Hönstråden

Status
Stängd för vidare inlägg.
Fungerar inte här. De har legat hela sin tid ut trots dagliga tvinganden att lämna redet. De har dessutom legat över tiden.
Funkar inte för mig heller. Jag kör kompostgallerbur mycket väl ihopsatt (hopsnodd med snören) så det inte finns någon väg ut. Det brukar ta mellan 3 dagar och en vecka att få dem på andra tankar.
 
Funkar inte för mig heller. Jag kör kompostgallerbur mycket väl ihopsatt (hopsnodd med snören) så det inte finns någon väg ut. Det brukar ta mellan 3 dagar och en vecka att få dem på andra tankar.


Känner att det är den enda lösningen. Det har dock varit lite för kallt för det känner jag. Vi har haft ner till -16 grader och att sätta dem ensamma i bur just då har inte känts aktuellt.
Men, funderar på att ha lite koll på tempen här och sedan ta tag i det.
 
En av våra CL har förfrusit en del av kammen :(
Förmodligen för att de envisats med att sova ute emellanåt fast det var -15.
 
En av våra CL har förfrusit en del av kammen :(
Förmodligen för att de envisats med att sova ute emellanåt fast det var -15.

Men hur kommer det sig? Våra går in när det fortfarande är ljust. Vet du varför de hellre sover ute?
För mina har det bara varit så när någon inte fått komma in eller när de varit så unga att de inte hittat in igen.
 
Men hur kommer det sig? Våra går in när det fortfarande är ljust. Vet du varför de hellre sover ute?
För mina har det bara varit så när någon inte fått komma in eller när de varit så unga att de inte hittat in igen.
Vet inte, orparna gör så ibland de med. Jag har känt på dom och innanför fjädrarna är de ju som små kaminer, men kammen är ju oskyddad.
 
Visa bifogad fil 25236

Det går ganska bra, tack! Edgar är, som hela tiden, pigg och glad och matfrisk! :)
Jag är dock lite orolig för såret... Fyra veckor sen igår, och visst går det framåt, men det är en fläck med annan vävnad som jag inte om det kommer att orka läka ihop eller inte :( Var hos veterinären i fredags och hämtade mer supersalva, vi är överens om att prova ytterligare ett par veckor,men hon kan ju inte leva med ett hål på magen... :( Lilla Edgar imponerar så, hon är tapper och finner sig i behandlingar utan protester :heart

Mys framför TV:n både i fredags och mello i lördags... :heartheart:heart
Hon är så fin! :love:Kul att höra att hon verkar må så bra ändå men förstår att det bekymrar med hål på magen. Låter lite jobbigt minst sagt. Jag fortsätter hålla tummarna! Det verkar i alla fall som att hon får den bästa tänkbara omvårdnad en höna kan önska sig.
 
Visa bifogad fil 25236

Det går ganska bra, tack! Edgar är, som hela tiden, pigg och glad och matfrisk! :)
Jag är dock lite orolig för såret... Fyra veckor sen igår, och visst går det framåt, men det är en fläck med annan vävnad som jag inte om det kommer att orka läka ihop eller inte :( Var hos veterinären i fredags och hämtade mer supersalva, vi är överens om att prova ytterligare ett par veckor,men hon kan ju inte leva med ett hål på magen... :( Lilla Edgar imponerar så, hon är tapper och finner sig i behandlingar utan protester :heart

Mys framför TV:n både i fredags och mello i lördags... :heartheart:heart
Jag har funderat lite idag över Edgar och hålet, det kan inte vara så att sårkanterna behöver klippas rena och sen sys ihop, under lokalbedövning? Annars ser hon ut att trivas med livet som innehöna. :love:
 
@Ciccio Tack! Fast det finns ALLTID mer man kan göra. Känner att hon skulle behöva hönssällskap, men det vore oerhört olämpligt i dagsläget med infektioner och hackning på såret osv. Är med henne så mkt jag kan, men jag är ju ingen höna...

@Mia_R Har också tänkt så, men än så länge fattas det för mycket hud, det går inte att sträcka det så mycket. Vet inte hur hållbar hönshud är att sy i, speciellt om den varit skadad? Veterinären lät inte så förtjust i tanken iaf...

Sen är jag livrädd för att utsätta henne för för mycket, jag vill ha respekten för hennes liv och henne som individ och inte trixa för mycket bara för sakens skull. Även en liten höna måste få bli behandlad med värdighet och ha en ägare som säger stopp om hon inte kan det själv... ”Så länge hon är pigg och äter” har jag sagt, men nu är det över en månad sen och jag känner tiden börjar rinna ut...:cry:
 
@Ciccio Tack! Fast det finns ALLTID mer man kan göra. Känner att hon skulle behöva hönssällskap, men det vore oerhört olämpligt i dagsläget med infektioner och hackning på såret osv. Är med henne så mkt jag kan, men jag är ju ingen höna...

@Mia_R Har också tänkt så, men än så länge fattas det för mycket hud, det går inte att sträcka det så mycket. Vet inte hur hållbar hönshud är att sy i, speciellt om den varit skadad? Veterinären lät inte så förtjust i tanken iaf...

Sen är jag livrädd för att utsätta henne för för mycket, jag vill ha respekten för hennes liv och henne som individ och inte trixa för mycket bara för sakens skull. Även en liten höna måste få bli behandlad med värdighet och ha en ägare som säger stopp om hon inte kan det själv... ”Så länge hon är pigg och äter” har jag sagt, men nu är det över en månad sen och jag känner tiden börjar rinna ut...:cry:

Jag tycker du resonerar väldigt sunt. Sedan är det alltid svårt att veta när man ska sluta. Jag håller på dig och Edgar.
 
@Ciccio Tack! Fast det finns ALLTID mer man kan göra. Känner att hon skulle behöva hönssällskap, men det vore oerhört olämpligt i dagsläget med infektioner och hackning på såret osv. Är med henne så mkt jag kan, men jag är ju ingen höna...

@Mia_R Har också tänkt så, men än så länge fattas det för mycket hud, det går inte att sträcka det så mycket. Vet inte hur hållbar hönshud är att sy i, speciellt om den varit skadad? Veterinären lät inte så förtjust i tanken iaf...

Sen är jag livrädd för att utsätta henne för för mycket, jag vill ha respekten för hennes liv och henne som individ och inte trixa för mycket bara för sakens skull. Även en liten höna måste få bli behandlad med värdighet och ha en ägare som säger stopp om hon inte kan det själv... ”Så länge hon är pigg och äter” har jag sagt, men nu är det över en månad sen och jag känner tiden börjar rinna ut...:cry:
:heart
 
@Ciccio Tack! Fast det finns ALLTID mer man kan göra. Känner att hon skulle behöva hönssällskap, men det vore oerhört olämpligt i dagsläget med infektioner och hackning på såret osv. Är med henne så mkt jag kan, men jag är ju ingen höna...

@Mia_R Har också tänkt så, men än så länge fattas det för mycket hud, det går inte att sträcka det så mycket. Vet inte hur hållbar hönshud är att sy i, speciellt om den varit skadad? Veterinären lät inte så förtjust i tanken iaf...

Sen är jag livrädd för att utsätta henne för för mycket, jag vill ha respekten för hennes liv och henne som individ och inte trixa för mycket bara för sakens skull. Även en liten höna måste få bli behandlad med värdighet och ha en ägare som säger stopp om hon inte kan det själv... ”Så länge hon är pigg och äter” har jag sagt, men nu är det över en månad sen och jag känner tiden börjar rinna ut...:cry:
Du känner ju dig och henne bäst, men utifrån bilderna att döma så ser hon ut att både trivas och må bra. Jag håller tummarna att det ändå ska gå vägen, men om det inte skulle sluta lyckligt så har du ändå gjort mer än vad någon kan kräva för lilla Edgar.
 
Tack snälla alla för stöttning och peppning med Edgar!!!:heartheart:heart
Behövs lite extra nu, tycker som sagt det börjar dra ut på tiden...:(
Idag såg jag att det var lite blod i sårkanterna där huden går ner i köttvävnaden. Vet inte om det är bra eller dåligt..? Bra att det är levande vävnad iofs, tänker att det trots allt är ”aktivitet” i såret, men bläh vad det går låååångsamt nu...:crazy:

Edgar får maggot i stora mängder, tänker att det är bra med protein för nybildandet av hud/kött. Och hon älskar det...! :d:laugh:
 
Tack snälla alla för stöttning och peppning med Edgar!!!:heartheart:heart
Behövs lite extra nu, tycker som sagt det börjar dra ut på tiden...:(
Idag såg jag att det var lite blod i sårkanterna där huden går ner i köttvävnaden. Vet inte om det är bra eller dåligt..? Bra att det är levande vävnad iofs, tänker att det trots allt är ”aktivitet” i såret, men bläh vad det går låååångsamt nu...:crazy:

Edgar får maggot i stora mängder, tänker att det är bra med protein för nybildandet av hud/kött. Och hon älskar det...! :d:laugh:


jag vet ju inte hur såret ser ut eller har gjort men min första tanke är som din, att blodiga kanter är bra.
 
Det är så lugnt och skönt i hönsgården sen vi slaktade tupparna. Får se om vi skaffar en CL-tupp senare i år eller om vi fortsätter hålla oss tupplösa (utom för mat).
 
Dagens Edgar:


Maggots is the shit!!!:d:d:d:d

Fick bort en stor klump med torkat blod/kött från såret igår kväll, och idag verkar sårkanterna ha fått nya krafter och redan börjat täcka den nakna vävnaden!
Idag är vi alltså vid bättre mod! :up::)

@hemlig Bättre tupplös än att ha nån som inte funkar!:up:
 
Idag hörde jag upprörda ljud från hönsgården. Genom fönstret såg jag kaos och vad som såg ut som en rovfågel (vi har presenning över hönsgården) i den. Kastade på mig skorna och sprang (på knögglig is) ner så fort jag kunde. Fjädrar överallt, men alldeles stilla. Ingen rovfågel. Fem av hönorna satt ihoptryckta i ett hörn i hönshuset, de andra två satt och gömde sig under en bo-låda de har. Ingen tycktes skadad, men alla ytterst skärrade.
Fanns ett hål i presenningen, vet inte om det var en rovfågel som kommit in och flygit ut där. Lade i alla fall på skydd där så det inte ska ske igen. Annars vet jag inte riktigt vad som hände. Och det är lite oroväckande, att inte veta.

Och vi ser ju fram emot att ha våra frigående dagtid i vår/sommar igen. Det lär ju inte gå om det finns rovfåglar som tar dom :(.
 
Edgar är frisk!!! 👍👍👍❤❤❤

Och om nån vill läsa lite mer om världens tappraste lilla höna och se bilder så har jag lagt en spoiler 😃

Lördag eftermiddag, mitten av januari. Vi ska ha kalas, jag springer bara ut och tar in hästarna som hastigast innan. Då ropar sambon på mig.

- Skynda dig, det är en hök här!

Jag tar det långa benet före och rusar upp. En gråbrun hök flaxar iväg från vår gårdsplan.
Gårdsplanen ser ut som baksidan av ett slakthus. Blod och fjädrar ligger överallt. Jag börjar leta efter offret, förväntar mig inget liv. Har varit med om detta förut, då har det varit försent.
Det är fjädrar överallt, så det tar en stund innan jag hittar Edgar. Hon ligger under vår rhododendron. Jag ser att hon fortfarande lever, så jag kastar mig över henne så hon inte ska hinna fly i det tillstånd hon befinner sig. Men hon flyr inte, och jag tänker att hon är nästan död. Jag känner, när jag lyfter henne, att det här är inte bra, mina händer tar i det bara köttet, vätskor av blod och vatten sipprar mellan mina fingrar.

Jag tänker att det är kört. Det känns för skadat. Så mycket blod som är överallt. Och jag känner att det är borta. Massor av lilla Edgar är borta, det känns som om det finns inget kvar på framsidan. Jag tar in Edgar i badrummet, ropar på hjälp. Vi fotar framsidan av henne, och ja, det är alldeles för stora skador för att gå bra. Vi lägger ett stort förband på Edgar, virar in henne i kompresser och lindor och låter henne vara i badrummet. Min svåger ska komma på kalaset, han får ta med sig kniv och hjälpa till att avliva Edgar.

Kalaset börjar, svåger kommer. Edgar har rest sig och går omkring och pickar i buren hon är i. Jag tänker att vi tar henne efter kalaset istället, men då är hon fortfarande vid god vigör.
Jag fattar inget. Vi bestämmer att hon får natten på sig. Jag är egentligen ganska övertygad om att hon kommer att dö under natten, men hon verkar inte så smärtpåverkad, så vi tänker att vi väntar lite.
Jag tittar till henne många gånger under natten, hon ser lugn ut. Nästa morgon traskar hon omkring i buren och är sur över att vattnet är slut.

Och jag beslutar mig för att göra ett försök...

Först tar jag av alla bandage för att titta igenom hennes skador.

Långt upp på vänstra låret har hon ett stort hacksår. Det är ca 1 x 3 cm och djuuupt. Höken har väl försökt leta efter lungorna men varit för långt därifrån, som tur är.

Hela Edgar är dessutom perforerad som ett durkslag... Jag kan inte räkna alla hålen. Det är kanske 40, 50...

Men det värsta är framsidan. Höken har hackat i sig nästan allt av de båda bröstfileerna. Endast ca 10 % av den ena och en liten liten klump av den andra finns kvar. Alla bukhinnor ligger bart, finns inget fett eller hud eller något som skyddar. Där verkar det vara stopp, bara ett litet hål går in till insidan. Skadan är gigantiskt stor, kanske 15 cm på längden och 10 cm på bredden.

Jag försöker hitta information om liknande skador. Visst finns det skador, men antingen är de mycket mindre, eller också är hönan död... Det jag hittar som är mest likt är en höna i USA som blivit attackerat av en tvättbjörn. Den har läkt ihop, 50 dygn efter skadan är den friskförklarad. Är det värdigt och humant att försöka? Jag slåss med mig själv om den frågan, i flera dagar, kanske veckor, brottas jag med mig själv... Jag har veterinärkontakt, både via telefon och via besök. Lilla Edgar får en egen journal på kliniken... Jag och veterinären tycker båda att det är okej så länge Edgar äter och är pigg, och så länge såret går åt rätt håll.

Och Edgar ÄR pigg och matfrisk! Hon protesterar bara lite när jag gör rent såret på låret, det tycker hon inte om. Såret på bröstet duschar jag flera gånger i veckan och smörjer ett par gånger om dagen med Suprasorb på själva sårytan och Idomin i kanterna. Jag masserar kanterna för att öka blodcirkulationen. De små hålen läker ihop, ett efter ett. Efter någon månad läker såret på låret ihop. Det blir inte snyggt, nån hudflik har bildat en egen liten nybildning, men det är tätt och friskt.

Såret på framsidan drar sig saaakta ihop, samtidigt som det försiktigt börjar bildas ny vävnad underifrån. Den nya vävnaden är skör och tunn, men den gör att infektionsrisken minskar.

Jag skämmer bort Edgar med maggot, och då drar läkningen igång med förnyade krafter... Hon älskar sina maggot, varje dag får hon en ny burk med över 200 i, och hon kommer rusande varje dag och hoppar upp i knät på mig för att påskynda serveringen... ;)

Och just nu idag, sju veckor efter hökattacken, känner jag att hon är frisk! Allt är läkt, täckt, och massor med nya fjädrar håller på att etablera sig. Jag håller av och om min höna, och eftersom jag är en löjligt blödig människa så gråter jag av lättnad. Nu ska Edgar få vara inne i badrummet några dagar till, så att skinnet hinner ”härda” sig, och sen ska hon släppas ihop med nån av de snällaste hönorna några dagar innan hon får komma tillbaka till stora flocken.
Lilla starka duktiga Edgar, som du kämpat! Grattis till livet en andra gång, hoppas det får bli långt och lyckligt!!!

26168

1) 12 januari 2019 2) 3 mars 2019
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp