Hur gamla är ni och era barn?

Jag är 31 och mina barn fyller strax 6 resp 7 år så jag var 24 resp 25 när jag fick barn och min man är 2 år yngre, så han var 22 resp 23. Vi är definitivt klara. Skulle aldrig orka en bebis till. 😅
 
Jag är 35 och har 3 barn som är 6 (fyller 7 i sommar), 3 och 11 veckor 🥳 Var 28, 32 och 34 när jag fick mina, fyllde 35 strax efter att 3an fötts. Min man är 8 år äldre än mig.

Vi har nog alltid haft en dröm om 3 barn men ändå pendlat en del under årens lopp. Efter 2an var jag inte säker på att jag skulle orka en till graviditet. Men nu är vår lilla 3a här och familjen känns komplett! Jag vill inte utsätta mig eller min familj för en graviditet till och vi skulle inte orka eller känna att vi räckte till för oss själva eller barnen med ännu ett barn.

Men sen finns det vissa saker som känns vemodiga och som nog alltid kommer göra det, att inte då uppleva spänningen och förväntan under en graviditet igen eller att aldrig mer få ha en pytteliten spädis hud mot hud en gång till. Men så är det ju med livet, att det är vemodigt när faser avslutas och nya tar vid. Jag ser ändå fram emot livet med lite större barn som ger lite mer frihet (och sömn!).
 
Jag är 51 och min dotter fyller 22 i år. Jag är ju därmed färdig sedan länge och kan helt utan sorg eller vemod konstatera att det "bara" blev ett barn, helt enligt min egen önskan. Jag tycker att det var och fortfarande är en fascinerande resa att ha barn, men för mig räcker det med en gång, det har funnits och finns så mycket annat i livet som jag också vill uppleva. Jag är väldigt nöjd med att ha ett barn, det känns som det bästa av båda världar på något vis! :)
 
Var länge osäker på om jag ville ha barn, jag älskar min systerdotter så mycket att jag var rädd för att aldrig kunna älska någon annan lika mycket. Det i kombination med att jag inte såg hur det skulle ”få plats” i mitt liv gjorde att vi väntade relativt länge - vi hade varit tillsammans i 16 år när vi fick barn.
Fick barn förra året, när jag var 31 och nr 2 kommer (om allt går bra) när jag har fyllt 33. Har varit rätt säker på att jag vill ha fler än ett barn och det känns fint att vi troligtvis hinner med ett tredje om vi känner att vi vill 😊
 
Jag skulle strax fylla 27 och 29 när mina barn föddes. Sambon 10 år äldre. Har nog alltid tänkt mig 2-3 barn men när jag träffade sambon som hade två barn sen tidigare kändes 2 lagom. Nu när minstingen blivit 1,5 så känner jag verkligen att jag inte är färdig! Skulle gärna vilja ha en trea ändå. Skulle det bli en trea så lär det då dröja ett par år. Två täta barn är superkul och mysigt men också väldigt jobbigt.
 
Jag fyllde 31 förra året när vårt barn föddes. Sambon 34. Vi hade varit tillsammans i 12 år och varit osäkra på barn länge. Börv oväntat gravid och då kändes det som rätt läge att behålla (gjorde abort för några år sedan så då kändes det annorlunda).

Vi har inte riktigt känt något behov av flera barn. Jag gick sönder ganska mycket vid förlossningen och har känt att jag prioriterar att få tillbaka min kropp framför fler barn. Nu blev jag sjuk i cancer och mina chanser för en ny graviditet minskade radikalt. Känns som att vi kommer landa i att ett barn är nog för oss. Har aldrig sett mig som en stor familjemamma, och med ett barn känns det som jag kan behålla mycket av mitt eget liv. Jag ska bara bli frisk först såklart och få se min dotter växa upp. ❤️
 
Jag är är 33. Har en son 5 år och en på 1 år.
Sambon är 43.

Tror vi är färdiga. Jag skulle absolut kunna ha en bebis till, om inte annat för att jag gärna skulle vilja ha en dotter också, men Sambon känner sig gammal och jag har inte njutit alls av att vara gravid. Mest oro och smärta. Jag fick mig också en nära döden upplevelse i samband med sista förlossningen då jag fick barnsängsfeber. Vart absolut frisk jätte snabbt men ångesten att kanske inte få uppleva barnens uppväxt slog till med full kraft och jag lovade mig själv att inte utsätta mig för det igen.
 
Jag fick barn tidigt, var 21 och 23 år när mina barn föddes.
Idag är jag snart 29 år och våra barn är 7 och snart 6 år. Min man är 42 år.

Många säger sig känna sig ”klara”. Men jag pendlar oerhört i mina tankar.
Ibland säger hela mitt inre att jag vill ha ett tredje barn. Småbarnstiden är oerhört intensiv ibland men jag gillar det verkligen. Tanken på att mina barn börjar bli äldre känns då ”skrämmande”.
Ibland känner jag att jag har två barn och att jag ska vara ”nöjd” med det.

Hur gamla är ni och era barn?
Känner ni er klara eller går ni i samma funderingar kring familjelivet?
Jag är 36, sambon 40 och mina barn är 13, 10 och 3 (plus bonusar på 15 och 12)
Jag är klar, är jätteglad för de barn jag har men vill inte ha några fler. Nu vill jag njuta av barnens utveckling i de olika stadier de är i och snart kommer vara i.
 
Jag är 32år och dottern 2,5år. Hade nog tänkt mig 2 barn men pågrund av traumatisk förlossning som höll på att kosta mig livet så blir det inga fler. Det blir för stor grej och jag vill varken utsätta min kropp eller min dotter för det. Inte roligt att ha mamma på sjukhus så länge. Men det är inget jag mår dåligt över att det inte blir fler, är så himla glad för det barn vi fått, det har inte varit någon självklarhet.
 
Jag är 35 och barnen är 7 och snart 12 år.
När minsta var bebis och kanske upp till 2-3 årsåldern så ville hjärtat ha en trea men hjärnan sa nej. Hjärtat har lugnat ner sig, jag känner mig väldigt nöjd med två jag har. Ångrar inte det barn som inte blev.
 
Jag är 40 år och mina barn blir 18 år och 11 år i år. Jag har också två bonusar på 12 år och 9 år. Det är helt otroligt vilken skillnad det är på syskon med sju år emellan och syskon med tre år emellan. Mina barn har aldrig bråkat med varandra, de har helt enkelt haft så olika liv och intressen pga åldersskillnaden att det inte funnits något att bråka om, medan bonusarna är i luven på varandra heeela tiden. Men bonusarna är också bästisar, det utbytet har mina barn aldrig haft av varandra. Så det finns väl för- och nackdelar med både stor och liten åldersskillnad, som med allt annat.

Det blir definitivt inga fler barn här. Älskar livet med stora barn, hatade småbarnsåren.
 
Jag blir 38 i år, sonen fyller tre. Tror inte det blir fler barn. Vi har så mycket annat i livet med företag, gård och djur. Jag skulle behöva ge upp det mesta annat i livet om vi skaffade ett barn till, och det vill jag inte.
 
Jag var 28 och 30 när jag fick mina. Nu är äldsta 6. Jag/vi är klara. Kan emellanåt få en känsla av att "men det vore väl mysigt, bebisar är ju söta" men det är nog lite nostalgi snarare än en faktisk längtan.
 
Jag blir 40 i augusti och vår lilla är 5 månader. Kan inte tänka mig att det blir fler, men hon har en halvsyster som blir 14 i sommar.
 
Jag fick barn tidigt, var 21 och 23 år när mina barn föddes.
Idag är jag snart 29 år och mina barn är 7 och snart 6 år. Min man är 42 år.

Många säger sig känna sig ”klara”. Men jag pendlar oerhört i mina tankar.
Ibland säger hela mitt inre att jag vill ha ett tredje barn. Småbarnstiden är oerhört intensiv ibland men jag gillar det verkligen. Tanken på att mina barn börjar bli äldre känns då ”skrämmande”.
Ibland känner jag att jag har två barn och att jag ska vara ”nöjd” med det.

Hur gamla är ni och era barn?
Känner ni er klara eller går ni i samma funderingar kring familjelivet?
46, 11
Helt perfekt. Kan rimligen inte få fler men är mycket nöjd med antal och allt. 11 åringar är helt awesome! De är precis lika gulliga som bebisar, om inte mer. Det är säker 14 åringar också. Att barnet blir äldre känns inte skrämmande.
 
Jag är 33 år och maken 42 år. Våra döttrar är 10 och 7 år. Vi båda känner oss helt klara med barn. Jag får lite ångest av tanken på att börja om igen och att vara gravid en gång till...nej nej nej :D
 
46, 11
Helt perfekt. Kan rimligen inte få fler men är mycket nöjd med antal och allt. 11 åringar är helt awesome! De är precis lika gulliga som bebisar, om inte mer. Det är säker 14 åringar också. Att barnet blir äldre känns inte skrämmande.
Och det blir bara bättre! 21-åringar är också helt awsome, och jag tyckte tonåren var en fantastisk tid! Mycket mer fantastisk än bebistiden, faktiskt. :)
 
Vi fick våran son året vi skulle fylla 28 och han är nu ett år. Jag vet inte om jag vill ha fler barn. Jag hade en jobbig graviditet och förlossning samt långvarig bäckensmärta som inte gått över så vet inte om jag vågar utsätta min kropp för en till graviditet. Med ett barn har man också mer tid och ork samt hinner med sitt eget liv med jobb och hästar. Men helt stängd är inte dörren. Blir det en till vill jag dock att sonen ska vara 5-6 år
 
Jag är 41, sonen 6 och jag är klar. Jag tycker att det är roligare och roligare ju äldre han blir. Sonen bor på halvtid hos sin pappa och jag får inte ihop det i mitt huvud att jag skulle ha ett barn boende hos mig på heltid och en som bara var där ibland. Den dynamiken kan inte vara lätt. Alternativt två barn med växelvis boende hos olika pappor, jag får huvudvärk bara av tanken.
 

Liknande trådar

Småbarn Jag har en dotter som är snart 6 år (början av sommaren) som är väldigt känslig. Det var, och är, även jag. Så jag kan känna igen mig i...
Svar
7
· Visningar
900
Senast: Praefatio
·
Relationer Hur mycket är egentligen värt att offra för kärlek? Är 38 år, har varit tillsammans med min pojkvän i ett år. Han bor 1 timmes bilfärd...
5 6 7
Svar
132
· Visningar
12 649
Senast: Ramona
·
Övr. Barn Sonen född -16 har redan stora problem i skolan, det är mycket slagsmål och skolpersonalen verkar inte ha någon koll på hur och varför...
2 3
Svar
59
· Visningar
14 940
Senast: Milosari
·
Kropp & Själ Vad har ni för erfarenhet? Jag har äntligen vågat ringa och boka läkartid för att diskutera PMS-besvär. Sedan minsta föddes för snart 3...
2 3
Svar
48
· Visningar
2 338
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Åka långt tåg med katt
  • Valp 2023 -den andra
  • Kattbilder #9

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp