Hund eller katt människa?

Är du hund eller kattmänniska?

  • Hundmänniska

    Röster: 58 31,0%
  • Kattmänniska

    Röster: 62 33,2%
  • Tycker lika mycket om båda!

    Röster: 67 35,8%

  • Antal omröstningsdeltagare
    187
Detta fixar jag inte! Att känna mig dyrkad/bevakad är inte min grej. Det är så skönt att katter har ett eget
Folk tog visst illa upp när jag skrev att jag tycker katter är äckliga! Men jag tycker verkligen det men får väl ändra ordval till att jag har en stor ovilja mot katt och upplever negativa känslor när jag ser/tänker på katt. Inte så att jag vill döda andras katter det har jag aldrig skrivit! Jag accepterar självklart att andra tycker om och har sina katter. Men jag skulle aldrig ha själv.

En sambo jag hade för många år sedan hade katt när vi träffades. Jag klarade inte av att bo med katten! Så sambon gjorde sig av med sin katt!

En katt vi hade när jag växte upp var fullt frisk (regelbundet koll hos vet). Fick gå ut och in som hon ville. Fick bra mat osv. Ett ultimat kattliv! Hon totalt pissade ner hela huset och det var mardrömmarnas mardröm! Hon blev senare överkörd och givetvis införskaffades ingen ny katt efter den mardrömmen!
Då var det ändå något som felades katten. Ni förstod bara inte vad det var. Att en katt kissar inne är alltid ett tecken på stress, sjukdom eller annat.
Jag hade en katt som fick någon form av hjärnskada. Hon blev snabbt blind på ena ögat och var på god väg att förlora synen på det andra. De sista dagarna innan vi tog bort henne började hon vingla och trots det gick hon på lådan.
Det är en djupt sittande instinkt och lika mycket ett tecken på sjukdom eller dyl som om katten helt skulle sluta äta.
 
Om någon jag träffade skulle uttrycka avsky inför något av mina djur och vilja att jag gjorde mig av med det skulle jag slänga ut honom med öronen före! Aldrig i livet att han skulle vara välkommen hem till mig igen. 🤬
 
Är hästmänniska 100%. Gillar inte katter längre, gillade min egen men andras tycker jag mest är störiga, krävande och i vägen.
Trodde inte jag var hundmänniska heller, av samma anledning som jag inte gillar katter - deras krav på uppmärksamhet. Men det visade sig vara helfel, med råge när hundarna kom in i mitt liv genom särbon. Vill aldrig vara utan hund igen, jag dyrkar dem. Och det tycks vara ömsesidigt :love:
 
Detta fixar jag inte! Att känna mig dyrkad/bevakad är inte min grej. Det är så skönt att katter har ett eget liv.

#InteAllaHundar :D

Och, ehh, #inteallakatter :angel: :rofl:
20220901_142432.jpg


För trådens skull kan jag säga att jag definitivt skulle klassas som en "kattmänniska" i andras ögon. Jag gillar djur överlag och har haft många djurslag, (inte omöjligt att det blir hund också i framtiden), men katter har otroligt intressanta personligheter och de verkar lika intresserade av att kommunicera med mig som jag med dem. Ju mer tid man lägger på att umgås med dem, desto mer tränar de en i sitt språk. (Och katter som är vana vid att deras människor förstår dem försöker ofta träna gäster också.)

Ser man katter som enkelspåriga och trista varelser brukar de inte bjuda på något intressant alls, utan håller hela sin personlighet för sig själva.

Jag lägger gärna mycket tid på att studera hästarna i hagen också, och får ofta se vilt på nära håll när jag är ensam i skogen. ❤️
 
Om någon jag träffade skulle uttrycka avsky inför något av mina djur och vilja att jag gjorde mig av med det skulle jag slänga ut honom med öronen före! Aldrig i livet att han skulle vara välkommen hem till mig igen. 🤬
Det var inte så att jag krävde av sambo att han skulle göra sig av med katten. Det var mer så att han såg hur jobbigt jag tyckte det var med katten och ville skona mig från det! Så inget krav från mig så att säga (den katten pissade även den inne).
 
Och, ehh, #inteallakatter :angel: :rofl:
Visa bifogad fil 102908

För trådens skull kan jag säga att jag definitivt skulle klassas som en "kattmänniska" i andras ögon. Jag gillar djur överlag och har haft många djurslag, (inte omöjligt att det blir hund också i framtiden), men katter har otroligt intressanta personligheter och de verkar lika intresserade av att kommunicera med mig som jag med dem. Ju mer tid man lägger på att umgås med dem, desto mer tränar de en i sitt språk. (Och katter som är vana vid att deras människor förstår dem försöker ofta träna gäster också.)

Ser man katter som enkelspåriga och trista varelser brukar de inte bjuda på något intressant alls, utan håller hela sin personlighet för sig själva.

Jag lägger gärna mycket tid på att studera hästarna i hagen också, och får ofta se vilt på nära håll när jag är ensam i skogen. ❤️
Katternas språk är verkligen fascinerande. På mer eller mindre subtila sätt talar de om vad de vill och hur de mår. Jag instämmer helt i att de märker om man försöker förstå dem.
En av mina katter var med mig i stallet för ett tag sedan. Hon brukar inte vara det särskilt ofta och hon satt och jamade och jamade på stallgången medan jag mockade. Jag trodde att hon ville in i huset, det ville hon inte. Är du törstig? Nej! Vill du kela? Nej! Hon var kvar i stallet medan jag tränade hästarna och fortsatte sitt jamande när jag kom tillbaka. Till slut fattade jag att hon ville visa mig en död mus som hon fångat i sadelkammaren. Jag berömde henne och hon spann och strök sig mot mina ben och ville sen att jag skulle följa med henne in i huset. Hon hade säkert gett sig om hon inte vetat att jag verkligen försökte förstå.
 
Det var inte så att jag krävde av sambo att han skulle göra sig av med katten. Det var mer så att han såg hur jobbigt jag tyckte det var med katten och ville skona mig från det! Så inget krav från mig så att säga (den katten pissade även den inne).
Jag förstår katten, jag hade aldrig gjort mig av med mitt djur för en sambos skull, då hade vi inte varit sambo. Det är jag och mina djur eller inte alls.
 
Senast ändrad:
Jag förstår katten, jag hade aldrig gjort mig av med mitt djur för en sambos skull, då hade vi inte varit sambo. Det är jag och mina djur eller inte alls.
Det var som sagt inte min idé och inte ett krav från mitt håll. Det var hans idé men det var för min skull!
 
Jag har faktiskt svårt att beskriva djur som äckliga (ja ok, fästingar och älgflugor är väl undantag). Tex tycker jag att @Sel s ej fyrbenta djur är obehagliga och verkligen inte my cup of tea men mer än så är det inte.

Hundar är inte mina favoriter, det är ju katter som kommer först för mig.Jag har svårt att se mig som hundägare men nog tycker jag att det är roligt att träffa andras hundar. Jag gillar ju djur överlag.
 
Folk som så lättvindigt gör sig av med djur förtjänar dem inte. :mad:
Nej min fd sambo var verkligen ingen bra katt ägare heller. Han brukade trycka ner katten i dess kiss och bajs när den hade kissat/bajsat på fel ställen. Han hade hört att man skulle göra så för att få dem rumsrena. Även om jag inte gillade katten tyckte jag det var jobbigt att se och det var en sån lättnad när katten försvann och man inte behövde se sådant mer!
 
Nej min fd sambo var verkligen ingen bra katt ägare heller. Han brukade trycka ner katten i dess kiss och bajs när den hade kissat/bajsat på fel ställen. Han hade hört att man skulle göra så för att få dem rumsrena. Även om jag inte gillade katten tyckte jag det var jobbigt att se och det var en sån lättnad när katten försvann och man inte behövde se sådant mer!

Då förstår jag varför den inte gick på lådan, stackars katten 😭😭😭
 
Varför är inte det andra okej? Om man tycker att dom är äckliga så det lika giltig anledning som att dom inte passar mej. Katten skiter ju i vad vi tycker så Varför ta illa upp för att nån tycker dom är äckliga?
Jag tror och tycker personligen att ordet äcklig är ett kraftigt och otrevligt uttryck. (Jag tog väldigt illa åt mig när någon kallade mig äcklig så jag är kanske lite partisk dock.) Iom att man dessutom ofta bor tillsammans med sin katt i sitt hem så kanske det överförs lätt till att man tycker att ens hem är äckligt?

Men för att vidarekoppla till dina senare inlägg, jag tycker också att det är skillnad på att fråga "tycker du om katter?" Då är det väl bäst att diplomatiskt tala om att man inte gör det. Till skillnad från om någon frågar "varför tycker du inte om katter?" och vill ha detaljer typ.
 
Nej min fd sambo var verkligen ingen bra katt ägare heller. Han brukade trycka ner katten i dess kiss och bajs när den hade kissat/bajsat på fel ställen. Han hade hört att man skulle göra så för att få dem rumsrena. Även om jag inte gillade katten tyckte jag det var jobbigt att se och det var en sån lättnad när katten försvann och man inte behövde se sådant mer!
Fy fan. Jag mår illa. Djuren är så sårbara och så värdefulla. Helt utan möjlighet att försvara sig eller förstå varför.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
636
Senast: Trassel12
·
Kropp & Själ Jag gissar att det är lika svårt för någon som har växt upp i ett tryggt kärleksfullt hem att föreställa sig hur det är att växa upp i...
3 4 5
Svar
92
· Visningar
5 641
Övr. Hund Nu har jag gjort något jag aldrig trodde jag skulle göra nämligen börjat fundera på en hund. Frågan är bara om det är en bra ide. Jag är...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
5 366
Senast: Tonto
·
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
5 233

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp