Hund som är dum mot valpar

[LiviaFilippa]

Har nån här nåt tips om man har en vuxen hund som är dum mot valpar? Alltså typ att den försöker an falla och är ARG inte bara lite sur.
Kan det gå att skaffa en valp fast man har en sån hund eller är det helt hopp löst?
Den vuxna är inte så jätte mycket större motför valpen kommer vara men han är ju vuxen iallafall och han verkar som han vill göra illa valpar när han har träffat en annan valp
Valpen skulle SÅKLART få träffa snälla hundar också men jag vet inte om det går alls ifall en är dum. Men har ni nåt tips så får ni jätte gärna skriva det!
Och om det spelar nån roll så den vuxna som inte är så snäll har varit sur på endel andra hundar men han har blivit mycket bättre men han träffade en valp igår och det gick inte bra alls

 

[Red_Chili]

Jag hade, för allas skull, sett till att hålla en sådan hund borta från valpar.

 

[LiviaFilippa]

Jag hade, för allas skull, sett till att hålla en sådan hund borta från valpar.

Ja jag fattar det! Men finns det inget sätt som det skulle gå om dom måste bo i samma hus?

 

[Red_Chili]

Ja jag fattar det! Men finns det inget sätt som det skulle gå om dom måste bo i samma hus?

Inte garanterat, ibland KAN man ha tur så att det blir bra om hundarna får träffas utomhus och gå liten promenad tillsammans, lära känna varandra och sedan är i hemmet med galler mellan (tex i olika rum) så att den vuxna hunden vänjer sig. Men som sagt var, det är inte säkert att det fungerar och det är inte snällt mot den vuxna hunden att försöka tvinga den att umgås med andra hundar, inte heller är det snällt mot valpen att ta den till ett hem där en annan hund är arg på den.

 

[Lillo]

Brukar sällan bli några problem med en valp i hemmet sålänge man ser till att den stora hunden får vara ifred när den vill.

 

[WildWilma]

Håll dem åtskilda med grindar/galler tills valpen växt upp till en förståndigare unghund.

Vet några som fått göra så och det har gått bra tillslut. Den vuxna har vant sig vid valpen på avstånd och valpen har inte behövt utstå några onödigt hårda tillsägelser.

 

[LiviaFilippa]

Inte garanterat, ibland KAN man ha tur så att det blir bra om hundarna får träffas utomhus och gå liten promenad tillsammans, lära känna varandra och sedan är i hemmet med galler mellan (tex i olika rum) så att den vuxna hunden vänjer sig. Men som sagt var, det är inte säkert att det fungerar och det är inte snällt mot den vuxna hunden att försöka tvinga den att umgås med andra hundar, inte heller är det snällt mot valpen att ta den till ett hem där en annan hund är arg på den.

Nej såklart så är det viktigaste att valpen känner sig trygg och att inte T mår dåligt om det bor en valp i samma hus!

 

[sorbifolia]

Alla valpar är inte lika, var den han träffade av samma ras/typ som den han ska bo med?

Jag skulle ta hjälp av en hundtränare som är duktig på hundspråk, som kan vara med när man introducerar T och valpen för varandra, och ge råd om hur man bör göra. Och se till att anpassa huset så det är enkelt att sära på dom.

 

[Pilot]

För mig tog det två veckor med galler mellan innan jag kunde släppa ihop hundarna.
Då var det ALLTID dubbla galler så att det blev en frigång emellan.
MYCKET godis till den vuxna hunden så fort jag fixade med valpen (extra gott som jag kastade till vuxna hunden när jag satt med valpen).
Vuxna hunden fick lukta några sekunder i valpens rumpa ibland (valpen tyckte inte det var obehagligt - då hade jag fått ha en annan strategi) och sen bröt jag ÄVEN om det gick bra.
Ville bara att det blev positiva erfarenheter för båda. Och alltid hälsa ute med ordentligt utrymme så att ingen skulle behöva känna sig trängd.

Efter två veckor så började store bjuda upp till lek så då fick de vara ihop, de har lekt mycket och alltid med övervakning, så fort stora säger ifrån så är jag där och delar. Sen var de avskilda inne för det mesta.

Nu när valpen är 1 år så är de delade igen, de är ihop ute och när jag kan ha 100% koll inne, annars så ligger de i varsitt rum avskilda.
De får inte vara ihop ensamma (även om de klarade en period när den lille var mellan valp och unghund).

Jag var beredd på att aldrig kunna ha dem ihop, så för mig blev det bara bonus att det går att ha dem så här mycket.
Det gjorde också att jag aldrig behövde stressa, hade den lilla inte börjat göra inviter så hade jag inte haft de ihop alls, förutom på promenader (den "vuxna" tolererar andra hundar så länge hon vet att hon slipper hälsa på dem).

 

[LiviaFilippa]

Brukar sällan bli några problem med en valp i hemmet sålänge man ser till att den stora hunden får vara ifred när den vill.

Okej tack för svaret! Och ja T alltså den vuxna skulle såklart få vara ifred när han ville!

 

[LiviaFilippa]

O

Håll dem åtskilda med grindar/galler tills valpen växt upp till en förståndigare unghund.

Vet några som fått göra så och det har gått bra tillslut. Den vuxna har vant sig vid valpen på avstånd och valpen har inte behövt utstå några onödigt hårda tillsägelser.

Okej tack för svaret! Det känns som det är taskigt att ha massa grindar och sånt men hundarna kanske vänjer sig fort med det.

 

[LiviaFilippa]

Alla valpar är inte lika, var den han träffade av samma ras/typ som den han ska bo med?

Jag skulle ta hjälp av en hundtränare som är duktig på hundspråk, som kan vara med när man introducerar T och valpen för varandra, och ge råd om hur man bör göra. Och se till att anpassa huset så det är enkelt att sära på dom.

Nej den valpen är en mindre ras och var lite äldre motför när man köper en valp.
Och det med hund tränare var ett bra tips!

 

[LiviaFilippa]

För mig tog det två veckor med galler mellan innan jag kunde släppa ihop hundarna.
Då var det ALLTID dubbla galler så att det blev en frigång emellan.
MYCKET godis till den vuxna hunden så fort jag fixade med valpen (extra gott som jag kastade till vuxna hunden när jag satt med valpen).
Vuxna hunden fick lukta några sekunder i valpens rumpa ibland (valpen tyckte inte det var obehagligt - då hade jag fått ha en annan strategi) och sen bröt jag ÄVEN om det gick bra.
Ville bara att det blev positiva erfarenheter för båda. Och alltid hälsa ute med ordentligt utrymme så att ingen skulle behöva känna sig trängd.

Efter två veckor så började store bjuda upp till lek så då fick de vara ihop, de har lekt mycket och alltid med övervakning, så fort stora säger ifrån så är jag där och delar. Sen var de avskilda inne för det mesta.

Nu när valpen är 1 år så är de delade igen, de är ihop ute och när jag kan ha 100% koll inne, annars så ligger de i varsitt rum avskilda.
De får inte vara ihop ensamma (även om de klarade en period när den lille var mellan valp och unghund).

Jag var beredd på att aldrig kunna ha dem ihop, så för mig blev det bara bonus att det går att ha dem så här mycket.
Det gjorde också att jag aldrig behövde stressa, hade den lilla inte börjat göra inviter så hade jag inte haft de ihop alls, förutom på promenader (den "vuxna" tolererar andra hundar så länge hon vet att hon slipper hälsa på dem).

Okej tack så jätte mycket för ditt svar och hur du gjorde och så!
Dethär är att det ska bli min valp som ska bo med mig på mitt hvb hem när den är lite äldre men den måste bo hemma med mamma och pappa först tills den blir lite äldre. Och våran ens hund hemma gillar inte valpar.
Men dom kommer ju inte bo till sammans i all fram tid iallafall men om jag flyttar hem så kommer dom ju bo i samma hus då. Men då ska iallafall min hund sova med mig och domandra gör inte det så dom blir ju lite upp delade ändå isåfall.

 

[sorbifolia]

Nej den valpen är en mindre ras och var lite äldre motför när man köper en valp.
Och det med hund tränare var ett bra tips!

Vissa valper är ju jättebusiga, och "plågar" andra hundar, så det beror mycket på individen och deras "språk" om de går ihop är min erfarenhet. Förhoppningsvis kommer din valp vara lite lugnare och ha bra hundspråk!

Och ja, en duktig tränare kan se på hundarna varför det evt blir bråk, så man vet hur man måste anpassa och vilka situationer man bör undvika. Till exempel så är det mycket bättre om dom får träffas på en "neutral" plats i början, inte i den vuxna hundens hem. (Som jag såg du fått råd om redan).

 

[Lillo]

Okej tack för svaret! Och ja T alltså den vuxna skulle såklart få vara ifred när han ville!

Jag har haft en hund som ville ha ihjäl främmande hundar och valpar var inga problem att ta hem en egen valp dom två gånger idag gjorde det under hennes liv.

 

[Malibu_Stacy]

Jag har en hund som hatar valpar och det har fungerat bra att ta hem valp. Inte behövt spärra av heller utan bara se till att valpen inte är för på och säga till den stora att gå undan. Ju äldre valpen blir desto mindre reaktion har det blivit från den stora hunden.

 

[dobbis]

Ja jag fattar det! Men finns det inget sätt som det skulle gå om dom måste bo i samma hus?

Nej,man utsätter inte någon annan hund för en ilsk hund o speciellt inte en valp, skadorna blir för stora både mentalt o kroppsligt.

 

[dobbis]

O

Okej tack för svaret! Det känns som det är taskigt att ha massa grindar och sånt men hundarna kanske vänjer sig fort med det.

Det är ännu taskigare mot valpen som hamnar hos vetten.

 

[sorbifolia]

Nej,man utsätter inte någon annan hund för en ilsk hund o speciellt inte en valp, skadorna blir för stora både mentalt o kroppsligt.

Vet inte om du missat det, men valpen är ungefär lika stor som den vuxna hunden (mycket större ras). Så den kommer inte vara särskilt underlägsen fysiskt.

Och man kan ju ha dom i samma hus men fysiskt åtskiljda, i fall det inte går att vänja dom vid varandra.

 

[MML]

Som mamma till @EmmaFilippa vill jag hoppa in här lite hastigt. Vi kommer att hålla valpen och den vuxna "sura" hunden ifrån varandra, och planerar även att ta hjälp av en hundtränare för att få till en så bra relation som möjligt dem emellan. "Surhunden" fungerar också bra med flera hundar, men visade sig reagera negativt när han fick träffa en valp. Svårt att säga om det var något med just den valpen han reagerade på, eller om det är valpar överlag som han ogillar (han har inte träffat fler unga valpar, men har lekt fint med en 8-månaders valp).

Vi har fint stöd av flera kunniga hundmänniskor, och har även bollat saken med valpens uppfödare som menar att det brukar gå bra om man är villig att lägga lite tid på att få hundarna bekanta med varandra.

Emma är otroligt mån om att alla djur ska må bra, både den tilltänkta valpen och våra vuxna hundar. Hon känner väldigt mycket med djur i alla situationer, och förmänskligar nog hundarna lite i hur de (kanske) skulle känna om att ha en grind mellan köket och vardagsrummet och inte kunna röra sig fritt i hela huset, till exempel. Jag tror inte att våra vuxna hundar alls skulle tycka att det var så jobbigt som Emma tänker sig att de skulle tycka.