Hur börja skilja sig med småbarn?

[athena_arabians]

Kan sätta pengar på att han lättare hade insett vad som behövs i ett hushåll om han bodde ensam.. just saying

Fast vi är som sagt alla olika. Särbon har inga problem med att sköta sitt hushåll men han och jag har helt enkelt olika önskemål på hur det ska se ut

I särbons fall är vi rätt säkra på att det finns en NPF inblandad (han håller med) men vi får det att fungera. Bla genom att vara särbos

 

[Ceta]

Fast vi är som sagt alla olika. Särbon har inga problem med att sköta sitt hushåll men han och jag har helt enkelt olika önskemål på hur det ska se ut

Ja, självklart Men tror många som vant sig vid att fått all markservice skött av någon annan också lättare blir bekväma med att ”inte se”.

 

[Sleepy]

även om han inte vet, så kan man då lära sig... Av omtanke av någon annan man säger sig bryr sig om...

Nej. Du kan verkligen inte hoppas på det. Gå nu; innan du blir fullständigt bitter.

 

[Lovisaleonora]

Ni är fundamentalt olika. Hade ni träffats idag hade du sannolikt inte gett det en enda chans. Du hade inte orkat rådda en annan vuxen människa. Främst för att: varför? Är en vuxen får en rådda sig själv. Är en vuxen med familj får man rådda sig själv OCH sin del av familjen.

Ni behöver separera. Ni är för olika för att ni ska må bra i er relation.

 

[tanten]

Och efter allt jag sagt kan jag ju känna att även om han inte vet, så kan man då lära sig... Av omtanke av någon annan man säger sig bryr sig om...

Jag har levt 20 år med en man som inte ”såg”.
Han fattade när han tänkte efter eller när man påpekade. Men den tanken kom inte i hjärnan utan hjälp.
Han kunde ta ett stort kliv över en hundskit i dörröppningen utan att tanken på att plocka upp slog honom. Han är inte ointelligent. Han har bara ett stort hål i sin personlighet precis på den där fläcken. Han förmådde inte vara annorlunda.

Nu lever han med en kvinna som är pysslig och gillar att ”göra fint”.Hon har inte heller några tidskrävande intressen och hobbies. Det verkar funka bättre

Återigen- du lever med den här mannen. Inte med den han skulle kunna vara.

 

[Modest]

@Framtiden Men det låter väl som att tiden är övermogen för att lämna. Är det verkligen konstruktivt för dig att "gnälla av" dig i tråden? För att stå ut lite till?

 

[kolblakkur]

Ja, självklart Men tror många som vant sig vid att fått all markservice skött av någon annan också lättare blir bekväma med att ”inte se”.

Exakt. Samma personer som ”inte hör när barnet/barnen vaknar”

 

[Görel]

Jag har levt 20 år med en man som inte ”såg”.
Han fattade när han tänkte efter eller när man påpekade. Men den tanken kom inte i hjärnan utan hjälp.
Han kunde ta ett stort kliv över en hundskit i dörröppningen utan att tanken på att plocka upp slog honom. Han är inte ointelligent. Han har bara ett stort hål i sin personlighet precis på den där fläcken. Han förmådde inte vara annorlunda.

Nu lever han med en kvinna som är pysslig och gillar att ”göra fint”.Hon har inte heller några tidskrävande intressen och hobbies. Det verkar funka bättre

Återigen- du lever med den här mannen. Inte med den han skulle kunna vara.

Alltså, jag är en sån som inte ser. Jag tror att det har att göra med hur jag växte upp, med en mamma som hade svårt att hantera att saker inte blev som hon tänkt sig, som inte uppmuntrade egna initiativ utan istället blev arg, och som hade låg förmåga att se att saker kunde bli gjorda även om det inte var på hennes sätt. Men jag är medveten om det och försöker jobba på det när jag delar lokal med andra människor.
Jag tänker att många män som inte gör det inte har uppfostrats till att det är något de måste tänka på, det ordnas ändå.

Det är förstås inget försvar, men i många såna här trådar pratar man alltid om män som saknar förmågan, medan jag tror att det handlar om att man av olika anledningar inte utvecklat förmågan. Man får bli medveten om sin brist som vuxen människa och acceptera att man måste jobba på det.

 

[sjoberga]

Alltså, jag är en sån som inte ser. Jag tror att det har att göra med hur jag växte upp, med en mamma som hade svårt att hantera att saker inte blev som hon tänkt sig, som inte uppmuntrade egna initiativ utan istället blev arg, och som hade låg förmåga att se att saker kunde bli gjorda även om det inte var på hennes sätt. Men jag är medveten om det och försöker jobba på det när jag delar lokal med andra människor.
Jag tänker att många män som inte gör det inte har uppfostrats till att det är något de måste tänka på, det ordnas ändå.

Det är förstås inget försvar, men i många såna här trådar pratar man alltid om män som saknar förmågan, medan jag tror att det handlar om att man av olika anledningar inte utvecklat förmågan. Man får bli medveten om sin brist som vuxen människa och acceptera att man måste jobba på det.

Fast det är också ett problem om man utmålar maximalt pedanteri som absolut bättre. Om man har större krav än sin partner får man nog acceptera att man får pitcha in mer jobb i ekvationen. Men man måste också kunna komma överens om en basnivå som man hjälps åt att hålla, och om det inte går är det svårt att bo tillsammans.

Jag tror att ganska många i vårt land skulle må bra av att minska klyftan mellan ambition på städning och utfallet i verkligheten, särskilt om man har en tendens att må dåligt av det. Och då menar jag inte framförallt genom att städa fler timmar i veckan....

I tråden tycker jag nog det finns andra mer alarmerande tecken på frånvaro och ointresse.

 

[Shaggy]

Fast det är också ett problem om man utmålar maximalt pedanteri som absolut bättre. Om man har större krav än sin partner får man nog acceptera att man får pitcha in mer jobb i ekvationen. Men man måste också kunna komma överens om en basnivå som man hjälps åt att hålla, och om det inte går är det svårt att bo tillsammans.

Jag tror att ganska många i vårt land skulle må bra av att minska klyftan mellan ambition på städning och utfallet i verkligheten, särskilt om man har en tendens att må dåligt av det. Och då menar jag inte framförallt genom att städa fler timmar i veckan....

I tråden tycker jag nog det finns andra mer alarmerande tecken på frånvaro och ointresse.

Men nu pratades det inte om pedantstäderi utan om att inte se den stora högen med tvätt som belamrar hela soffan.
/Skitdålig på att städa och extremt långt ifrån pedant

 

[sjoberga]

Men nu pratades det inte om pedantstäderi utan om att inte se den stora högen med tvätt som belamrar hela soffan.
/Skitdålig på att städa och extremt långt ifrån pedant

Nä, det är klart. Det var det där med att komma överens om den basnivå man vill leva i tillsammans och vill att barnen ska leva i.

 

[Verdandi]

Nä, det är klart. Det var det där med att komma överens om den basnivå man vill leva i tillsammans och vill att barnen ska leva i.

När jag läser så handlar det inte om att vara överens om någon "basnivå", utan om att han ljuger om att han har varit "duktig" och lagt in tvätten. (När den uppenbarligen ligger i soffan bakom honom.)

Man kan komma överens muntligt och skriftligt om städning ett antal gånger, men vissa människor skiter i sina åtaganden oavsett.

Dessa människor förhöjer sina enstaka och utvalda insatser till skyarna. Gärna att de innan insatsen Planerar och Informerar vad de SKA göra och drar på sig en "jag-har-ångest/stress-inför-det-kommande-åtagandet" (underförstått: DU ska uppskatta det fantastiska jag gör och inte kräva mer). De lägger också skuld på sin partner på exakt det sättet som TS beskriver.

I jämlika relationer kan man enklare diskutera och komma överens om nivå på basstädning.

 

[SaraXX]

Gnäll,gnäll,gnäll från min sida nu. Men jag måste få ur mig.

Han brukar sova till ca 10:15-10:45 på lördagar. Då hjälper jag ju barnen med vad de ska ha, frukost, borsta tänderna osv. Oftast har vi ju hunnit med frukt vid 10-10:30 också. Och efter de har ätit frukost har ju jag gjort mina rutiner. Städat kök, plockat tvätt, plockat i huset och oftast hunnit med att tvätta båda badrummen ( liksom HELA badrummen, ni fattar) och bytt alla textilier i sängar och badrum.

Sen ett år tillbaka när "det var droppen" hände för mig så har jag bara gjort saker... Utflykter, städat eller vad som helst utan att nämna något. Innan kunde jag ju hinta med att "jag städade badrummen nu.... " Liksom.

Men i över ett år har jag väll liksom tänkt att här bor jag och mina barn. Sen en inneboende som också är deras far, men han har sitt eget liv. Så har det verkligen känts för majoriteten av tiden. Men inte alltid, det har varit bra stunder också då hoppet liksom tänts.

Men till idag då. Han kommer upp 9:15 och undrar om det är något när jag står med lurar i öronen och plockar/städar. Och jag säger nej, jag städar.
Han står förvirrad och hjälper sen dottern att dammsuga.
Han kommer sen igen och undrar om det verkligen inte är något. Så jag säger att "nej, det är verkligen inget... Men det här är vad jag brukar göra alla lördagar . Och så vill jag hinna med allt jag inte hunnit med under veckan. Men jag har ju sagt att vi ser olika, och jag vill nästan inte säga vad tycker eller känner. För det tycker Du är jobbigt... För att jag är stressad, men de här saker betyder mycket för Mig. Vi ser olika där. " Sen tog jag upp att jag har stört mig på strykbrädet som varit framme hela veckan. Det hade han inte ens sett ... Sen säger han att han har ju dammsugit för några dagar sen. Och hade lagt in tvätt. (Fast det är en soffa oss bakom full i torr,ren tvätt) och det säger han lite uppgivet och säger sen att han känner det som ett så stort misslyckande att se mig stressad när han tycker att han verkligen försökt under veckan, men ändå är jag så stressad över saker som ska göras.

Då tar han och roddar med lunchbestyr så du kan andas en stund när han har vaknat får man anta...

Hur funkar det om du behöver sova extra eller är sjuk?

 

[Flixon]

Men nu pratades det inte om pedantstäderi utan om att inte se den stora högen med tvätt som belamrar hela soffan.
/Skitdålig på att städa och extremt långt ifrån pedant

Något som retar mig i den situationen är att han fiskar efter beröm för att han gjort helt basala saker, när han dessutom är hemma hela dagarna medan TS jobbat (om jag inte missförstått)! Jag hade blivit vansinnig.

 

[Sleepy]

Återigen- du lever med den här mannen. Inte med den han skulle kunna vara.

Tänk om fler kunde ta till sig det här.

 

[Inte_Ung]

Men nu pratades det inte om pedantstäderi utan om att inte se den stora högen med tvätt som belamrar hela soffan.
/Skitdålig på att städa och extremt långt ifrån pedant

Men samtidigt, vad gör väl det egentligen?

 

[Inte_Ung]

När jag läser så handlar det inte om att vara överens om någon "basnivå", utan om att han ljuger om att han har varit "duktig" och lagt in tvätten. (När den uppenbarligen ligger i soffan bakom honom.)

Ja det har inte med nivån att göra utan om det hänsynslösa beteendet.

Jag lever med en man som är ett vandrande kaos.
Det är en röra som slår det mesta någon har skådat.
Men.
Han sköter om precis allt.
Jag behöver inte göra någonting alls.
Vill jag sitta i soffan så gräver jag fram en plats åt mig.
Behöver jag ett tomt skrivbord så tömmer han det som jag vill ha från de senaste 5 projekten som blivit kvar på det. Projekten kan ligga på något annat bord en stund.
Ibland så får jag spunk på röran.
Det brukar botas med ett gott rött vin och en brakmiddag.
Den mannen försöker faktiskt hålla mig glad och det är vad som räknas till slut.
Mannen i TS försöker ju ingenting alls.

 

[Shaggy]

Men samtidigt, vad gör väl det egentligen?

För mig ingenting. Min soffa är full av en fiol samt osorterade noter men bor man i ett hushåll med andra så hamnar det på en lite annan nivå. När man delar hushåll får man nog inse att en viss basordning, som att kunna sitta i soffan, i de allra flesta fall tillhör basnivån.

 

[MCP]

Angående att ha olika nivå på hushållsjobbet och att inte "se jobbet".

Det är mycket med TS sambo som påminner mig om min exsambo, jag får lite likadan vibbar av det.
Mitt ex var en sådan som lyckades missa att se en massa hushållsjobb, samtidigt som han på sina domäner (verkstad) kunde hålla bra ordning och ville att man städade efter sig när man gjort något. När han gjorde något som intresserade honom kunde han vara noggrann och ha ett öga för detaljer.

Min nuvarande sambo är kanske inte lika detaljstyrd i saker när han gör något, orkar kanske inte alltid bry sig i finlir, men när det kommer till hushållet, så är det vårt hushåll. Det har aldrig varit frågan om något annat, har t.ex. aldrig behövt påpeka att diskmaskinen behöver startas/plockas ur, utan det ser han ju själv.
Han tar liksom ansvar över sig själv. Jag kan inte riktigt förklara vari hela skillnaden ligger, jag vet bara vilken skillnad i känsla det ger.

 

[Inte_Ung]

Mitt ex var en sådan som lyckades missa att se en massa hushållsjobb, samtidigt som han på sina domäner (verkstad) kunde hålla bra ordning och ville att man städade efter sig när man gjort något.

Okej.
Det vore en klar förbättring i vårt fall.
Mannen som jag lever med har sin röra överallt.
Och vi har ett stort överallt på den gården.