Hur "bantar" man barn på vettigast sätt?

[purity_666]

Familjen har "reagerat" nar barnet vager 70 kg. Det ar ungefar 30 - 40 kg for sent.
.

Nej, jag har startat en tråd när barnet väger 70 kilo.

 

[californication]

Nej, jag har startat en tråd när barnet väger 70 kilo.

Men varför har inte föräldrarna stoppat detta tidigare? Jag förstår inte! På riktigt, jag förstår verkligen inte.

Alltså, nu tror jag du får kamma dig lite, vad är skillnaden mellan att grovt vanskötta sina barn och misshandla/försummad dem? Det är ju samma sak men andra ord bara. Jag tycker du framstår som korkad när du inte vill inse hur komplext problemet är, så du är nog bortom all hjälp.

Uhm, alltså jag vet att det inte går att jämföra djur och barn rakt av, men.. hade det inte räknats som vanskötsel att låta sin hund eller häst äta sig till sjukdom?

Jag tycker det i princip är att vansköta sina barn att låta dom äta sig till den storleken med tanke på alla risker och konsekvenser det medför. Vansköta genom att inte ta tag i problemet. Barnet är ju såpass ungt att föräldrarna fortfarande kan påverka rätt bra, barnet lagar ju knappast middag på egen hand. Värre när barnet är 16 år och kan köpa godis varje rast på gymnasiet liksom.

 

[Petruska]

Men varför har inte föräldrarna stoppat detta tidigare? Jag förstår inte! På riktigt, jag förstår verkligen inte.


Uhm, alltså jag vet att det inte går att jämföra djur och barn rakt av, men.. hade det inte räknats som vanskötsel att låta sin hund eller häst äta sig till sjukdom?

Jag tycker det i princip är att vansköta sina barn att låta dom äta sig till den storleken med tanke på alla risker och konsekvenser det medför. Vansköta genom att inte ta tag i problemet. Barnet är ju såpass ungt att föräldrarna fortfarande kan påverka rätt bra, barnet lagar ju knappast middag på egen hand. Värre när barnet är 16 år och kan köpa godis varje rast på gymnasiet liksom.

Det märks att du inte förstår, trots flera försök av flera i tråden att faktiskt resonera om problemet.

Kan du inte se att det här handlar om ett slags mönster i en familj. Såna ÄR svåra att ändra på, och det TS skriver tyder inte på att familjen är redo för ett djupare arbete med sig själva, utan hellre vill ha "tips". Trots att TS också påstår att de vet allt om vad som är nyttigt, och alltså inte borde behöva "tips". Visar inte det för dig hur jäkla svårt det där kan vara, så tror inte jag att det går att förklara för dig.

Finns det INGA mönster i din familj som har visat sig svåra att ändra, oavsett vad de kan tänkas handla om?

 

[californication]

Det märks att du inte förstår, trots flera försök av flera i tråden att faktiskt resonera om problemet.

Kan du inte se att det här handlar om ett slags mönster i en familj. Såna ÄR svåra att ändra på, och det TS skriver tyder inte på att familjen är redo för ett djupare arbete med sig själva, utan hellre vill ha "tips". Trots att TS också påstår att de vet allt om vad som är nyttigt, och alltså inte borde behöva "tips". Visar inte det för dig hur jäkla svårt det där kan vara, så tror inte jag att det går att förklara för dig.

Finns det INGA mönster i din familj som har visat sig svåra att ändra, oavsett vad de kan tänkas handla om?

¨
Jo, det förstår jag och jo det kan jag se, men det innebär inte att jag håller med om att det är "okej" och "acceptabelt". Jag tycker det är vanskötsel att låta sina barn äta sig till sjukdom, hur svårt det än är att ändra på mönster. Som förälder så har man ett ansvar att ge sina barn en god uppväxt och omvårdnad.

Du kanske anser att det är en förmildrande omständighet att det är otroligt svårt att ändra mönster och vanor, det tycker inte jag. Precis som att jag inte tycker att det är en förmildrande omständighet att slå sina barn för att man kommer från en kultur där man alltid har gjort det.

Jag har inte sagt att det inte är svårt. Men jag anser personligen att det är vanskötsel att låta sin barn äta sig till den där vikten och det är ingenting som jag förmildrar för att det är svårt.

Jo givetvis finns det det! Och jag har helt enkelt valt att inte ha kontakt med min mamma just på grund av det, för att hon väljer sina mönster framför mig och mitt välmående.

 

[Petruska]

Så det viktiga för dig i sammanhanget är att få ösa ur dig ilska, förakt och frustration? Kommer det ut NÅGOT gott av det alls? Någonstans?

Jag tycker att det verkar jättejobbigt att bli så arg som du låter , och dessutom på andra i tråden.

 

[californication]

Så det viktiga för dig i sammanhanget är att få ösa ur dig ilska, förakt och frustration? Kommer det ut NÅGOT gott av det alls? Någonstans?

Jag tycker att det verkar jättejobbigt att bli så arg som du låter , och dessutom på andra i tråden.

Var det ett svar till mig?

 

[Kattennizze]

Men varför har inte föräldrarna stoppat detta tidigare? Jag förstår inte! På riktigt, jag förstår verkligen inte.


Uhm, alltså jag vet att det inte går att jämföra djur och barn rakt av, men.. hade det inte räknats som vanskötsel att låta sin hund eller häst äta sig till sjukdom?

Jag tycker det i princip är att vansköta sina barn att låta dom äta sig till den storleken med tanke på alla risker och konsekvenser det medför. Vansköta genom att inte ta tag i problemet. Barnet är ju såpass ungt att föräldrarna fortfarande kan påverka rätt bra, barnet lagar ju knappast middag på egen hand. Värre när barnet är 16 år och kan köpa godis varje rast på gymnasiet liksom.

Ja som sagt var, om övervikt är så enkelt som flera i den här tråden uppriktigt verkar tro, så borde ju ingen vara överviktig. Alls. Vare sig barn eller vuxna. Hur svårt kan det vara, det är väl bara att sluta ge ungen godis och laga nyttigt mat? Eller sy igen munnen så den bara får äta lite, vilket man faktiskt har gjort på en del överviktiga genom historien.
Hjärnans fysiologi är oerhört komplext i detta hänseende, och man vet inte alla mekanismer som gör en del tjocka och andra inte.
Om man väljer att kalla det vanvård eller ngt annat ge jag blanka sjutton i, för jag vet till skillnad från många i den här tråden hur komplext problemet är. Och att det då inte hjälper med goda råd av typen laga bättre råd eller tips på dieter. Detta är ett kognitivt komplext problem vars lösning förmodligen ligger i att jobba med beteendemedicinska team. Nu jobbar jag inte ett sådant men har kontakt dylikt i mitt arbete.

 

[Kattennizze]

Det märks att du inte förstår, trots flera försök av flera i tråden att faktiskt resonera om problemet.

Kan du inte se att det här handlar om ett slags mönster i en familj. Såna ÄR svåra att ändra på, och det TS skriver tyder inte på att familjen är redo för ett djupare arbete med sig själva, utan hellre vill ha "tips". Trots att TS också påstår att de vet allt om vad som är nyttigt, och alltså inte borde behöva "tips". Visar inte det för dig hur jäkla svårt det där kan vara, så tror inte jag att det går att förklara för dig.

Finns det INGA mönster i din familj som har visat sig svåra att ändra, oavsett vad de kan tänkas handla om?

Amen. Tack.

 

[Petruska]

Var det ett svar till mig?

Var det ett svar till mig?

Ja. Varför är det så viktigt för dig att säga att det inte är ok, att det inte finns förmildrande omständigheter, att det är vanskötsel? Vad menar du att det tillför? För dig? För någon annan? Tror du att problemet kan lösas genom att föräldrarna - som nog inte läser här - får en rejäl utskällning?

 

[californication]

Ja. Varför är det så viktigt för dig att säga att det inte är ok, att det inte finns förmildrande omständigheter, att det är vanskötsel? Vad menar du att det tillför? För dig? För någon annan? Tror du att problemet kan lösas genom att föräldrarna - som nog inte läser här - får en rejäl utskällning?

Det är inte ett dugg viktigt. Jag diskuterar ett påstående som någon annan kom med från början. Jag har inte påstått det som "taget ur luften" utan jag diskuterar enbart frågor och påståenden som andra redan kommit med.

 

[californication]

Ja. Varför är det så viktigt för dig att säga att det inte är ok, att det inte finns förmildrande omständigheter, att det är vanskötsel? Vad menar du att det tillför? För dig? För någon annan? Tror du att problemet kan lösas genom att föräldrarna - som nog inte läser här - får en rejäl utskällning?

Och jag är för den delen inte ett dugg arg på någon i tråden så jag förstår inte om du blandar ihop mig med någon annan eller hur du läser. Mitt inträde i denna tråden var att svara på ett påstående att man inte skall nämna socker och fett till barn och jag började där med att säga att jag tycker att det är viktigt att prata om kroppens grundstenar och hur den är uppbyggd, det hade inte ens någonting med berörd unge att göra. Jag förstår inte hur du läser, allvarligt talat.

 

[Kattennizze]

Är det inte så att om man en gång fått fler fettceller p.g.a någon orsak (för mycket/fel mat, socker etc.) så finns de fettcellerna kvar även när man gått ner och de bara väntar på att bygga upp sig igen.
Minns inte var jag läst det men det kan ju vara en förklaring till att många går upp igen eller jojo-bantar. I så fall vore väl fettsugning (= ta bort fettcellerna)+kostomläggning det effektivaste.

Nja, man kan inte ta bort fettceller på det sättet, däremot måste man alltid äta ca 20%mindre än normalviktiga för att inte gå upp i vikt igen om man en gång varit överviktig. Så det är en livslång kamp att ständigt äta så mkt mindre för att inte gå upp i vikt igen. Därför är det bästa att aldrig varit fet helt enkelt. Jag själv har gått ner ca 30 kg för några år sedan och hållit vikten sen dess. Men det är som jag kan tänka mig att det är att ha barn med allergier, ett ständigt planerande och pusslande. Jag kan aldrig t ex fika med arbetskamrater för det går inte, eller fika med mina barn. Det är få som orkar leva så konsekvent tror jag, det är ett synnerligen svårt problem detta.