idag, och ingenting tyder på förbättring över tid.

Jag (och de flesta runt om) skulle vilja ge vännen litet extra boost för att våga ta steget att bryta mer permanent. Tittar på böcker, men allt jag hittar handlar om att ta det första, stora, steget med separation/skilsmässa - och det är ju redan gjort. Förslag på böcker eller annat?
 
Min erfarenhet är att många går omkring med så många rädslor inför en separation där barn är inblandade att man inte vågar agera rätt eller tillräckligt. Så mitt tips är att hjälpa henne med korrekt information. Många manipulativa rövhattar trycker ner sina barns andra förälder med smålögner vars syfte är att ge intryck av att den andra förälderns är underlägsen och måste lyda den manipulativa.

Jag har inga konkreta tips på böcker, kanske kan hon få en timme med en familjerättsjurist istället?
 
Jag har inga konkreta tips på böcker, kanske kan hon få en timme med en familjerättsjurist istället?
Kanske det, bra förslag.
Dokumentera rövhatten redan nu, är mitt tips! Både för ev. framtida konflikter, och även för väninnans egen sinnesfrid.
Absolut, det rådet var ett av de första jag gav.
Jag rekommenderar varmt denna blogg http://separation.se/blogg/
Tack för tips. Just här är ju redan uppbrottet avklarat sedan länge, men kanske kan där finnas något annat nyttigt.
 
Kanske det, bra förslag.

Absolut, det rådet var ett av de första jag gav.

Tack för tips. Just här är ju redan uppbrottet avklarat sedan länge, men kanske kan där finnas något annat nyttigt.
Handlar mycket om livet efter en separation och också mycket annat som gäller relationer.
 
Jag tycker att @Görel har ett bra förslag. I såna där relationer blir tyvärr rövhattens sanningar sannare än ens egna, ens omdöme sviktar. Och man tror lätt att även andra ser rövhatten som mycket mer kompetent än han är.

Jag pratar nästan varje vecka med föräldrar som befinner sig i sådana situationer. När jag börjar trassla ut den manipulativa partnerns lögner tar det ett tag innan jag blir trodd för man är så inne i att allt som den som manipulerar säger är sant.
 
Jag pratar nästan varje vecka med föräldrar som befinner sig i sådana situationer. När jag börjar trassla ut den manipulativa partnerns lögner tar det ett tag innan jag blir trodd för man är så inne i att allt som den som manipulerar säger är sant.
Precis så. Och när man är så där involverade i den manipulativa/överlägsna partnerns bild av verkligheten, blir det som en "idolisering" av den personen. Så att man tex tror att alla kommer att bli lika övertygade av allt den personen säger som man själv är. Familjerätten blir ju i verkligheten högst sannolikt mindre imponerad.
 
Nu är det ju som sagt inte någon befintlig partner det handlar om, och min vän har själv en objektiv och nykter bild av sitt ex - det handlar mer om vad exet kan tänkas lyckas ge andra för bild av situationen och sig själv. Men jag förstår vad ni menar.
 
Nu är det ju som sagt inte någon befintlig partner det handlar om, och min vän har själv en objektiv och nykter bild av sitt ex - det handlar mer om vad exet kan tänkas lyckas ge andra för bild av situationen och sig själv. Men jag förstår vad ni menar.
Jag tolkade det du skrev om expartnerns förmåga att manipulera andra, som något som din vän så att säga förmedlat till dig. Och att hon då kan tänkas ha förlorat omdömet på den punkten. (Vilket jag inte menar illa.)
 
Det är svårt det där för det är skillnad på att ha rätt och att få rätt och man tar inga risker med sina barn. Tyvärr händer det ju att den vårdnadshavare som är minst lämplig får sin vilja igenom just för att hen är manipulativ. Inte alla som har någon makt ser igenom det där. Det är ett helvete men en annan typ av helvete än när man lever ihop med en sådan och man kan sakta men säkert börja bygga upp sig själv igen när man inte lever ihop så att exet får mindre och mindre inflytande i ens liv. Något som är omöjligt sålänge man är kvar men tyvärr får man ofta dras med den andre alldeles förlänge. Jag minns hur extremt frustrerad och arg jag var även flera år efter att vi hade gått isär just för att han fortfarande hade så stort inflytande i mitt liv för han hade banne mig inget där att göra! Jag var enormt medveten om vad han gjorde men sålänge han fick myndigheter att bli moderliga mot honom och de svalde hans manipulationer med hull och hår så hade jag inget att sätta emot.

Jag tror på att finnas där. Att finnas där som bollplank och som medmänniska. Att stötta, dokumentera och vara med vid behov när de träffas/när barnen lämnas över.
 
kanske kan hon få en timme med en familjerättsjurist istället?
Jag har pratat med ett par kommersiella jurister nu, och det verkar som om det normala är att klienterna betalar via rättshjälpsmomentet i sin hemförsäkring - vilket i sin tur verkar förutsätta att det finns ett pågående rättsfall. Vet du om kommuner brukar kunna bistå med sådan förberedande/generell rådgivning inom ramen för familjerättsverksamheten? Eller väljer kommuner kanske att avstå från det (läs: från att ge råd åt den ena av två parter), för att inte riskera objektiviteten i en eventuell efterföljande vårdnadsutredning?
 
Jag har pratat med ett par kommersiella jurister nu, och det verkar som om det normala är att klienterna betalar via rättshjälpsmomentet i sin hemförsäkring - vilket i sin tur verkar förutsätta att det finns ett pågående rättsfall. Vet du om kommuner brukar kunna bistå med sådan förberedande/generell rådgivning inom ramen för familjerättsverksamheten? Eller väljer kommuner kanske att avstå från det (läs: från att ge råd åt den ena av två parter), för att inte riskera objektiviteten i en eventuell efterföljande vårdnadsutredning?

Man brukar kunna ge visst råd och stöd men inte gå in för mycket i konflikten just för att inte ta parti för ena parten om man sedan ska göra vårdnadsutredningen.

Jag vet de som betalat vanligt advokatarvode för juridisk rådgivning i familjerättsliga frågor en timme eller två. Däremot så har de betalat via rättsskyddet i hemförsäkring om det gått så långt att den ena föräldern stämt den andra.
 

Liknande trådar

T
Övr. Barn Jag vet inte längre vart jag ska vända mig, så jag vänder mig hit. Historien är rätt lång och komplicerad, så jag hoppas att ni orkar...
Svar
10
· Visningar
2 483
Senast: YorkWann
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp