Hur gamla är ni och era barn?

Jag är 44, maken 42. Våra barn är 8, 6 och 4 år. Vi är fullt nöjda med våra tre. Jag är inte alls sugen på att börja om med bebis igen.
 
Är 42, barnet 12, så fick barn som 30 åring vilket var min gräns. Hade knappt tankar på barn innan och sa alltid att blir det inget innan 30 så blir det inget...

Har aldrig velat ha fler än ett barn och vår lilla familj har alltid kännts helt komplett :love:
Hade en fantastisk graviditet, men saknar ej bäbistiden öven fast barnet alltid varit lättsam.
Alltid sagt och trott att jag skulle vara max 30 vid första men än har det inte hänt. Ja jo jag var gravid första gången vid 26 men avbröt pga jag inte ville eller vågade ta några risker med bäckenet så pass nära min fraktur efter bilolycka. För ja jag tog ju p-piller punktligt då hade helst inte blivit gravid oplanerat men livet blir som det blir....🙃
 
Jag är 31, min sambo 33 och vårat barn är 5. Vi känner oss definitivt klara. Jag kan ibland känna att jag skulle vilja vara jourhem eller familjehem men min sambo vill inte (nu i alla fall) och det är helt okej för mig.
 
Jag är 37, sambon 47, babyn 9 månader.
Visst kan jag längta efter en till, men en känns väldigt lagom.
 
Jag är 36, sambon blir 43 i juni och dottern 6 veckor. Första barnet för oss båda och känns som vårt enda. Jag har inte vetat om jag vill ha barn fram till bara ett par år sen och har isf sagt max 1. 😅

Med tanke på vår ålder kan vi ju inte vänta så länge isf och känner inte för att börja om med bebis och ha två små samtidigt. Nu är ju vår tjej så liten så svårt att säga nu, men känns som att vi kommer fokusera bara på henne helt enkelt. :heart
 
Innan vi bestämde oss för att försöka skaffa barn så var vi överens om att planen var antingen inga barn eller barn i plural. Vi landade i barn, och när vår son föddes i vintras var vi 32 respektive 38 år gamla. Vi har inte diskuterat när vi ska försöka med syskon, men konstaterat att vi fortfarande är överens om att det ska bli syskonförsök i framtiden. Det känns fint att vi förhoppningsvis får uppleva den här tiden igen, med syskon. Sen får framtiden utvisa om vi har lust med två eller fler.
 
Jag är 36, dottern 5. Kan tänka mig en till men barnafadern (45 år) känner sig klar så det blir nog inga fler.
 
Jag fyller 36 i år och sonen 7. Fick honom alltså när jag var 29 och sambon var 31. Vi var precis genomsnittliga för kvinnlig respektive manlig förstagångsförälder det året sonen föddes. Min morsa var 27 när hon fick mig och sa att det var genomsnittsåldern då, så jag vet inte, vi är väl bara jävligt mainstream helt enkelt 😛
 
Jag fyller 36 i år och sonen 7. Fick honom alltså när jag var 29 och sambon var 31. Vi var precis genomsnittliga för kvinnlig respektive manlig förstagångsförälder det året sonen föddes. Min morsa var 27 när hon fick mig och sa att det var genomsnittsåldern då, så jag vet inte, vi är väl bara jävligt mainstream helt enkelt 😛

Glömde skriva, det blir nog inga fler barn, känner mig hyfsat färdig. Tror sambon känner samma. Vi har vacklat lite fram och tillbaka men fördelarna med ett barn väger tungt just nu. Dessutom skulle åldersskillnaden bli så stor och vi skulle få börja om på nytt i ”hämta-lämna”-träsket som jag valt att kalla det. Gillar barn, men gillar verkligen inte att vara så låst som man blir med småbarn.
 
Fyller 39 efter sommaren.
Sonen är snart 4 år och dottern 1,5 år.
Sambon fyllde nyss 40.
Vi fick med andra ord barn rätt sent (jag fyllde 35 några månader efter sonen fötts), tog tre år från det vi skippade preventivmedel tills sonen föddes (IVF).

Om vi varit yngre skulle vi nog velat ha en till, men med vår ålder så är vi rätt nöjda med våra två känner vi. Dessutom mår jag väldigt dåligt psykiskt under graviditet tydligen.
 
Både jag och maken är 37 år, barnen är 9 år och 6 år. Fyllde 29 år strax efter att äldsta föddes och 32 år när yngsta föddes. Definitivt färdiga, fler än två var aldrig på tal av flera anledningar.
 
Fick mitt första när jag var 19. Och nummer 2 när jag var 25. Och väntar barn nu igen (tvillingar). Är 34 nu.

Så jag är 34 och mina barn är 14 & 8 + dom
Små i magen.
 
Är 55, maken 60. Barnen 22 o 24. Så vi fick första barnet 31 o 36 år gamla. Lagom för oss. Kändes rätt med två. Jag har aldrig tänkt att vi skulle ha fler och maken hade tvärvägrat.
 
Jag och maken är båda 37 år och våra barn är 9, 7 och 3 år gamla. Vi kommer inte skaffa fler utan är jättenöjda och glada över våra tre kids :love: jag tror vi båda kände väldigt tydligt när tredje kom att vi var klara:)
 
Vi fyller båda 37 i år och barnen fyller 7, 5 och 1.

Vi tror att vi känner oss klara. När vi fick andra barnet var hela tiden känslan att det inte var vårt sista barn. Nu finns inte den känslan alls utan mer att det här är vår familj. Jag skulle i sig kunna tänka mig att ha en bebis en gång till, men är inte så sugen på att vara en fyrabarnsfamilj. Känns som att mycket skulle bli opraktiskt på en gång!

Sen om jag skulle bli oplanerat gravid skulle vi säkerligen behålla. Men tror inte vi kommer planera för en till.
 
Fick första barnet när jag var 30. Då kändes det rätt sent- nu känns det helt normalt!
Nr två var jag 36 och kände mig otroligt gammal. Hon dog tyvärr precis innan bf. Sen kom nästa när jag var 38. Och det är jag så glad över!
Så nu 43 och en 13 åring och en 5 åring. Det är verkligen stopp nu.

Jag är enda barnet och nöjd med det. Ändå kände jag att jag ville ha fler- när äldsta var typ fem år. Då kändes det som att... Jag bara ville det? Sen tog det ju många år och plötsligt blev det extremt viktigt. På besatt nivå... Det är såklart lite jobbigt att vara låst med små barn så länge men man vänjer sig ju... Och jag har ju valt det själv.

Nu är det absolut stopp.
 
Jag blir 38 i år sambon 41. Sönerna är 6 och snart 4a

Äldsta är ett icsi barn, vi försökte med ett par misslyckade syskonförsök och accepterade tanken på ett barn. Då blev jag spontant gravid och lillebror kom

Gravid vecka 16 nu med tredje barnet även den en hoppsan :) men sen Räcker de och sambon ska sterilisera sig
 
Var 31 år när sonen föddes och kommer vara 34 nu när 2an kommer. Sambon är 3 år äldre än mig. Får se om det blir en trea men tror inte det.
 

Liknande trådar

Småbarn Jag har en dotter som är snart 6 år (början av sommaren) som är väldigt känslig. Det var, och är, även jag. Så jag kan känna igen mig i...
Svar
7
· Visningar
899
Senast: Praefatio
·
Relationer Hur mycket är egentligen värt att offra för kärlek? Är 38 år, har varit tillsammans med min pojkvän i ett år. Han bor 1 timmes bilfärd...
5 6 7
Svar
132
· Visningar
12 649
Senast: Ramona
·
Övr. Barn Sonen född -16 har redan stora problem i skolan, det är mycket slagsmål och skolpersonalen verkar inte ha någon koll på hur och varför...
2 3
Svar
59
· Visningar
14 940
Senast: Milosari
·
Kropp & Själ Vad har ni för erfarenhet? Jag har äntligen vågat ringa och boka läkartid för att diskutera PMS-besvär. Sedan minsta föddes för snart 3...
2 3
Svar
48
· Visningar
2 337
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp