Högskola/YH, vad händer om någon hoppar av?

[Aviello]

Det här är lite specifikt, men jag känner att det inte skadar att fråga här på Bukes ändå...
Sonen är inne på sitt andra år för att utbilda sig till spelutvecklare men känner att han verkligen inte passar in och att det inte fungerar. Han gick spelutveckling/teknisk i gymnasiet och går nu hos Playground hos Sony Playstation och utbildar sig vidare, jättekul tycker vi. Men, han klarar inte riktigt av kraven på att alltid ligga steget före, att vara så extremt kreativ och presterande och har sen årsskiftet mått skit rent ut sagt så han behöver en paus.

Jag tänker dels på CSN, vad som händer där (det är en YH-utbildning) och sen hur det annars ska bli. De ska ut på praktik nu i november till skolavslutning i juni, det kan vara det som avskräcker, jag vet inte riktigt, men han har mått dåligt länge.

Jag känner mig så maktlös som mamma, vad kan jag hjälpa honom med? Hur stöttar jag bäst?

Jag har ju själv dels hoppat av ett par (visserligen) gymnasielinjer så jag vet hur det känns och jag har bränt ut mig senare så den biten känner jag igen, men jag är ju inte sonen, han har sina egna känslor.
Allt går att lösa, det fixar vi, men jag vill kunna vara ett så bra stöd som möjligt för honom just nu. Har ni några kloka tankar?

Jag har kontaktat skolan, mailat, men inte fått svar ännu. Bad om råd där med, han är ju myndig (20) så han måste styra själv, jag vill bara finnas där på bästa vis och kanske ha några bra tips.

 

[Aviello]

Kan poängtera att när jag skrev till skolan så skrev jag att han ju är 20 år och myndig så jag vill bara prata rent allmänt om hur de gör när en elev funderar på att avbryta sina studier. För mig är det viktigt att han får ha kvar den biten av självstyre, även om vi som föräldrar bryr oss.

 

[Snurrfian]

Det här är lite specifikt, men jag känner att det inte skadar att fråga här på Bukes ändå...
Sonen är inne på sitt andra år för att utbilda sig till spelutvecklare men känner att han verkligen inte passar in och att det inte fungerar. Han gick spelutveckling/teknisk i gymnasiet och går nu hos Playground hos Sony Playstation och utbildar sig vidare, jättekul tycker vi. Men, han klarar inte riktigt av kraven på att alltid ligga steget före, att vara så extremt kreativ och presterande och har sen årsskiftet mått skit rent ut sagt så han behöver en paus.

Jag tänker dels på CSN, vad som händer där (det är en YH-utbildning) och sen hur det annars ska bli. De ska ut på praktik nu i november till skolavslutning i juni, det kan vara det som avskräcker, jag vet inte riktigt, men han har mått dåligt länge.

Jag känner mig så maktlös som mamma, vad kan jag hjälpa honom med? Hur stöttar jag bäst?

Jag har ju själv dels hoppat av ett par (visserligen) gymnasielinjer så jag vet hur det känns och jag har bränt ut mig senare så den biten känner jag igen, men jag är ju inte sonen, han har sina egna känslor.
Allt går att lösa, det fixar vi, men jag vill kunna vara ett så bra stöd som möjligt för honom just nu. Har ni några kloka tankar?

Jag har kontaktat skolan, mailat, men inte fått svar ännu. Bad om råd där med, han är ju myndig (20) så han måste styra själv, jag vill bara finnas där på bästa vis och kanske ha några bra tips.

Skulle det hjälpa med en sjukskrivning och komma tillbaka om något år igen? Rent krasst kan han hoppa av, meddela csn och kan bli återbetalningsskyldig för en del. Men om utbildningen är det han vill när han mår bättre kan det vara bättre att ta ett avbrott och sen hoppa på igen när hans mående har kommit ikapp. Studievägledaren brukar vara den som kan hjälpa till på skolan. ❤

 

[Aviello]

Ja, varken han eller jag har hittat en studievägledare (kanske finns men just nu orkar han inte ta tag i något och jag sitter långt ifrån) men självklart är det där man börjar. Därav att jag skrev till dem
Jag tror att en sjukskrivning skulle hjälpa kanske, han har för första gången i sitt liv börjat fundera på att han kanske vill prata med någon.

Det svåra idag är att han fått sån avsky mot hetsen i spelindustrin, att prestation är allt. Kanske skulle en paus hjälpa.

 

[animalasia]

Det här är lite specifikt, men jag känner att det inte skadar att fråga här på Bukes ändå...
Sonen är inne på sitt andra år för att utbilda sig till spelutvecklare men känner att han verkligen inte passar in och att det inte fungerar. Han gick spelutveckling/teknisk i gymnasiet och går nu hos Playground hos Sony Playstation och utbildar sig vidare, jättekul tycker vi. Men, han klarar inte riktigt av kraven på att alltid ligga steget före, att vara så extremt kreativ och presterande och har sen årsskiftet mått skit rent ut sagt så han behöver en paus.

Jag tänker dels på CSN, vad som händer där (det är en YH-utbildning) och sen hur det annars ska bli. De ska ut på praktik nu i november till skolavslutning i juni, det kan vara det som avskräcker, jag vet inte riktigt, men han har mått dåligt länge.

Jag känner mig så maktlös som mamma, vad kan jag hjälpa honom med? Hur stöttar jag bäst?

Jag har ju själv dels hoppat av ett par (visserligen) gymnasielinjer så jag vet hur det känns och jag har bränt ut mig senare så den biten känner jag igen, men jag är ju inte sonen, han har sina egna känslor.
Allt går att lösa, det fixar vi, men jag vill kunna vara ett så bra stöd som möjligt för honom just nu. Har ni några kloka tankar?

Jag har kontaktat skolan, mailat, men inte fått svar ännu. Bad om råd där med, han är ju myndig (20) så han måste styra själv, jag vill bara finnas där på bästa vis och kanske ha några bra tips.

Jag tror att han kan sjukskriva sig och lämna sitt intyg till CSN, kan också ta studieuppehåll. Det kan vara bättre alternativ än att hoppa av i nuläget. Studievägledare är ofta bra att bolla med

 

[Masqueradee]

Jag har många vänner inom spelindustrin så har fått lite insyn, och tyvärr blir det inte bättre ute på marknaden. Det är en otroligt tuff branch där knappt det bästa är bra nog. Du måste hela tiden producera och vara kreativ i en arbetsmiljö som lämnar mycket att önska.
Har hört mycket gott om utbildningen ditt barn går, så kanske en paus är det bästa för att få tillbaka inspirationen? 20 år är ingen ålder, kanske det är bra att jobba något år och sen ta tag i det igen om inspirationen kommer tillbaka?

 

[Aviello]

@Masqueradee Ja, jag tänker som du, han har ju kunskapen och framför allt förmågan att lyckas, han måste bara vilja och orka.
Jag hoppas få en bra kontakt med skolan nu så vi kan förhandla fram något slags sabbatsår, vi får se.

Allmänt.
Vi tänkte att kanske han skulle vara intresserad av att starta eget och skapa något kul (spelmässigt) under ett ledigt år och så kanske han känner sig redo nästa höst. Farfar funderar på att hjälpa till med den delen, vi får se hur det kan utveckla sig. Samtidigt måste man ju ändå försörja sig och sonen är öppen för alla sorters anställningar, städning, ica, vad som helst så det känns bra.

 

[Islandshästryttare]

@Aviello allmänt med YH är det väl så att utbildningen finns bara så länge det finns ett behov på arbetsmarknaden. Så hur länge utbildningen finns kvar brukar vara tidsbestämt och sen tas det nytt beslut. Sen har jag ingen koll på spelbranschen och hur behovet ser ut där så det är ju möjligt att utbildningen ska finnas kvar i många år till.

 

[Ramona]

Jag hoppas få en bra kontakt med skolan nu så vi kan förhandla fram något slags sabbatsår, vi får se.

Jag tänker helt tvärtom från er. Ett sabbatsår tappar man bara på. Jag hade satsat på att kämpa igenom utbildningen och få examen. Sen kan man utveckla spel själv och göra vad man vill. Att branschen är rutten innebär inte att man själv måste bli det eller att man måste ta sig an samma ruttenhet. Det innebär faktiskt inte alls att man måste bry sig över huvud taget. Såklart måste man göra det som ska göras på utbildningen, men den är ju snart klar. Han är ju ljuset i tunneln väldigt nära nu!

När han gått klart utbildningen kan han göra vad han vill. Finns det inget sätt där han kan hitta sin egen väg genom utbildningen och att hitta sin tanke och sin nisch, utan att störas av allt det negativa? Det måste ju finnas positiva saker med utbildningen också?

Sen har jag en stark tanke om att DU inte ska ta kontakt med skolan eller förhandla någonting. Han är en vuxen människa och det är faktiskt hans ansvar att ta. Pusha honom inte åt en väg som han själv inte valt och jobbat för.

 

[Aviello]

Sen har jag en stark tanke om att DU inte ska ta kontakt med skolan eller förhandla någonting. Han är en vuxen människa och det är faktiskt hans ansvar att ta. Pusha honom inte åt en väg som han själv inte valt och jobbat för.

Tack för ditt svar, jag håller till 90% med dig absolut och har verkligen funderat igenom det här. Nu skulle jag vilja skriva ett antal motsägande punkter, förklara varför jag har kontaktat skolan men jag ska nog inte göra det. För du har rätt.
Sen vill jag lägga till att jag inte har någon plan att förhandla något med skolan, det får han sköta själv, jag vill mest få kontakt med en yrkesvägledare som kan förklara hur det fungerar rent praktiskt med csn så han inte fastnar med poäng han måste ta innan han kan plugga annat senare eventuellt.

Han ÄR en vuxen person, även om 20 inte idag är så himla vuxet och jag måste lära mig att respektera det. Samtidigt (och här kommer det ;-) ) ligger han åt npf-hållet och behöver lite stöd i det han gör så jag kan inte släppa helt heller. Hade det handlat om hans systrar hade jag fullkomligt överlåtit det åt dem men han har alltid behövt lite extra push.

Och jag håller med, bättre att kämpa på den tid som är kvar men jag är inte han, han måste bestämma det själv, som sagt...

 

[Blimblom]

Hej! Jag jobbar som 3Dgrafiker på ett spelföretag. Jag tyckte hetsen var större i skolan, än vad den är på jobbet.

Nu har jag bara jobbat på ett ställe, och varit här i snart 10 år. Om vi jobbar mot ett släpp eller något specifikt som måste bli klart, så kan vi behöva jobba över, men det är sällan. Vissa jobbar alltid över, men enbart för att dom tycker det är kul, vi förväntas absolut inte göra det, och krävs det så är attityden att är pga att vi planerat fel, eller som sagt måste ha något att visa upp, och något saknas.
Sen såklart finns det folk som är lite mer... inne i det, men från leads och chefer får jag aldrig den känslan, att vi förväntas jobba över alltså.

Jag tycker inte att jag har någon press på mig att ständigt vara kreativ, iaf inte i den mån att jag alltid måste komma på nya idéer och coola saker som ska in i spelet. Nu vet jag inte vad din son pluggar till, men jag jobbar som sagt med 3D, och har leads över mig som bestämmer vad som ska göras, och sen har vi ju konceptare som konceptar det jag sen gör i 3D (om det inte är generiska saker som jag som är senior lätt kan lösa själv).
Det är verkligen inte alls som att göra spelprojekt i skolan där man fick stå för nästan allt det där själv.
Det är samma för programmerarna, dom har också leads som planerar vad som ska göras Designers också. Alla har ett team med andra grafiker, programmerare, designers.

Vi har haft en del praktikanter från samma skola som din son går på, och vissa av dom har nog trott att dom har... mer att säga till om, när det gäller spelet, än vad som faktiskt har :P Säkert tråkigt för vissa, men kanske positivt för din son?


Angående att passa in, jag som inte är en typisk.. förlåt.. datanörd, kunde i början känna att det vara lite mycket samma samma slags personer bara, men nu är vi rätt många olika typer på jobbet, vilket är jättepositivt, tycker jag!
Men jag inser också att jag har tur, det finns spelföretag som verkar ha en rätt tråkig attityd och syn på sina anställda, men det finns bra ställen också King ska vara jättebra, säger alla jag känner!

 

[Aviello]

Hej! Jag jobbar som 3Dgrafiker på ett spelföretag. Jag tyckte hetsen var större i skolan, än vad den är på jobbet.

Nu har jag bara jobbat på ett ställe, och varit här i snart 10 år. Om vi jobbar mot ett släpp eller något specifikt som måste bli klart, så kan vi behöva jobba över, men det är sällan. Vissa jobbar alltid över, men enbart för att dom tycker det är kul, vi förväntas absolut inte göra det, och krävs det så är attityden att är pga att vi planerat fel, eller som sagt måste ha något att visa upp, och något saknas.
Sen såklart finns det folk som är lite mer... inne i det, men från leads och chefer får jag aldrig den känslan, att vi förväntas jobba över alltså.

Jag tycker inte att jag har någon press på mig att ständigt vara kreativ, iaf inte i den mån att jag alltid måste komma på nya idéer och coola saker som ska in i spelet. Nu vet jag inte vad din son pluggar till, men jag jobbar som sagt med 3D, och har leads över mig som bestämmer vad som ska göras, och sen har vi ju konceptare som konceptar det jag sen gör i 3D (om det inte är generiska saker som jag som är senior lätt kan lösa själv).
Det är verkligen inte alls som att göra spelprojekt i skolan där man fick stå för nästan allt det där själv.
Det är samma för programmerarna, dom har också leads som planerar vad som ska göras Designers också. Alla har ett team med andra grafiker, programmerare, designers.

Vi har haft en del praktikanter från samma skola som din son går på, och vissa av dom har nog trott att dom har... mer att säga till om, när det gäller spelet, än vad som faktiskt har :P Säkert tråkigt för vissa, men kanske positivt för din son?


Angående att passa in, jag som inte är en typisk.. förlåt.. datanörd, kunde i början känna att det vara lite mycket samma samma slags personer bara, men nu är vi rätt många olika typer på jobbet, vilket är jättepositivt, tycker jag!
Men jag inser också att jag har tur, det finns spelföretag som verkar ha en rätt tråkig attityd och syn på sina anställda, men det finns bra ställen också King ska vara jättebra, säger alla jag känner!

Ditt inlägg var så bra att jag känner att jag vill förmedla det vidare till sonen, hoppas det är okej. Tack för din input, min mage mår mycket bättre efter ditt inlägg.

 

[Blimblom]

Ditt inlägg var så bra att jag känner att jag vill förmedla det vidare till sonen, hoppas det är okej. Tack för din input, min mage mår mycket bättre efter ditt inlägg.

Såklart!

Vi har dessutom 2 hälsotimmar i veckan, varav en av dom är gemensam så vi gör något ihop utöver bara jobbet, vi har varit iväg på turridning, paddlat kanot, AW, vi har tidigare fått massage på arbetstid, vi får gå och prata med "coach", även det på arbetstid, om vi inte mår riktigt bra, osv!

 

[Philosophia]

På YH-utbildningar är det precis som på universitet och högskolor möjligt att ansöka om studieuppehåll. Sjukskrivning är ett exempel på en legitim anledning till studieuppehåll och det finns även andra skäl som kan bevilja studieuppehåll. Vid sjukskrivning så får man också behålla sitt studiestöd om man vill det, och utan sjukskrivning men med beviljat studieuppehåll så behöver man heller betala tillbaka studiestöd från CSN. Dock måste det finnas ett datum för när studierna ska återupptas.

Det låter oroväckande att utbildningen inte verkar ha någon studievägledare eller studierektor att vända sig till, men det kanske finns på kursens lärplattform? Finns det något telefonnummer att ringa? Hur som helst så tycker jag att du bör prata med sonen och fråga vad han vill. Vill han göra studieuppehåll så är han den som behöver ta kontakten med utbildningen och söka om uppehåll.

 

[Pilot]

Jag hade pushat för att han påbörjade sin praktik.
Det är stor skillnad mot att plugga och jobba (betydligt roligare att jobba) och hamnar han på ett bra ställe så kan det bidra till att han hittar gnistan igen. Om inte det funkar så ha en back up plan, t.ex. att han ger det året ut (om det inte är helt skit för honom, då får man slå i handbromsen tidigare).
Att få tydliga förväntningar av praktikplatsen kan säkert lugna, har de fått vad som kommer vara deras förväntningar på dem?

 

[Eloise]

Jag har också gått en yh, fast i annan bransch. Jag var dödligt less på allt som hade med plugg att göra när jag hade sista terminen kvar.
Hade tur att få tag i en bra LIA-plats som nosade på ämnet som jag utbildade mig inom, men som ändå inte var helt samma. De anställde dessutom mig istället för bara praktik. Skrev sen mitt examensarbete där också under arbetstid, kunde använda mina arbetsuppgifter och skapa ett ämne utifrån dem.

I ert fall hade jag försökt pusha sonen att göra klart utbildningen, kanske kan han söka en LIA som är mer nischad åt ett annat håll inom spelvärlden som gör att han får lite perspektiv på branschen och inte känner samma krav?
Är inte alls insatt i den typen av bransch så jag kan vara helt ute och cykla med mina funderingar.

Vet att det pga omvärldssituationen är svårt att hitta en bra LIA nu också, har han en plats spikad eller han letar fortfarande?

 

[Aviello]

Det låter oroväckande att utbildningen inte verkar ha någon studievägledare eller studierektor att vända sig till, men det kanske finns på kursens lärplattform? Finns det något telefonnummer att ringa? Hur som helst så tycker jag att du bör prata med sonen och fråga vad han vill. Vill han göra studieuppehåll så är han den som behöver ta kontakten med utbildningen och söka om uppehåll.

Det fanns, men jag behövde fråga runt lite först. Han får absolut ta den kontakten, jag vill bara veta lite vad som gäller. Nu väntar jag på feedback, vi får se vad de säger.

 

[Aviello]

Vet att det pga omvärldssituationen är svårt att hitta en bra LIA nu också, har han en plats spikad eller han letar fortfarande?

Tack för toppensvar. Han letar nog fortfarande men via kontakter har han alternativ, bara inga han vill ta. Hade det varit jag hade jag ju hoppat på det direkt, men man kan ju inte tvinga folk...

 

[Aviello]

Ibland blir man lite frusterad som mamma, när jag gick ur skolan tog man det jobb man fick och så var det bra med det. Så funkar det inte riktigt nu och jag ska inte låta den frustrationen gå ut över sonen men ibland så...

 

[monster1]

Jag har också vänner inom spelbranschen jobbade där själv i början av 2000-talet. Så de är ju etablerade nu de som stannade kvar kan man säga . Det finns ju många olika nischer alla jobbar ju inte med samma typer av spel, någon jobbar inom lärospel, någon inom plattformsspel, någon gör appar till telefoner osv. Numera är det en rätt bredbransch, och det finns alla möjliga typer av inriktningar. Om han mår dåligt kanske det är bra med en paus så han hinner hitta tillbaka till sig själv, jag gjorde som @Ramona beskrev och plöjde vidare vilket fick till följd att jag rasade ihop direkt efter examen och då är det skitsvårt att börja på ett nytt jobb som det första man gör efter/under en utmattningsdepression. Bättre att ta en paus i utbildningen (vilket flera av mina studiekamrater gjorde) och sedan läsa vidare när man inte står på gungfly längre.