Hur berättar man om herpes?

Det kliar, gör ont just nedanför klitoris, svider när jag kissar (känns ej som uvi) ser lite svullet ut och mycket flytningar...
Tänker ev svamp annars?
Är flytningarna gryniga? Svampflytningar är ofta det.

När jag fick första herpesutbrottet började det med två hårda kulor som gjorde ont som fan, växte till nåt böldliknande som sedan blev blåsor. Jag kunde varken kissa, gå eller sitta utan att lipa.

Du kan ju alltid kika med en spegel och se om det ser ut som en tydlig svullnad, ev blåsa.

Om den andra tjejen hade blåsor när ni hade sexet du beskrev så kan du möjligen ha blivit smittad, men jag tror att risken är liten om hon inte hade ett pågående skov.
 
Är flytningarna gryniga? Svampflytningar är ofta det.

När jag fick första herpesutbrottet började det med två hårda kulor som gjorde ont som fan, växte till nåt böldliknande som sedan blev blåsor. Jag kunde varken kissa, gå eller sitta utan att lipa.

Du kan ju alltid kika med en spegel och se om det ser ut som en tydlig svullnad, ev blåsa.

Om den andra tjejen hade blåsor när ni hade sexet du beskrev så kan du möjligen ha blivit smittad, men jag tror att risken är liten om hon inte hade ett pågående skov.

Lite gryniga! Har ju ätit penicillin nyligt så kanske därifrån.
Ska gå in på måndag när det är öppen mottagning och be om gynundersökning då med :)
 
Ang herpes anser jag man ska berätta.

Jag fick ett primärutbrott av könsherpes för ca 2 år sen. Jag fick feber, blåsor i underlivet och smärtan var vidrig.

Jag vet inte var jag fått det ifrån, men det kan tydligen lura utan utbrott LÄNGE efter smittan. Dessutom kan personer vara bärare utan att veta det. Min partner har aldrig haft minsta symptom och det var år sen jag hade sex med någon annan.

Min - då relativt nyblivna - partner freakade helt ärligt ur. Rejält. Sen när han fått lite tid och distans och en jävla massa statistik av mig inklusive insåg att det teoretiskt faktiskt kunde vara han som smittat mig fast han aldrig haft minsta symptom så lugnade han ner sig. Och han är kvar än.

Tyvärr fick jag efter det där första utbrottet upprepade utbrott. Minst varenda jävla mens, oftast nån mer gång emellan. Så dagarna utan symptom var långt färre än de med. Efter ett halvår och oräkneligt antal kurer med korttidsbehandling sattes jag på förebyggande långtidsbehandling. Inga utbrott under 6 månader. Gjorde uppehåll för att se och det tog två månader så började helvetet om. Nu äter jag underhållsbehandling igen. Det minskar smittorisken med. För man kan smitta även när man är helt symptomfri.

Visst är det hyfsat vanligt men att inte berätta och låta folk välja själv. Nä!

Jag vet dock inte hur man berättar. Jag har ju kvar samma partner än. Men tror inte det finns andra sätt än helt enkelt säga som det är. Vara beredd på en reaktion och ge personen tid. Och gärna lite kunskap och statistik. Få personer vet särskilt väl vad herpes innebär.
 
Tack för alla svar. Är väl bara att ta tjuren vid hornen och klämma fram det vid "lämpligt" tillfälle. Ska försöka hålla det avslappnat, får tänka att det inte är en dödsdom.

Läste att forskare hoppas på att ett botemedel ska finnas på marknaden om ca 10 år, får väl i annat fall avstå dejting fram tills dess :p
 
Tack för alla svar. Är väl bara att ta tjuren vid hornen och klämma fram det vid "lämpligt" tillfälle. Ska försöka hålla det avslappnat, får tänka att det inte är en dödsdom.

Läste att forskare hoppas på att ett botemedel ska finnas på marknaden om ca 10 år, får väl i annat fall avstå dejting fram tills dess :p
Jag vet att jag någongång sagt (vid en dålig reaktion...) att det är 30 % risk ungefär att hen redan har det latent. Och som @Alexandra_W skrev, det är mkt lättare att bemöta någon med statistik. Och faktumet att det kan smitta utan att en vet om att hen har det och utan att någon har utbrott gör det lite lömskt. Det vanligaste är tydligen att utbrotten debuterar inom några månader från smittotillfället men det behöver verkligen inte vara så.
 
Ang herpes anser jag man ska berätta.

Jag fick ett primärutbrott av könsherpes för ca 2 år sen. Jag fick feber, blåsor i underlivet och smärtan var vidrig.

Jag vet inte var jag fått det ifrån, men det kan tydligen lura utan utbrott LÄNGE efter smittan. Dessutom kan personer vara bärare utan att veta det. Min partner har aldrig haft minsta symptom och det var år sen jag hade sex med någon annan.

Min - då relativt nyblivna - partner freakade helt ärligt ur. Rejält. Sen när han fått lite tid och distans och en jävla massa statistik av mig inklusive insåg att det teoretiskt faktiskt kunde vara han som smittat mig fast han aldrig haft minsta symptom så lugnade han ner sig. Och han är kvar än.

Tyvärr fick jag efter det där första utbrottet upprepade utbrott. Minst varenda jävla mens, oftast nån mer gång emellan. Så dagarna utan symptom var långt färre än de med. Efter ett halvår och oräkneligt antal kurer med korttidsbehandling sattes jag på förebyggande långtidsbehandling. Inga utbrott under 6 månader. Gjorde uppehåll för att se och det tog två månader så började helvetet om. Nu äter jag underhållsbehandling igen. Det minskar smittorisken med. För man kan smitta även när man är helt symptomfri.

Visst är det hyfsat vanligt men att inte berätta och låta folk välja själv. Nä!

Jag vet dock inte hur man berättar. Jag har ju kvar samma partner än. Men tror inte det finns andra sätt än helt enkelt säga som det är. Vara beredd på en reaktion och ge personen tid. Och gärna lite kunskap och statistik. Få personer vet särskilt väl vad herpes innebär.
De första åren fick jag också ofta -och alltid vid mens. Och ibland om jag blev sjuk. Jag fick reda på det här med medicin och då blev skoven "lugnare". Men jag vet idag att jag tog dem ofta för sent. Det var min mamma som gav mig iden eftersom hon har munherpes och hon sa att hon var tvungen att ta på momangen om hon kände pirr/smärta i läppen...då kunde hon klara skovet eller få ett mycket mildare. Jag vet jag vid några tillfällen började ta tabletter strax innan mens och genom hela mensperioden utan att ha känningar. Och nu när jag tänker efter så kan det faktiskt vara där som jag började förstå hur jag skulle hantera skoven och medicinen. Även jag har i två omgångar gått på förebyggande långtidsbehandling, med gott resultat. Men skoven kommer ju tillbaka. Jag och min nya partner skulle på semester och då valde jag tex att ta medicin några dagar innan avresa -ta en tablett morgon och kväll under hela semestern för att vara på den säkra sidan.
En jävligt trist virus att ha - men jag har lärt mig att leva med det. Och som sagt, jag tar på direkten vid minsta lilla kli. Ibland kan det ju klia mellan benen utan någon orsak. Jag chansar inte utan tar medicin.
 
Jag vet att jag någongång sagt (vid en dålig reaktion...) att det är 30 % risk ungefär att hen redan har det latent. Och som @Alexandra_W skrev, det är mkt lättare att bemöta någon med statistik. Och faktumet att det kan smitta utan att en vet om att hen har det och utan att någon har utbrott gör det lite lömskt. Det vanligaste är tydligen att utbrotten debuterar inom några månader från smittotillfället men det behöver verkligen inte vara så.

Ja, hade folk varit mer medvetna om hur vanligt herpes är hur svårt det är skydda sig mot det fullt ut tror jag att det inte hade varit lika skambelagt. Får hoppas på ändring i framtiden :)
 
Jag har haft herpes runt munnen sen jag var liten och i 20 års åldern fick jag det även där nere, har du herpes kommer du få extremt ont ,extremt, det går inte kissa inte sitta och dessutom får man oftast feber. Låter mer som du har svamp.
Jag har haft ungefär 10 olika sexpartner efter detta och ingen av dessa har fått något herpesutbrott. Flera av dom här jag varit tillsammans med i över ett år.
Jag har heller inte haft något mer herpesutbrott sen det första.
 
För ett tag sedan fick jag några sår/blåsor i underlivet och efter en hel del googlande kom jag fram till att det troligtvis var herpes. Symptomen stämde in och med tanke på hur pass vanlig viruset är kändes det inte så osannolikt. Har väl inte tänkt så mycket mer på det sedan dess.

Nu har jag haft en första dejt med en kille och vi har bestämt oss för att ses igen. Och ja, förr eller senare lär man ju hamna i säng 😜

Så min fråga är - hur sjutton berättar man för en potentiell partner att man troligtvis har herpes? Trots att över hälften av befolkningen tros bära på någon form av herpesvirus känns det så otroligt stigmatiserat. Hur gör alla andra?

Skulle känna mig så ratad och värdelös om han väljer att avsluta kontakten på grund av detta 😐 Men skulle inte med gott samvete kunna undanhålla det heller, så berätta måste jag ju.

Hur lägger man upp det på bästa sätt? Ni som har varit i samma situation - vad fick ni för reaktion?
Gå och ta reda på om det verkligen är herpes först,jag tycker inte det låter som herpes.
 
De första åren fick jag också ofta -och alltid vid mens. Och ibland om jag blev sjuk. Jag fick reda på det här med medicin och då blev skoven "lugnare". Men jag vet idag att jag tog dem ofta för sent. Det var min mamma som gav mig iden eftersom hon har munherpes och hon sa att hon var tvungen att ta på momangen om hon kände pirr/smärta i läppen...då kunde hon klara skovet eller få ett mycket mildare. Jag vet jag vid några tillfällen började ta tabletter strax innan mens och genom hela mensperioden utan att ha känningar. Och nu när jag tänker efter så kan det faktiskt vara där som jag började förstå hur jag skulle hantera skoven och medicinen. Även jag har i två omgångar gått på förebyggande långtidsbehandling, med gott resultat. Men skoven kommer ju tillbaka. Jag och min nya partner skulle på semester och då valde jag tex att ta medicin några dagar innan avresa -ta en tablett morgon och kväll under hela semestern för att vara på den säkra sidan.
En jävligt trist virus att ha - men jag har lärt mig att leva med det. Och som sagt, jag tar på direkten vid minsta lilla kli. Ibland kan det ju klia mellan benen utan någon orsak. Jag chansar inte utan tar medicin.

Jag har som sagt förebyggande nu och tar hela tiden. Innan hade jag som du beskriver, att ta när jag kände ett utbrott var på väg men det var inte alltid det räckte ta tablett vid första pirret. Precis som du beskriver.

Nu tar jag en tablett per dag hela tiden. Det förebygger nya utbrott helt. Som bonus slipper jag munsåren med.

Men fick förnyat recept precis och I samband med det sa läkaren att det är ofarlig medicinering, dvs när du tar ibland för det ev är ett utbrott eller där inför resan så även om det var "falskt alarm" så är det knappast någon fara. Får jag vara nyfiken och fråga varför du inte fick stå kvar på eller ville stå kvar på underhållsbehandling?
 
Jag har haft herpes runt munnen sen jag var liten och i 20 års åldern fick jag det även där nere, har du herpes kommer du få extremt ont ,extremt, det går inte kissa inte sitta och dessutom får man oftast feber. Låter mer som du har svamp.
Jag har haft ungefär 10 olika sexpartner efter detta och ingen av dessa har fått något herpesutbrott. Flera av dom här jag varit tillsammans med i över ett år.
Jag har heller inte haft något mer herpesutbrott sen det första.

Det är bara primärutbrottet, dvs det första, som brukar ge feber och svåra smärtor. Efterföljande utbrott kan man ha nästan symptomlösa eller med mkt mindre symtom. Man kan ha även både första och efterföljande utbrottet med i princip inga symptom. Så även om jag med tror det personen beskriver är svamp så kan man INTE utesluta herpes bara för att man inte har superont och feber. Tack och lov.
 
E du dum eller? Jag hade aldrig legat med någon som har herpes. Livrädd för att få det.

Du har antagligen gjort det utan att vetat om det. Legat med någon med herpes alltså. Åtminstone om du varit hyfsat sexuellt aktiv. Herpes är otroligt vanligt, behöver inte ge några symptom, och kan smitta även utan utbrott.

Dvs många människor har herpes utan att ha en aning om det. Teoretiskt kan även du ha det utan att veta om det.

Chansen du har munherpes är ungefär 80%. Chansen du har könsherpes är lägre men den är inte noll om du varit sexuellt aktiv.

Det är okunskap som den du uppvisar som gör att herpes är så tabubelagt och att folk söker en "ljugande syndabock" när de får könsherpes.
 
Det är bara primärutbrottet, dvs det första, som brukar ge feber och svåra smärtor. Efterföljande utbrott kan man ha nästan symptomlösa eller med mkt mindre symtom. Man kan ha även både första och efterföljande utbrottet med i princip inga symptom. Så även om jag med tror det personen beskriver är svamp så kan man INTE utesluta herpes bara för att man inte har superont och feber. Tack och lov.
Ja jag pratar just om det första utbrottet. Det missar man Inte. 😫
 
Ja jag pratar just om det första utbrottet. Det missar man Inte. 😫

Jodå. Det kan man mycket väl göra. Alla får inte feber och hela kittet. Andra får feber men inga blåsor. Ytterligare andra tror de fått ett skavsår. Och vissa får INGA symptom ens av första utbrottet.

Så du har fel. Tyvärr på ett sätt för om alla fick "hela helvetet" skulle alla med herpes veta att de hade det. Tur på ett sätt för då slipper vissa helvetet.

Men det är fel och farligt att tro att alla märker ett första utbrott av herpes, och om de inte gjort det har de inte herpes. För det kan de visst ha. De flesta som har det får INTE ett hemskt första utbrott.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp