Då tänker man väl framförallt att folk är ignoranta, de här var liksom ute och gick (ensamma lät det som) så de smittade kanske inte någon annan. Men har inte riktigt lagt märke till folk som hostar lungorna ut sig flera kvällar i rad, utomhus när jag var inne, förut tror jag. Jag själv var den personen större delen av 2019 inser jag, men inte 2020-21.
Jag har nu åkt på första riktiga förkylningen på ja, säkert två år - i alla fall sedan pandemin startade. Riktigt jäkla eländigt, täta bihålor och hosta. Först var sonen sjuk så det kommer ju från förskolan, han var hemma en vecka och nu jag däckad en vecka… misstänker RS men vad vet man, Covid var det inte i alla fall.Då tänker man väl framförallt att folk är ignoranta, de här var liksom ute och gick (ensamma lät det som) så de smittade kanske inte någon annan. Men har inte riktigt lagt märke till folk som hostar lungorna ut sig flera kvällar i rad, utomhus när jag var inne, förut tror jag. Jag själv var den personen större delen av 2019 inser jag, men inte 2020-21.
Fast rekommendationen att stanna hemma vid symtom är väl inte ändrad? Just nu känns jobbet som en av de få platser där galenskapen inte tog fart. Där är reglerna, städningen och rutinerna kvar, förutom att rekommendationen om att jobba hemifrån är borta.Jag skulle vilja få chansen att fortsätta leva i min bubbla så länge som jag känner behov av (är i riskgrupp), men min arbetsgivare vill att vi träffas hela arbetsgruppen för möten och dessutom att vi åker iväg på obligatorisk arbetsresa med övernattning.
Är dessutom ordentligt trött och irriterad på folk som inte håller avstånd. Flås i nacken i mataffären, möten i trånga korridorer, kramar med folk man inte bor med och förkylningssymtom på jobbet.
Samma här. Min närmaste kollega var helt däckad igår. Pappa och min bror förra helgen. Jag har typ inte träffat en person som är äldre än tio år som varit ens förkyld under pandemin, förutom min syster som fick covid. Hon jobbar på en infektionsavdelning…5 dagar tog det, sedan blev två av mina kollegor tvärsjuka. Båda åker kommunalt till jobbet.
Precis så! Har ju känt mig lite hängig någon gång och testat mig tidigare några gånger. Men ingenting som det här!
Jag blev dunderförkyld efter första mötet som hölls på kontoret. Var tvungen att åka tunnelbana både dit och hem och sen var det kört. Testade mig och det var inte covid men så jävla surt när jag hade varit frisk hela tiden under isoleringen. Hatar pendling, hatar kontorslandskap och hatar att den absoluta merparten av de formella och informella ledarna på jobbet är superextroverta och önskar att allt ska bli som vanligt.
Samma här. Jag kör visserligen bil till jobbet så jag slipper i alla fall andra personer på vägen, men min chef och merparten av mina kollegor är extremt extroverta och typ bara jippie, nu låtsas vi som att de här nästan två åren aldrig har hänt och kramas och kladdar i samma godisskål igen. Jag inser också att jag någon gång måste hasa mig till kontoret, men jag kommer i största möjliga mån isolera mig på mitt rum då.
Rekommendationerna finns, men tyvärr stannar inte alla hemma tillräckligt länge.
Hur tänker du att man ska göra? Man får ju vare sig sjukledigt eller ta dubbel vab.
Nä, så är det ju. Det var mest en reflektion över att det sätter igång nu med alla förkylningar/sjukskrivningar. Folk har ju inte varit sjuka på två år typ.
Ja, det vore såklart naivt att tro att det är görligt utan att personer blir sjuka, vad det nu gäller. Problemet är väl att det liksom inte riktigt går ihop. Ska man stanna hemma vid symtom på covid (som också skulle kunna vara symtom på en förkylning), utan karensdag så vore det smartare att ta saker med gradvis eftersom att folk rimligtvis kommer bli sjuka på ett eller annat sätt. Antingen så riskerar man att tappa inkomst, arbetskraft eller att smitta en sårbar individ. Så..
Nej, det är klart, man kan aldrig veta. Jag tänkte mest på mitt jobb, men matbutiken absolut!
Ja visst, jag har aldrig påstått något annat. Inte någon annan heller vad jag sett.
