Hur gamla är ni och era barn?

[Sofie.S]

Jag fick barn tidigt, var 21 och 23 år när mina barn föddes.
Idag är jag snart 29 år och mina barn är 7 och snart 6 år. Min man är 42 år.

Många säger sig känna sig ”klara”. Men jag pendlar oerhört i mina tankar.
Ibland säger hela mitt inre att jag vill ha ett tredje barn. Småbarnstiden är oerhört intensiv ibland men jag gillar det verkligen. Tanken på att mina barn börjar bli äldre känns då ”skrämmande”.
Ibland känner jag att jag har två barn och att jag ska vara ”nöjd” med det.

Hur gamla är ni och era barn?
Känner ni er klara eller går ni i samma funderingar kring familjelivet?

 

[LadyCovergirl]

Jag är 35 år och min dotter är snart elva år. Jag är klar. Det finns ingenting hos mig som längtar efter fler barn eller att börja om med småbarn.

Min partner, inte dotterns pappa, är 28 år och vet inte om han vill ha barn. Han vet att jag inte vill ha fler barn.

 

[Bexzor]

Samma år jag fyllde 20, 29, 32 och 37 år fick jag mina barn. Fyller 38 nu i sommar och är medicinskt avrådd från fler barn då det nu är fara för våra liv om jag skaffar fler barn. Gjorde stor bukplastik med sydda magmuskler hösten 2017 och fjärde kejsarsnittet hösten 2021.

Så vi är klara här oavsett vad vi känner längre fram. Det hade vi bestämt oss för redan innan vi bestämde oss helt för ett 4e barn. Mina graviditeter är tuffa från start till mål, och att ha gjort en stor bukplastik med sydda magmuskler gjorde det inte enklare precis.

 

[Linn-Nora]

Jag är 37, mitt barn snart 4. Så jag fick barn relativt sent.
Jag känner mig inte klar alls. Först var jag nöjd med ett barn, men det ändrades.
Jag är såklart tacksam för det barn jag fått, och får jag inget mer får jag väl acceptera det.

 

[Piaff]

Är 33 och min dotter 6 månader, sambon är 30. Vi vet att vi vill ha en till, en trea kommer bero på hur det känns när man har tvåan tror jag.

 

[DarkInNight]

Jag fyller 37 i år, barnen blir 10 och 8 år i år.

Hjärtat vill ha en till, har alltid velat ha tre, men hjärnan är tack och lov av en annan åsikt.
Graviditeterna var tuffa, förlossningarna var tuffa, första åren var tuffa (yngsta var sjuk), min kropp gick sönder, min hjärna gick sönder (x2).

Men nej, det blir inga fler.
Tänker inte riskera mer trasighet nu när jag äntligen börjat komma på fötter.

 

[Pratsch]

Jag blir 34 i år och sonen 2. Jag känner mig inte klar utan vill ha minst en, eller kanske två till. Sambon är äldre och fyller 40 i år och han tycker nog att det skulle räcka med två barn. Mest för att han är rädd att bli en gammal pappa.

 

[TinyWiny]

Jag fyller 50 i år och har varit klar länge. Mina barn föddes när jag var 17 och 19 och jag var ganska klar över att jag inte ville ha fler barn när jag var runt 25 och jag har aldrig ändrat mig.

Jag älskade verkligen småbarnstiden precis som alla andra åldrar så det var inte det som gjorde att jag inte ville ha fler barn och inte heller det faktum att jag är urusel på att vara gravid och föda barn utan jag kände mig klar bara. Två händer, två knän, två barn

 

[Fille]

Jag skulle fylla 28 det året jag födde min som. Vi var länge osäkra på om vi ville ha en till, men bestämde oss förra året för att vi ville ha ett till barn. Blev gravid med två så i sommar går vi från tre till fem i familjen, fyller 33 i december.

 

[Eloise]

Jag är 34, maken 42.
Första barnet är precis två år, och yngsta sju månader.
Vi fick kämpa länge för att få första barnet, andra kom som en bonus.
Vi är definitivt färdiga!

 

[Teilani]

43 och barnet är 9 år, och jag har inte velat ha mer än en. Innan han kom fanns väl tankar att det skulle bli 2-3 stycken, men när han var här så fanns det aldrig på kartan. Rent teoretiskt finns kanske möjlighet ett par år till, men jag känner mig väldigt säker på att jag inte kommer att ändra mig.

 

[cambodia]

Jag är 35 år (på onsdag) och min son är 5 år. Kan bli ”bebissugen” ibland men mest troligt blir det inte fler. Barnets andra förälder blir 44 i år.

 

[julgrisen]

Jag blir 36 i år och mina barn blir 2 år, jag fick alltså barn relativt sent men som tur var fick jag två på en gång. Hade jag bara fått ett hade jag nog varit sugen på en till men nu vet jag faktiskt inte. Två barn känns ganska lagom tycker jag, men vi har sagt att vi inte stänger dörren helt, får se hur det känns när barnen är lite större och om jag i såfall ens kan bli gravid igen.

 

[inverterad]

Jag fyller 40 om ett par veckor, och barnet fyller snart 6 år. En till är väl inte fullständigt uteslutet men jag ser det som osannolikt. Jag och partner diskuterar det ibland och det finns vissa saker som lockar, absolut, men. Det är så himla skönt med ett stort barn som förstår och som kan en massa grejer. Jag tror att en del i det tillfälliga "sug" som uppstår är på grund av den enormt starka flerbarnsnormen som finns - vi är liksom indoktrinerade till att känna att ett barn liksom nästan är inget barn...

 

[Sleepan]

Fick första i höstas, och fyllde 34 för några veckor sen. Maken blir 36 i år.
En unge till blir det. Skulle kunna tänka mig tre, men ej sugen på tre graviditeter men skulle det bli tvillingar (vilket jag alltid trott att jag ska få ) skulle jag bli glad

 

[Ainon]

Jag fick mina barn när jag var 30 respektive 33. Dvs jag är 34 nu och barnen är 1 respektive 4år.

Är väldigt färdig med att bara gravid så blir inga fler biologiska. Men vi kan tänka oss vara familjehem när barnen blivit lite större, längre eller kortare placeringar.

 

[Guldaskig]

Blir 34 i år och väntar vårt oplanerade tredje barn Var nog egentligen ganska klar med två men den tredje är såklart väldigt välkommen Sen är det definitivt stopp! Den andra föräldern är snart 40.

 

[voltis]

Är 42, barnet 12, så fick barn som 30 åring vilket var min gräns. Hade knappt tankar på barn innan och sa alltid att blir det inget innan 30 så blir det inget...

Har aldrig velat ha fler än ett barn och vår lilla familj har alltid kännts helt komplett
Hade en fantastisk graviditet, men saknar ej bäbistiden öven fast barnet alltid varit lättsam.

 

[zassoo]

Jag fyller 34 i år, har en dotter på snart 2,5 år och en son som är snart 5 månader. Maken är lika gammal som jag.

Jag funderar jättemycket på det här. Innan barn sa vi att 2-3 stycken kändes lagom. Efter första ville vi gärna ha ett barn till och så blev det. Nu är vi visserligen mitt i bebis- och småbarnslivet, men jag känner mig SÅ färdig. Skulle kunna göra mig av med alla bebisgrejer direkt eftersom jag känner mig väldigt stressad över tanken på att vara gravid igen, ha en bebis igen, vara postgravid igen osv. Men samtidigt vill jag inte agera i affekt. Maken säger att jag får bestämma, han kan tänka sig att vara klar nu men kan också tänka sig en trea.

Jag känner att jag vill börja livet med i alla fall liiite äldre barn och vill inte börja om ännu en gång. Vill räcka till för de barn jag har och inte minst så vill jag räcka till för mig själv.

Vi får se, jag behöver ju inte bestämma mig nu. Men jag är nog ganska påverkad av att ”tre är det nya två” verkar det som.

 

[FeatherCloud]

Jag fyller 37 i år, sambon 36. Våra barn är 4år respektive 7 månader. Jag trodde jag skulle/ville bli en "ung mamma" eftersom jag tyckte mina egna föräldrar var så gamla när jag växte upp, men det tog tid innan jag kände mig redo.

Nu är jag klar och jag tror sambon känner likadant. Det är så skönt att känna att jag lämnar bebistiden (som inte är min grej) mer och mer för varje dag, att barnen blir större och livet långsamt blir lättare igen.